Jag insåg nyss att jag med stor sannolikhet faktiskt drabbats av en mer eller mindre kronisk åkomma av min alkoholism. Jag är bara drygt 30 men har druckit dagligen under långa perioder i 5-6 år och samtidigt alltid haft svårt att äta bra och rätt. Många varningar om kroniska tillstånd, leverskador osv har inte haft speciellt stark effekt på mig utan varje gång jag lämnat leverprov har det ju sett bra ut så jag verkar ju tålig, ung och stark...
Senast "erbjöd" de en neurobionspruta(?) när jag avgiftade mig polikliniskt vilket de annars ger mer bestämt och eftersom jag "ändå ätit varje dag och inte druckit mer än 4-5 öl per dag så är det nog lugnt" resonerade jag och tackade helt enkelt nej.
Nu har jag mer och mer reflekterat över att jag känner en brännande känsla, inte smärta men lite kolsyra under fotsulorna och i handflatorna.
Oftast är det medan jag ska sova eller medan jag vaknar och kroppen börjar ge sig till känna som jag känner denna känsla tydligast.
Efter min värsta period för ett par år sedan kom jag i behandling och fick Baklofen och när jag märkte att jag ibland vaknade med en helt förlamad arm efter att ha sovit på den så trodde jag det var en biverkning vilket jag meddelade vården om utan att de sa något. Fick även ett skov av falsk issias vilket var väldigt smärtsamt. Även lättare än förut att benen somnar när jag sitter. Nu är jag övertygad att dessa äldre symtom i ljuset av den nya känslan av pirr under fötter och i händer är begynnande neuropati till följd av mitt missbruk.
Jag har läst att neuropati kan vara kroniskt i de flesta fall men kan i vissa fall bättras och nu med denna plötsliga känsla av hur pusselbitarna faller på plats är jag rädd att vara skadad för livet. Så jag undrar dels vilka erfarenheter ni har personligen av neuropati samt vilka chanser jag kan ha att läka mina nerver i detta skedet när det precis blivit märkbart.
Tack på förhand för svar.
Senast "erbjöd" de en neurobionspruta(?) när jag avgiftade mig polikliniskt vilket de annars ger mer bestämt och eftersom jag "ändå ätit varje dag och inte druckit mer än 4-5 öl per dag så är det nog lugnt" resonerade jag och tackade helt enkelt nej.
Nu har jag mer och mer reflekterat över att jag känner en brännande känsla, inte smärta men lite kolsyra under fotsulorna och i handflatorna.
Oftast är det medan jag ska sova eller medan jag vaknar och kroppen börjar ge sig till känna som jag känner denna känsla tydligast.
Efter min värsta period för ett par år sedan kom jag i behandling och fick Baklofen och när jag märkte att jag ibland vaknade med en helt förlamad arm efter att ha sovit på den så trodde jag det var en biverkning vilket jag meddelade vården om utan att de sa något. Fick även ett skov av falsk issias vilket var väldigt smärtsamt. Även lättare än förut att benen somnar när jag sitter. Nu är jag övertygad att dessa äldre symtom i ljuset av den nya känslan av pirr under fötter och i händer är begynnande neuropati till följd av mitt missbruk.
Jag har läst att neuropati kan vara kroniskt i de flesta fall men kan i vissa fall bättras och nu med denna plötsliga känsla av hur pusselbitarna faller på plats är jag rädd att vara skadad för livet. Så jag undrar dels vilka erfarenheter ni har personligen av neuropati samt vilka chanser jag kan ha att läka mina nerver i detta skedet när det precis blivit märkbart.
Tack på förhand för svar.