Hur hanterar ni slöa bilister?

Problemet är ju inte att du kör om med farthållare eller i max tillåten hastighet. Problemet uppstår om den du kör om, bara kör några få km/h under hastighetsbegränsningen - sen ska du själv köra om utan att överstiga hastighetsgränsen ens temporärt.
Kommer man i 160+, så spelar det inte så stor roll om du gör din omkörning i 90, 110 eller 120. Det är främst tiden du ligger jämsides med den du kör om, som spelar roll.

Blir egentligen bara provocerad av de som envisas med att köra om på insidan fastän alla andra kör i rätt fart (enligt gällande hastighet eller kanske några km/h snabbare).

Detta då på vägar med 70 eller högre i hastighet.

Min insats var då jag själv låg i omkörning med god fart, att matcha gaspådraget på ett par snubbar som kom i högerfilen då jag låg för omkörning i vänsterfilen - så att han inte hann svänga in som ett pucko framför mig.

Vilken jävla lycka när idioten helt missbedömde framförvarande bil i högerfilen och krockade med den =))))) eftersom han inte kunde köra om mig på insidan.

Stannade givetvis och erbjöd min hjälp till både påkörd samt vållande och polisanmälde skitstöveln som sedan fick stanna kvar och prata med Polisen efter att jag plus vittnen lämnat vår redogörelse.

Kraschad bil, ersättningsskyldig och fast i flera timmar för "jag ska köra om alla och det gör jag var jag vill".

Kändes helrätt!

Myyyysss!

Fan vilka helt sjuka idioter som skriver här - ni måste ju ha sjukt tråkiga liv och hata bilkörning om ni håller på sådär.

Sen måste ju den som försökte köra om dig varit helt kass på att köra. Har ju hänt mig också massa gånger - att man ska köra om på högersidan och sen inte hinner. Det blir ju inte värre än att man får bromsa ner och gå in bakom sölkorven i vänsterfilen igen. Den där föraren måste ju ha haft all fokus på dig och missat vad som var framför honom.
Likväl kan jag inte fatta över hur man kan sitta och mysa över att ha bidragit till en olycka

fast om du bara ligger i 160+ så blir du en bromskloss till mig när jag kommer med min sportbil med farthållaren inställd på 340. Det är inte din låga hastighet som är problemet, utan tiden du ligger jämsides med den du kör om, som spelar roll.

Nej. Är det exempelvis 110 så kan ingen hindra mig att köra fortare och bryta mot lagen. Man får inte köra fortare än hastighetsgränsen.
Om du hade försökt dra ur mig ur min bil så lovar jag dig att jag hade fått ett psykbryt utan kontroll.

Ja, men samma sak gäller ju alltid.
Även om jag skulle ligga i 200 och sakta sakta köra om någon som ligger i 197 så får man ju va beredd på att öka lite till om någon annan vill köra ännu snabbare. Om man kör en bil som inte klarar det kan man ju ifrågasätta sig nödvändigheten att köra om den där bilen som ligger i 197 överhuvud taget (skillnaden mellan 197 och 200 är ju verkligen högst marginell), haha.

Nu är det kanske inte så ofta man ligger i vägen om man håller den farten - men det KAN ju hända. T ex nyligen låg jag i 160 (tog det lite lugnt den gången enl mina referenser, haha) och då kom en ännu snabbare bakom (en Renault Clio - inte precis vad man förväntar sig kommer snabbt). Då drog jag upp i 180-190 tillfälligt för att hinna förbi en lastbil också (som var kanske 200 m framför bilarna jag just kört om) utan att blocka, haha.
Hade jag haft en slö bil så hade jag bromsat in bakom lastbilen istället och släppt förbi honom.

Jag tycker ju att det är du som är idioten baserat på hur du beskriver din körning.

Olyckan bidrog ju givetvis puckot som försökte köra om på insidan till. Det var rätt åt honom och om du kommer där så lovar jag att försöka preja ner dig i diket, då jag har många hästkrafter men på en ganska risig kärra så kvittar det mig lika.

Alternativt så lägger jag mig jämsides med bilen som jag precis tänkte köra om för nöjet att blockera dig någon minut eller så innan jag fullföljer omkörningen med ett extra långt långfinger till dig.

Det är ju kul!

Du är ju fan dum i huvudet.
Jag gissar på att du är en liten feg skit som är kass på att köra och inte vågar köra fort själv (ja att accelerera eller "matcha gaspådraget" som du så fint uttrycker det, när någon försöker köra om en, kräver inte speciellt mycket skicklighet - bara att man är dum i huvudet). Sen vill du ta ut din frustration på andra...

Haha!

Älskar att köra fort... På bana!

Idioter till klappmongon som du som tror att vanlig väg är en rejsbana har jag däremot inga som helst problem att störa ut i trafiken.

DU kör på ett farligt sätt och skapar många potentiella olyckstillbud.

Köra om på insidan i 180? Jisses, du är verkligen inte värd att ha ett körkort, om du nu ens har det.

Det betyder ju inte per automatik att du är bra på det du gör.
Nånstans måste du ju vara jävligt missnöjd med dig själv, eftersom du sitter och njuter av att se andras missöde. Det brukar över lag bara va misslyckade personer med tråkigt liv, som är så.

Inte ett dugg missnöjd med mig själv =)

För övrigt gäller då uppenbarligen samma sak dig - det finns inget som antyder att du är bra på att köra. Att du är omdömeslös vet vi.

Kommer ALLTID att störa ut skitstövlar i trafiken som du.

Mumma!

Jag irriterar mig inte över andra i trafiken, åtminstone aldrig i den mening att jag skulle tappa något av humöret i mer än 10 sekunder, vilket dock är extremt sällsynt. Jag tycker det är viktigt att visa när någon uppenbart gör något olämpligt i trafiken. Därför tutar jag ganska ofta, snittar säkert över "1 tut-session per 100km". Detta för att göra mitt lilla för att åtminstone ge vederbörande ett hint att det den gjorde inte var så lämpligt. Visst är sannolikheten att de ändrar sitt beteende just på grund av mitt tutande lågt, men den finns! Och ju fler som tutar av dessa anledningar, desto bättre feedback får man som trafikant i trafiken om man gör något andra anser vara olämpligt. Jag har lagt märke till att fler börjar göra som mig.

Att förhålla sig apatiskt till hur andra beter sig i trafiken är naturligtvis fullt tillåtet och naturligtvis mycket bekvämt för sin egen del, men det bidrar inte till att andra ges en möjlighet att lära sig av sina fel. Det är dock ett klassiskt svenskt förhållningssätt. Man vill ju inte riskera hamna i en mikro-konflikt. Det hade ju varit hemskt! Bättre att bara blunda och vara passiv!

Det är roligt hur svenskar ofta tycks tro att man automatiskt måste vara extremt förbannad och stressad om man tutar på någon. De blir ofta förvånade om de sedan ser mitt ansikte att jag ler och verkligen inte är personligen arg på de och kanske till och med vinkar lite trevligt till de, medan de själva tycks vara jättetjuriga.

De: Men va? Är du inte arg på mig och förbannad? Du tutade ju!
Jag: Nej, jag är inte arg på dig. Jag är bara lite besviken... Men du tycks vara jättearg på mig? Tråkigt för dig!

Det är liksom inte en krigsdeklaration