Två kvällars resande i drömmarnas rike (Ketamin)

Substans: Ketamin
Dos: 355 mg första kvällen, 200 mg andra kvällen
Ålder: Runt 30
Tid: Ca 3 timmar kväll 1, strax över en timme kväll 2.
Tidigare erfarenheter: Cannabis, MDMA, 2C-B, amfetamin, kokain, ketamin, benzo

Förord
I helgen körde jag ketamin vid två tillfällen, vilket kom att vara en av de mest minnesvärda tripparna jag haft. Har tagit ketamin tidigare, men aldrig upplevt det så här. Mycket text, hoppas ni orkar läsa. Enjoy!

Fredag
Klockan slår 17 och det är äntligen dags att avsluta en seg dag och arbetsvecka. Hela veckan har varit full av åtaganden, jobb på dagarna och massvis med andra åtaganden på kvällarna - i princip har jag bara varit hemma och sovit.

Kommer hem till min lägenhet, lite undangömd i en kruka ligger biljetten till drömmarnas värld – 1 gram special K. Har sedan tidigare bestämt mig för att köra lördag kväll då jag inte vill stressa. Känns dock tvungen att ta en liten (30 mg) testlina för att känna på prylarna och bedöma morgondagens dos.

Mäter upp rätt mängd med min lilla våg. Ketat har långa strån och glittrar som strösocker, jag är ingen expert men tämligen säker på att det är just så här K ska se ut. Krossar det mellan två kreditkort och gör en liten lina. Fram med ett snortrör och vips har det hamnat i min näsa – nu spänd förväntan. Det tar som vanligt runt 7-8 minuter innan jag får den sköna känslan, det känns som att delar av kroppen domnar bort något, humöret får ett uppsving och en mysig fylle-känsla uppenbarar sig, ungefär som efter 3-4 öl. Effekten avtar efter 30-40 minuter med ett litet afterglow på runt 20-30 min. Inget räserketa men fullt tillräckligt. Nöjd med detta spenderar jag resten av kvällen framför datorn.

Lördag
Vaknar upp sent – vid 11 ungefär, vilket är ovanligt för mig. Har drömt extremt klara drömmar under natten vilket jag antar är pga ketat kvällen innan. Tar en kombinerad frukost/lunch och övergår sedan till städning av hemmetoch tvättning av kläder. Sticker sen iväg och handlar mat och andra nödvändigheter.

Kvällen gör sitt intåg och jag sitter framför datorn och fixar med spellista för kvällens resa. Det är en jäkla blandning av glad elektronisk musik, gamla klassiker från barndomen, historisk kyrk/kör-musik samt olika ambient. Listan blir över 4 timmar lång innan jag är klar.

Klockan närmar sig 23 och det är hög tid att börja resa. I sovrummet har jag bäddat med rena sängkläder, rummet är städat och ett fönster har stått på glänt för att vädra. Två små värmeljus sprider ljus tillsammans med en liten lampa vid sängen. Jag tar på mig ett par tjocka strumpor, mina mjukisbyxor och en långärmad tunn tröja. Släcker ljusen, de är mysiga men potentiellt livfarliga i händelse av brand om jag är för påverkad.

På nattduksbordet ligger ketat, prydligt uppradat på tre olika tallrikar. Första har två linor på 100 respektive 40 mg. Andra har tre 30-mg linor. Den tredje har tre 25-mg linor.Totalt 325 mg. Med nöjd min kontrollerar jag min setup. Snortröret är på plats, hörlurarna är inkopplade i telefonen – som är fulladdad. Hörselkåpor och ansiktsmask ligger bredvid. Två flaskor vatten står lätt tillgängligt för att kunna skölja bort droppande keta i halsen.

Innan resans början lyssnar jag på meditation via Youtube – bara några minuter, men det är jäkligt effektivt för att skaka bort ev oroliga tankar. Direkt därefter är jag redo. Sittandes på sängkanten snortar jag försiktigt upp 100 mg, lika förvånad varje gång hur jäkla mycket 100 mg K är mot t ex lika mycket tjack. Det tar någon minut, sen är allt snortat. Ner i sängen, med täcket över mig. Som alltid kommer en släng av nervösitet innan, och tiden går sjukt långsamt. Kollar på klockan, den är 23:34 vilket innebär att resan kommer starta runt 23:41-42. Startar igång musiken, det börjar med en lättlyssnad disco-slinga som i efterhand kanske vore bättre för en MDMA-trip.

Låten tynar bort och Enya – Storms in Africa startar precis samtidigt som de första tecknen uppenbarar sig. En skön, avslappnad känsla går igenom hela kroppen. Ketat droppar i halsen så jag dricker vatten med jämna mellanrum. Plötsligt känner jag hur mitt grepp runt flaskan blir allt mer bortkopplat så jag lägger snabbt ifrån mig den. Nästa låt snurrar, det är Limahl – Never ending story som var soundtracket till den klassiska barndomsfilmen – många minnen från den. Det glittrande ljudet i låten startar min resa in i drömmarna – mörka väggar med växtlighet svischar förbi mina sidor. Allt stannar upp, och jag gör en kosmisk kullerbytta där allt vänds upp-och-ner, precis som en vanlig kullerbytta men här i rymden. Men här existerar inte upp eller ner, det som tidigare var upp är nu ner. En stor stjärnhimmel uppenbarar sig, på min högra sida lyser det starkt från vad jag tolkar är en närbelägen stjärna. Ljuset nästan bländar mig.

I en enorm hastighet susar jag fram i rymden och ser i nedre delen av mitt synfält jorden uppenbara sig – grön och blå, lysande i sin prakt. Jag mår perfekt, halvliggandes på en stor hög av kuddar i sängen – men just nu är det bara mitt eget sinne jag känner av. Ännu en elektronisk slinga med lite mer uppbeat takt drar igång, en ny kosmisk kullerbytta och jag befinner mig i ett komplett mörker. Tittar runt och ser hur jag ligger i min säng, nånstans i ett viktorianskt inrett litet sovrum. Det är mycket trä och ljuskronor och jag känner mig som en tidsresenär som reser i tid och rum med min flygande säng. Musiken just nu har jag ingen koll på alls.

Här nånstans får jag en förnimmelse av verkligheten, jag drar upp min ansiktsmask och ser till min förvåning att jag befinner mig i mitt eget sovrum. Det tar någon sekund, sen tar jag tag i min tallrik med nästa lina och drar snabbt i mig 40 mg till. Drömmarna startar nästan omgående efter att masken är på, stora tallar och granar reser sig på mina sidor. I lurarna spelas Beatles – Come together, skönt flummig musik som passar bra nu.

Kosmisk kullerbytta igen, denna gång flera varv. Därefter faller jag neråt.

Helt still en sekund. Sen full fart framåt. Sängen flyger fram över sjöar och hav, ibland så nära ytan att jag kan sträcka ut handen och känna på det ljumna vattnet . Med en snabb rörelse vänder jag hela sängen upp-och-ner och har den framruschande vattenytan ovanför mig. Ur vattendjupet strålar ett kraftigt ljus som skiner mot min kropp, jag är tvungen att kisa på grund av det kraftiga ljuset. Musiken har gått över till 80-talspop som ger lite roliga ljus som svävar framför ögonen.

Vaknar till, är tvungen att gå på toaletten. Benen är 2 meter långa och böjda framför mig, det är en utmaning att gå om man säger så… gör det jag ska på toan och tittar mig själv i spegeln. Börjar garva åt synen som möter mig, känner knappt igen mig själv. Kallar snubben i spegeln för bög och skrattar så jag nästan kiknar. Tar mig tillbaks till sängen och drar i mig mina 3 streck på 30 mg/st – 90 mg totalt.

Drömmarna drar igång tämligen omgående med flygresor över gula fält, med ekdungar och små röda hus utspridda. Sann meditation för själen.

Sen snurrar det bara – allt blir svart.

Musiken har ändrats helt, nu har en av de kyrkliga låtarna startat – Michael Praetorius – Wachtet auf, ruft uns die Stimme– det är körer, trumpeter och allt möjligt. Mäktigt kan det nog beskrivas som. Varje ord kören sjunger går rakt in i mig (ska tilläggas att jag kan tyska), och jag kan inte göra annat än att bara ta emot de visa orden.

Allt är svart, helt kolsvart. Sen blir det långsamt ljusare. Jag ser att rummet jag ligger i har väldigt lågt tak. Väggar, tak och golv är helt i guld. Förstår ganska snabbt att jag ligger i en grav, typ en kungagrav med rum för flera kistor. Själv ligger jag ovanpå en av kistorna – på kistan till vänster om mig ligger Jesus, vilandes i sin vita toga. Jag hälsar på honom, han ler till svar. Sen blir det svart igen. Kören sjunger vidare.

Mörkret avtar något, och jag ser nu att jag åter hamnat mitt i en skog, med stora granar vid mina sidor. Jag känner mig trygg i skogen, men vill vidare – ut i världen. Sängen flyger fram längs en snirklad väg mellan träden, växtligheten är extremt tät men sängen hittar alltid en väg stor nog. Gidge – Norrland spelas i mina lurar och förstärker skogskänslan.

Jag har ingen som helst tidsuppfattning här, men vaknar av att jag behöver gå på toa igen. Ketamin tycks få mig pissnödig mest hela tiden. Resan till toaletten är lika spännande som innan och jag kallar snubben i spegeln för fitta innan jag åter tar mig in i sovrummet och snortar 75 mg.

I hörlurarna spelas Climatic – La Luna och mina resor med den flygande sängen startar omgående, vi flyger iväg bland pastellfärgade moln och röda-lila laserstrålar.

Sängen tvärstannar. Kosmisk kullerbytta, det känns som på fritt fall när stolen lutas framåt, men här fortsätter den lutas flera varv. Det snurrar på ordentligt, men jag är inte orolig. Nånstans vet jag att jag har full kontroll.

Här är minnena ganska fragmentiska, fram tills låten Vangelis – Jeusalem startar. Jag får nån slags uppenbarelse och höjer händerna rakt upp, jag kan se världen genom min ansiktsmask och det är en helt blå värld. Mina armar är flera meter långa och räcker rakt upp i himlen. Mäktigt. Jag säger ”wow” till mig själv flera gånger, eftersom jag har direktkontakt med gudarna så aktar jag mig noga för att använda svordomar.

Ett kraftigt ljus dyker plöstligt upp på min högra sida. Det känns som att nån står med en ficklampa bredvid sängen och lyser. Narkotikaspan? Jag lyfter ansiktsmasken för att titta. Ingen där. Drar mina sista två linor på 50 mg totalt. Domnar bort, härifrån minns jag inget särskilt.

Klockan är runt 2 när jag vaknar till igen. Drömmarna är inte längre lika påtagliga men jag är rejält ketad när jag går ut i köket för att dricka vatten. Vilken resa!

Fors..

Söndag
Vaknar åter sent, runt 10. Mår riktigt bra efter gårdagens äventyr, sömnen har varit djup. Har lite åtaganden under dagen vilket klaras av galant. Humöret är på topp! Alla sociala interaktioner går som på räls. Hemma runt 15-tiden, jag sitter och kollar min Spotify när jag plötsligt hittar spellistan*Eric Sienknecht – A playlist for Ketamine. Jag måste ha sparat denna nån gång för länge sedan,men inte lyssnat. Kanske ska man köra redan ikväll igen och prova? Bestämmer mig ganska omgående att så får bli fallet. Brukar sällan köra tvådagars, men känner att jag vill.

Har samma upplägg som föregående kväll, men denna gång blir startdosen 150 mg med 50 mg påfyllning. Spellistan är runt 1,5 timmar lång och jag ska jobba på måndagen, så det passar bra med en kortare resa.

Klockan 22:38 (jodå, jag skrev upp det) kör jag igång med min stora lina. Får i mig hela linan tämligen smidigt, och lägger mig ner och inväntar effekterna. Musiken är perfekt, Eric Sienknecht är tydligen en psykiatriker som använder sig av ketamin för terapeutiska ändamål på sina patienter. Man kan nog säga att han har hyfsad koll på vad som fungerar.

Resan startar, precis som igår är det min säng som är fordonet och vi flyger framåt genom moln, över sjöar och hav. Det slår hårdare denna gång, var lite orolig för tolerans men det verkar inte som det påverkar något.

Kosmisk kullerbytta, följt av par sekunders hängande vid en klippvägg, innan ett störtdyk ner i en avgrund. Allt går väldigt fort nu, men jag känner mig helt trygg. Just nu har jag ingen kropp, har knappt någon vetskap om vem jag är. Allt som existerar är min resa inne i drömmarnas vidunderliga värld.

Delfiner. Massor av delfiner! Alla simmandes i en grund pool som jag står mitt i. Jag räcker ut mina armar och simmar framåt med delfinerna. Allt skimrar i en turkos ton, med svart himmel ovanför. Färgerna är helt fantastiska!

Störtdyk igen. Denna gång ner i vattnet. Ju längre ner jag kommer, desto ljusare blir det. En grön växt vägleder mig ner i djupet. Mitt i allt står figurerna från Disneys den lilla sjöjungfrun och spelar Havet är djupt för fulla muggar.

Allt blir svart. Nu är jag i min säng igen, jag kollar runt och ser hur jag åter befinner mig i något slags slottsrum med höga kristallkronor, eldstad och ekmöbler. Mina utsträckta armar har tjocka, skinande plåtar runt sig. Uppenbarligen är jag en riddare i full mundering, liggandes i sängen. Smidigt.
Rummet tonas bort, jag lutar mig bakåt i sängen och försvinner bort i dimman.

Tittar upp igen. Allt är vitt, sen svart. Det svarta byts snabbt ut mot gråa väggar som rullar fram, världen blir datoranimerad med små vita streckgubbar som rör sig framför mig. Nu flyger jag fram över ett svart landskap där en futuristisk stad tornar upp sig framför mig. Staden är smutsig och dystopisk, men jag känner mig ändå dragen till den. På sidorna flashar gröna och röda laserstrålar förbi, världen är en blandning av Tron och retrowave och jag trivs alldeles utmärkt i den.

Musiken är hela tiden i bakgrunden, men så pass subtil att jag inte minns vilken låt som spelas. Det passar perfekt just nu.

Nu är jag framme i staden, en oändlig rad av identiska x-formade höghus ligger framför och jag antar skepnaden av ett av dessa hus. Vi kommunicerar med varandra genom att skicka blåa plasmabollar mellan våra takantenner och utför nån slags ritualdans, hela husen dansar i en synkroniserad gruppdans. Smått bisarrt!

Vaknar upp. Ketad till max. Drar det sista strecket blixtsnabbt, sen ner i sängen.

Ett mönster dansar framför mina ögon. Sakta förvandlas mönstret till runskrift som jag inte förstår men ändå gläder mig något oerhört. Runorna snurrar runt i en cirkel och jag zoomar in på varje enskild runa för att kunna tyda dem. Inget som jag lyckas med. Det blir mörkt igen.

Nu befinner jag mig på botten av något. Det är jag och en massa frukt, enorma passionsfrukter, äpplen och apelsiner. Så stora att jag kan klättra på dem. Plötsligt öppnar sig en lucka ovanför mig, ljuset strömmar in och ett skäggigt ansikte uppenbarar sig. Det skäggiga ansiktet tillhör en man som pressar frukt med sin ena hand och låter fruktjuicen rinna nerför behållaren jag befinner mig i. Jag följer med juicen ner genom ett galler och transformeras på någon sekund till en juicemaskin(!). Nu är jag en vit, plastig juicepress/maskin och min uppgift är att producera fyra olika slags juice, som rinner ut ur slangar i klara färger – röd, gul, orange och lila. Ett väldigt vitt ljus tar över allt, och åter flyger jag iväg.

Jag vaknar upp vid 00-tiden, spellistan är inne på näst sista låten – Shpongle – Exhalation – mina fötter är fortfarande avdomnade, jag är ganska kraftigt påverkad. Ligger kvar i sängen med ett skönt afterglow på runt en halvtimme. Somnade vid 1-tiden.

Utvärdering
Vad ska man säga? Ketamin rules… typ. Med rätt musik blev upplevelsen dubbelt så bra, och då var lördagens resa på intet sätt dålig. Det känns som att jag enbart skrapat på ytan vad gäller ketaminets egenskaper, doserna är relativt mediokra mot många andra på Flashback. Vad jag framförallt gillar med K är tryggheten. Vart man än är känner jag mig trygg och bekväm, alla miljöer är spännande och ofarliga. Inga dåliga tankar what so ever. De kosmiska kullerbyttorna är en rolig sak jag inte upplevt tidigare, där allt vänds upp-och-ner och man faller ner en nivå.

Spännande är också den religiösa aspekten, jag är ingen troende person men kan tycka kyrkomusik (framförallt äldre sådan) vara jäkligt mäktig. Under påverkan blir den tiodubbelt mäktig.
Dagen efter var jag på ett strålande humör med knivskarpt tänkande, och klarade av arbetet galant. Skulle inte vara samma sak på många andra droger!

Spännande, återkom gärna om någon månad och rapportera om du märkt några mer insikter när du smält upplevelsen. Man blir ju sugen på att göra något liknande, tack för tipset om spellistan. Riktigt trippade drömmar du verkar haft.

Väldigt välskrivet, tack för att du delar!

Shit vilka mäktiga resor

Har testat K förr men inte varit i närheten av dessa

Tack vare din rapport måste jag ge det en chans till

Bra rapport 5/5

var fick du tag i denna produkt

Fattar inte varför så många upplever kontakt med just Jesus på detta.. Kul

Tack!


Kör bara kör! Hörlurar, ansiktsmask, en bekväm soffa/säng och ett mörkt rum


På en välkänd handelssida.


Nä, jag är inte religiös men just Ketamin ger sådana upplevelser. Skulle vara kul att låta en djupt troende person, typ en munk, prova Keta

utförligt och intressant, även om drogen inte lockar mig. Att du kommer ihåg allt säger att den är väsenskild från alkohol som var min grej så länge jag nu höll på

Keta är helt eget, centralstimulanta är upp och opiater är ner, men keta är åt sidan! Man minns det mesta och slipper helt jobbig AT. Enda likheten med alkohol är i mindre mängder, då känns det som man har druckit några öl är är lite salongsberusad..