Hur kan inflationen minska (lägre prisökning) samtidigt som kronan tappar värde?

Är inte Sverige väldigt beroende utav importvaror vad gäller de produkter som ingår i KPI (konsumentprisindex, som är Riksbankens mått på inflation)?

Kronan minskar i värde:
- https://www.xe.com/currencycharts/?from=USD&to=SEK&view=1Y
- https://www.xe.com/currencycharts/?from=EUR&to=SEK&view=1Y
Samtidigt som inflationen minskar:
- https://tradingeconomics.com/sweden/inflation-cpi

Borde inte detta leda till ökade priser (inflation) eftersom importvarorna går upp i pris då kronan försvagas?
Får inte detta att gå ihop.

Låg ränta gör att krediter är billiga då blir även varor billigare också (pga lägre kostnad till företagen) Låg ränta skapar låg inflation, se Japan bara. Allt är en lögn, du lever i Matrix. Man höjer räntan för att öka inflationen inte för att sänka den.

Inflationen har i högsta grad märkts i tex matvarupriserna - ett ägg kostar numera 2 kronor - för 5 år sen kostade ett ägg 1 krona.

Mot exempelvis US-dollarn så har kronan tappat 50% av sitt värde på bara de senaste sex åren. Samtidigt menar Riksbanken att vi knappt haft någon inflation. Det är givetvis skitsnack, men de har rätt i att den "korg med varor" som de använder för att "mäta" inflation inte har blivit så värst mycket dyrare.

Anledningen till detta är att över 50% av den här "korgen" består av: boende, rekreation och kultur samt transport.

Boende har ju blivit avsevärt mycket billigare på senare år pga sänkt ränta samt att hyreshöjningarna legat näst intill stilla.
Rekreation och kultur är ju kostnader för att gå på museum, bibliotek, besöka parker osv och ja, det här väl inte skett så stora höjningar där heller. Transport har ju blivit mycket dyrare för oss som kör bil, men för alla som åker kollektivt så har priserna nästan stått still.

Förutom detta så har många varor fått mindre förpackningar (ex. CocaCola, Brämhults, Gevalia, godispåsar osv osv) vilket innebär att man betalar samma pris fast för mindre mängd vara (dvs inflation).

Sist men inte minst så är KPI (konsumentprisindex) något som används för att beräkna prisändringar för slutkonsumenter (oss människor). Så prishöjningar på industrins komponenter fångar man inte upp.

Om man vill få en känsla för hur företagens insatsvaror påverkas av prisökningar så kan man kolla på bytesbalansen.

Under finanskrisen hade Sverige en bytesbalans (värdet av de varor och tjänster vi exporterar minus det vi importerar) på omkring 8% av BNP. Idag är den nere på strax över 1%. Inom klassisk ekonomi så tänker man sig att om en valuta faller med 50% så borde exporten skjuta i höjden. För oss har den istället minskat i värde med 75%, till följd av inflation (kronans värdeförändring gentemot resten av världen).

Vi är på väg mot ett riktigt eländigt scenario.

Bra förklaring, tack!

Bara för att en TV från Korea kostar mer betyder inte det att ditt svenska ägg kostar mer.

Däremot kan råvarupriser påverka dina inhemska produkter. Om inte tillgångar finns inom nationens gränser är du tvungen att tillgodose dig för dessa. Exempel är råvaror i form av energi, konstgödsel, metaller, plast, råolja med mera som vi antingen förbrukar eller förädlar.

Valutan behöver inte spela så mycket roll. Jag vet många storbolag som har valutasäkrat sig mot uppgång. Andra driver företaget i Sverige medans produkter och råvaror handlas i utländsk valuta. Däremot är driftskostnaden i SEK.

Räntan och dess betydelse i en global värld minskar och många som inte förespråkar en Keynesiansk ekonomisk modell menar att kronan och räntan förlorade sin koppling när kronan släpptes fri under 90-talet.

Sedan dess har RBs reporänta i min mening mest handlat om att försvara den svenska bostadsmarknaden mot en krash. Eftersom bomarknaden idag, där svensken generellt är ägaren, är väldigt belånad och där medelprishöjningen överstiger den förväntade inflationen på värdet av fastigheterna sedan 90-talet, så är vi idag betydligt mer belånade än vi var förr.
Detta har gjort att många idag, speciellt med amorteringsfria lån och låga insatskrav (vissa har dessa kvar) har tagit lån som de i dåliga räntelägen inte har råd med. Anledningen till prisrallyt på bostadsmarknaden är för att vi har haft en väldigt generös invandring, mycket låg tillgång på hyresrätter, hög andel svenskar som flyr många problemområden och därmed drivit upp priserna på borätter.

Nu står riksbanken med faktumet att Svensken inte klarar en räntehöjning till ens 2-3% för då har dels många inte täckning för räntan, dels kan de inte sälja fastigheten för ingen vill köpa dem. Då står de inför skranket och sitter ordentligt i det.

Detta gäller VÄLDIGT många svenskar.
Dessutom har enorma mängder kapital frigjorts via spekulativa fastigjetsaffärer. Detta kapital har gått till andra investeringar samt konsumtion och detta har gjort att svenskarna står med en enorm arbetsskuld som man mer eller mindre gjort av med på konsumtion (och annat).

Vi har med andra ord belånat oss upp till taknocken och har inte en ekonomi som kan bära upp detta.
Då har riksbanken tvingats sänka räntan så att ovanstående scenario inte skall inträffa och målat in sig i ett hörn.
Räntan styr även vad man kan förvänta sig i avkastning på svenska stadspapper.
Vill ingen investera i landet, stannar flödet av pengar till Sverige vilket undergräver ekonomin som stagnerar och Sverige förlorar arbetstillfällen, skatteintäkter mm.
Nu har man redan bränt av krutet från RB och ligger på minusränta dvs man har väldigt lite utrymme att motverka ränteeffekter på den inhemska bomarknaden samtidigt som man bara gör Sverige till ett mindre och mindre attraktivt land att investera i.

Vad händer när arbetslösheten närmar sig 10%, ingen vill lägga pengar på Sveriges ekonomi, räntan tillslut tvingas upp till 5% för att dina ägg helt plötsligt på ICA kostar 10 kr/st för att det går 25 kronor på en Euro och Sverige råkar ut för exempelvis fågelinfluenza på de inhemska gårdarna samtidigt som vi får missväxt och/eller torka nåt år...
Lägg då till att ena partnern förlorar sitt jobb och där står Svensken med 5-6 miljoner i lån på huset, dyr XC90 för en mille samt en annan bil med lån några andra krediter och helt plötsligt så är värdet på huset 3,5 miljoner, ingen vill eller kan köpa din dyra bil och räntan per månad är 25.000 skattade kronor.. minst! Inkomsten är 34.000 per månad för hela familjen. Och grabben vill ha ny Iphone...

Hur kört är landet då? 30-talet kommer se ut som rena rama lyckoåren...

Om man då sitter med alla mina investeringar i amerikanska statspapper sedan länge, bundet i dollar, sitter på en hyreslägenhet, inga krediter eller lån på varken bil eller fastighet och en halv mille att lägga på vilket objekt som helst. Hur god affär kan man göra då när skiten träffar fläkten?

Riksbanken och politikerna har bara förhalat den oundvikliga fastighetskraschen med räntesänkningar och invandring. Byggbolagen har snart byggt ikapp befolkningsökningen och snart är stålarna slut och då står vi där...

Då kan Keynesianerna försökra buffra en skadeskuten marknad bäst de vill.

Läste i någon artikel att om räntan sjunker så blir det mer attraktivt att låna i svenska kronor och att det sänker kronans värde. Varför det är så kan jag inte lista ut men skulle gärna få en djupare förklaring av någon som vet.