Vad är det snabbaste som finns?

Och ingen information har förflyttats snabbar eän ljuset.

Jag minns att jag som barn hade följande typ av konversation ganska ofta med jämnåriga kamrater:

– Jag är snabbast.
– Okej då, fast jag är snabbare än vad du är.
– Nä, för jag är snabbare än vad du någonsin kan säga!

Således torde barnets fantasi vara snabbast, för vem eller vad kan vara snabbare än det som är mycket snabbare än vad alla andra ens kan föreställa sig? Ljusets hastighet och expansionen av universum ligger i lä.

Q.E.D.

Ja, så är det givetvis. I vårt perspektiv. Men det vi upplever som nutid har faktiskt "redan hänt", beroende på vår reaktionsförmåga/"fördröjningen i vårt processande".

En liten liknelse är, om jag minns rätt, att folk har blivit avstängda/diskade för "tjuvstart" med de nya startblocken. Trots att de startat sina lopp mer eller mindre exakt vid korrekt tidpunkt. "Människor kan inte starta så exakt, hjärnan har en fördröjning" tror jag det hette..

Alltså, det vi upplever som nutid är dåtid, i princip. (Kan jämföras med en dators "lagg").

Det finns inget korrekt svar på den frågan om vi inte har metoder för att mäta den under alla omständigheter.

Quantum entanglement/kvantsammanflätning är det snabbaste, eftersom det är omedelbart, alltså oändligt snabbt.
På andra plats kommer universums expansion.
På tredje plats kommer ljusets hastighet.

Yes but excuse… what if the fastest speed is faster then anything speed can effect?

Liksom synen är ju också snabbare en ljuset.

För synen kan ju se ljuset ända ifrån universums början. Ljuset därifrån tar ej lika snabbt att nå vårat öga...


Ifall vi tittar åt något håll ser vi ända till universums slut direkt. Så synen är direkt.

Du har fel.

Okej. Varför har jag fel? om jag tittar åt något håll så kanske jag inte uppfattar någonting åt det hållet, men man ser ju allt åt det hållet. Jag menar att det inte behöver betyda att det är tänt så man kan uppfatta rummet eller tidsrymden.

Synen behöver vara nära för att uppfatta det man ser. Men jag menar att om man tittar åt ett håll så ser man slutet åt det hållet även om man inte kan granska det nära.

Har jag fortfarande fel?

Och om man tittar med sitt psykiska öga så kan man komma så nära vad som helst när som helst hur som helst. Är bara lite jobbigt att göra så.