Citat:
Bra att du själv länkar till texten där det tydligt framgår att INGEN ANALYS ÄNNU FINNS trots att du försöker påskina att inga problem finns med utbyggnationen.
Dessutom uttrycker SVK stora betänkligheter mot regeringens (MP) huvudlösa energipolitik:
Citat:
Blir vintern 2020-2021 en så kallad tioårsvinter, är det kalkylerade effektunderskottet i Sverige vid topplast 3000 megawatt. Hilda Dahlsten, chef för energianalyser på Svenska kraftnät, frågar hur stor risk politikerna är beredda att ta.
Hilda Dahlstens scenarier för effektbehovet i det svenska elsystemet de kommande åren väckte uppmärksamhet vid Svenska kraftnäts kund- och intressentmöte den 11 april. Om tre år kommer effektbalansen att ha försämrats med över 2000 megawatt och vid en normalvinter ligga på minus 1500 megawatt. Vid en tioårsvinter blir underskottet alltså 3000 megawatt.
I dessa siffror är den effektreserv som Svenska kraftnät upphandlat redan inräknad. Med andra ord kommer Sverige enligt scenarierna att vara beroende av betydande mängd importel eller alternativt tvingas stänga ner delar av elnätet.
---
I Sverige höll sig vindkraftsnivån på 2500 megawatt under de mest kritiska timmarna, en kapacitetsfaktor på ungefär 35 procent. Några dagar tidigare var vindkraftens bidrag under perioder nere i bara drygt 100 megawatt. Med ett likadant vindkraftsläge hade effektsituationen den 28 februari alltså varit markant sämre.
Den kraftiga försämringen av effektbalansen framöver beror framför allt på den planerade nedläggningen av två av kärnkraftsreaktorerna i Ringhals 2019 och 2020. Med det försvinner 1700 megawatt.
En av osäkerhetsfaktorerna gäller just vindkraftens tillgänglighet vintertid. Svenska kraftnät höjde häromåret nivån i kalkylerna från 6 till 11 procent av den installerade kapaciteten. Vid köldknäppen den 28 februari var siffran alltså långt högre, men den kunde också ha varit nära noll.
En annan osäkerhet ligger i svårigheten att förutse elförbrukningen framöver i tiden. Sveriges befolkning växer, allt fler verksamheter elektrifieras, elbilar och datahallar tillkommer som stora el- och effektförbrukare. Vad kräver det av ökad produktionskapacitet? Hur mycket av behovet kan mötas med sådant som användarflexibilitet och energilagring?
”Det ärliga svaret är att inget vet”, säger Hilda Dahlsten.
En annan aspekt av effektfrågan är utlandsförbindelserna. I den bästa av världar kan el distribueras från områden med överskott till områden med underskott. Med tanke på att Sverige har Europas bäst utbyggda transmissionsförbindelser med omvärlden, borde Sverige därmed ha en fördel vid importbehov.
”Men frågan är om grannarna har el att sälja i ett läge när de själva kämpar med elförsörjningen. Stora vinterhögtryck över norra Europa innebär ofta svaga vindar och låg vindkraftsproduktion över stora områden. I ett sådant läge kan det vara svårt för Sverige att få importel söderifrån. Finland kan med sitt kroniska elunderskott räknas bort som potentiellt importland. Norge återstår, men vi behöver nog ha i åtanke att det kan finnas andra köpare som konkurrerar om den el som Norge eventuellt har till övers.”
---
”Vad är en acceptabel nivå för osäkerhet i ett system som är så kritiskt för det moderna samhället som elsystemet? Hur spännande vill vi att det ska bli?”
Hilda Dahlstens scenarier för effektbehovet i det svenska elsystemet de kommande åren väckte uppmärksamhet vid Svenska kraftnäts kund- och intressentmöte den 11 april. Om tre år kommer effektbalansen att ha försämrats med över 2000 megawatt och vid en normalvinter ligga på minus 1500 megawatt. Vid en tioårsvinter blir underskottet alltså 3000 megawatt.
I dessa siffror är den effektreserv som Svenska kraftnät upphandlat redan inräknad. Med andra ord kommer Sverige enligt scenarierna att vara beroende av betydande mängd importel eller alternativt tvingas stänga ner delar av elnätet.
---
I Sverige höll sig vindkraftsnivån på 2500 megawatt under de mest kritiska timmarna, en kapacitetsfaktor på ungefär 35 procent. Några dagar tidigare var vindkraftens bidrag under perioder nere i bara drygt 100 megawatt. Med ett likadant vindkraftsläge hade effektsituationen den 28 februari alltså varit markant sämre.
Den kraftiga försämringen av effektbalansen framöver beror framför allt på den planerade nedläggningen av två av kärnkraftsreaktorerna i Ringhals 2019 och 2020. Med det försvinner 1700 megawatt.
En av osäkerhetsfaktorerna gäller just vindkraftens tillgänglighet vintertid. Svenska kraftnät höjde häromåret nivån i kalkylerna från 6 till 11 procent av den installerade kapaciteten. Vid köldknäppen den 28 februari var siffran alltså långt högre, men den kunde också ha varit nära noll.
En annan osäkerhet ligger i svårigheten att förutse elförbrukningen framöver i tiden. Sveriges befolkning växer, allt fler verksamheter elektrifieras, elbilar och datahallar tillkommer som stora el- och effektförbrukare. Vad kräver det av ökad produktionskapacitet? Hur mycket av behovet kan mötas med sådant som användarflexibilitet och energilagring?
”Det ärliga svaret är att inget vet”, säger Hilda Dahlsten.
En annan aspekt av effektfrågan är utlandsförbindelserna. I den bästa av världar kan el distribueras från områden med överskott till områden med underskott. Med tanke på att Sverige har Europas bäst utbyggda transmissionsförbindelser med omvärlden, borde Sverige därmed ha en fördel vid importbehov.
”Men frågan är om grannarna har el att sälja i ett läge när de själva kämpar med elförsörjningen. Stora vinterhögtryck över norra Europa innebär ofta svaga vindar och låg vindkraftsproduktion över stora områden. I ett sådant läge kan det vara svårt för Sverige att få importel söderifrån. Finland kan med sitt kroniska elunderskott räknas bort som potentiellt importland. Norge återstår, men vi behöver nog ha i åtanke att det kan finnas andra köpare som konkurrerar om den el som Norge eventuellt har till övers.”
---
”Vad är en acceptabel nivå för osäkerhet i ett system som är så kritiskt för det moderna samhället som elsystemet? Hur spännande vill vi att det ska bli?”
https://second-opinion.se/hur-spannande-vill-vi-att-det-ska-bli/
Citat:
Att intressekonflikter finns är alltså inget avgörande hinder för utbyggnaden av landbaserad vindkraft. Det finns gott om möjligheter till samverkan.
Hur kan du påstå ovanstående då du i samma inlägg länkat till information som tydligt visar att ingen sådan analys ännu gjorts? Ljuger du som vanligt?
Citat:
Själv förstår jag inte varför du fortsätter med det här spåret. Var och en som har sett en sverigekarta måste begripa att plats finns det gott om i Sverige. De goda vindlägena kommer inte ta slut. Särskilt inte eftersom utvecklingen går mot allt högre torn. Ju högre upp man kommer desto mer blåser det.
97% av Sveriges yta är redan upptagen av andra intressen.
Att du inte förstått detta när du tittar på kartan är det nog ingen som är särskilt förbryllad över med tanke på att din argumentation endast utgår från agendatänk och helt saknar analyser.
Citat:
Jovisst, det finns säkert jättemånga som är jättearga över att det byggs vindkraft i norrländsk ödemark, INTE. 
En och annan dårfink finns det, men de flesta gillar att det byggs.
En och annan dårfink finns det, men de flesta gillar att det byggs.
Även norrländsk glesbygd ingår i de nämnda 97% som redan är intecknat av andra intressen.
Som sagt.