Kammaråklagare Lisa dos Santos finns nämnd i flera trådar om aktuella brott, men tydligen har ännu ingen uppmärksammat den debattartikel hon skrev i Aftonbladet den 28 oktober. Hon konstaterar att den ökande gängkriminaliteten också innebär goda dagar för de advokater som försvarar dessa avskum, och att advokaterna tillgriper ren gangsterromantik för att sälja sina tjänster och locka rätt klientel.
Gangsterromantik styr gängens advokater
https://www.aftonbladet.se/debatt/a/...gens-advokater
dos Santos att den egna advokaten har blivit en del av imagen hos ett framgångsrikt gäng och dess ledare.
Gangsterromantik styr gängens advokater
https://www.aftonbladet.se/debatt/a/...gens-advokater
dos Santos att den egna advokaten har blivit en del av imagen hos ett framgångsrikt gäng och dess ledare.
Till den givna attributsamlingen av skarpladdade vapen, skyddsvästar, stora summor kontanter och exklusiva märkeskläder har nu även en egen advokat lagts till.dos Santos noterar att även rättegångarna ändrat karaktär, och därigenom drar allt länge ut på tiden.
Långa utredningar med åtal som följd har resulterat i flera frikännande domar tillsammans med en svindlande hög försvararnota. Det vill säga ur försvararnas perspektiv en riktig jackpot.
/----/
För att tilltala rätt klientel tenderar ren gangsterromantik att vara framgångsrik pr och etiken glider allt längre från arenan. Särskilt på sociala medier.
En brottmålsadvokat kan i dag sälja in sig själv och sina tjänster till tonerna av skottlossning och kabla ut Instagramfilmer där man iförd solglasögon och drink ger hands on-tips om hur man undanhåller information från polisen.
Frikännande domar i grova brott – #framgång, tummen upp! – staplas som reklamvara varvat med lite skön posering som hämtat ur ”Gudfadern” och ett frisläpp efter en mordförhandling förpassas till ”En bra dag i rätten” på försvararens Facebooksida. Allt lajkat av både egen kår och klienter. Och varför inte profilera sig extra tydligt genom att lägga ut idolbilder på gängmedlemmar?
Rätten till ett gott försvar är en självklarhet, men gränserna för uppdraget har suddats ut.
När nätverksmålen når rättssalen har en viss försvararstil också etablerat sig som en övertydlig motpol till åklagarsidan. I stället för sakfrågor fylls försvararnas retorik allt oftare av hätsk jargong, personangrepp, härskarteknik och rent tjafs, som bottnar mer i fokusförskjutning än i juridik.Dessutom uppmärksammar hon att kvinnliga advokater inte förekommer i sådana här sammanhang. Gängen vill inte bli försvarade av några svennehoror.
En talekonst som säkerligen tjänar som ett gott verktyg att behaga och behålla klienten och tillfredsställa gängpolarna på läktaren. Men det förlänger förhandlingen.
Inom gängen och i häktena skapas tryck kring vilka försvarare man ska ha. Vad som föredras tycks mer och mer ha med kön och jargong än juridisk skärpa att göra. I stället fylls branschen av raljerande kring vad kvinnor lämpar sig bättre för, det vill säga sexualbrott och relationsvåld, mål som många manliga försvarare internt uttrycker ointresse för och som media inte älskar riktigt lika mycket som gängskjutningar.
Predikar försvararbranschen så mycket om allas rätt till bästa möjliga försvar, att den blivit blind för sin egen kursändring? Eller är detta bara business as usual, tjänster och förtjänster, en bransch i utveckling som allt annat?
När gängkrig råder: anpassa och skjut ner etiken. Det finns status och pengar att hämta. Men jag tycker att det är osunt.
__________________
Senast redigerad av Ördög 2019-10-29 kl. 21:02.
Senast redigerad av Ördög 2019-10-29 kl. 21:02.