2019-09-01, 12:23
  #37
Medlem
Konceptuellt vet vi hur man kan veta saker genom att vi konstruerar apparater som vet saker. Din telefon vet skert vad du heter och en sjlvkrande bil vet var vgen gr. Hjrnan har en modell av vrlden och sdant som framgr nr vi utforskar modellen r det vi vet.

Citat:
Ursprungligen postat av Flammarion
Hur vet man ens att man har ett medvetande?
Nr vi r sm s fr vi lra oss att mnniskor och djur r medvetna medan vra leksaker inte r medvetna. Vi r drfr medvetna per definition.
Citera
2019-09-01, 13:09
  #38
Medlem
SituationReports avatar
Citat:
Ursprungligen postat av nerdnerd
Vad menar du egentligen med detta? Frst beskriver du ju vsentligen just den vetenskapliga metoden. Sen menar du att just vetenskapare r lite extra dliga p det?

Tnker du t ex att mitt frra inlgg r ett bra exempel, med dess citat och lnkar? (Jag r f ven forskare i fysik.) I s fall missfrstr du nog hur forskare faktiskt anvnder citeringar. Dessa betyder inte att man med hull och hr TROR p allting i referensen. Funktionen r bara att (a) slippa gra om allt arbete sjlv s att man kan fokusera p sitt eget bidrag, och (b) att inte heller ge sken av att vara frst med snt man faktiskt inte r frst med. Det kan mycket vl vara s att det tidigare citerade arbetet gav fel resultat i ngot avseende. I s fall kanske detta r en av sakerna man sjlv frsker rtta till med sitt arbete. Eller ocks r det bara en av premisserna fr ens eget arbete, som i s fall str och faller med de refererade resultaten.

Nr det vl blir fel med den vetenskapliga metoden s r det detta jag tittar p frst och frmst.
Jag sger inte att alla forskare gr fel. Att hitta sdana fel kan vara viktigare n att hitta nya lsningar, men socialt svrare att gra ngot vettigt med.

Jag stller analogin med ingenjrer som frlitar sig p att deras konstruktion r fullt funktionsduglig. Utan kontinuerliga tester kan man inte vara sker p att allt fungerar.
Det tar dock tid och pengar att varje gng kontrollera varje del. Vissa delar inom vetenskapen blir s etablerade och allmngiltiga att de sllan kontrolleras, av fullt rimliga skl.
__________________
Senast redigerad av SituationReport 2019-09-01 kl. 13:19.
Citera
2019-09-01, 13:45
  #39
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av nerdnerd
Fast nr jag tnker efter missade ju mitt frra svar minst halva din frga. Fr vad r d medvetandet fr ngot? Hr pgr det forskning och det skrivs en massa bcker och s. Tror jag njer mig med en lnk nu.
https://en.wikipedia.org/wiki/Consciousness

Och nej, jag frsker egentligen svara p sjlva din frga. Bara ppeka att det ju har gjorts en massa saker p omrdet, ffa inom filosofi, men numera ven inom t ex neurologi. Den som verkligen r intresserad br nog lsa ett gng bcker.
Jag r dock frgande till att vare sig filosofer eller neurologer verkligen tillfr s mycket i att frklara medvetandet. Exempelvis leder neurologernas experiment till att hjrnan har en spatial struktur dr distinkta fenomen kan framkallas genom att stimulera specifika omrden i hjrnan och att hjrnskador i specifika omrden leder till frutsgbara funktionsnedsttningar. Vi kan drav avskriva att sdant som personligheten skulle vara fristende frn den fysiska hjrnan, men neurologin leder till f konkreta hypoteser som frsker frklara hur hjrnan faktiskt fungerar ur ett logiskt perspektiv. Hur kan man veta saker? Och d landar neurlogerna allt fr ofta i absurda slutsatser, som att den biologiska substansen av ospecifika skl skulle gra mnniskor medvetna, medan datorer inte r medvetna drfr att de r byggda av kisel.
Citera
2019-09-01, 13:49
  #40
Medlem
nerdnerds avatar
Citat:
Ursprungligen postat av SituationReport
Nr det vl blir fel med den vetenskapliga metoden s r det detta jag tittar p frst och frmst.
Jag sger inte att alla forskare gr fel. Att hitta sdana fel kan vara viktigare n att hitta nya lsningar, men socialt svrare att gra ngot vettigt med.

Jag stller analogin med ingenjrer som frlitar sig p att deras konstruktion r fullt funktionsduglig. Utan kontinuerliga tester kan man inte vara sker p att allt fungerar.
Det tar dock tid och pengar att varje gng kontrollera varje del. Vissa delar inom vetenskapen blir s etablerade och allmngiltiga att de sllan kontrolleras, av fullt rimliga skl.
Visst, ingen r perfekt. Men stndig omprvning ingr ju iaf i den vetenskapliga metoden. Att du d pekar p just vetenskap som ett exempel blir drfr inte srskilt rttvisande, imho.

Tycker nog inte heller att det r helt rtt att peka ut ingenjrer. Misstag grs! Men sen nr detta upptckts s rttar man ju till det, iaf s smningom. Det r ju liksom det som R metoden, ven inom vetenskap. Metoden r inte att ha alla rtt frn brjan, fr det r ju omjligt. Det finns bra skl fr kravet att vetenskapliga teorier ska vara falsifierbara. Man vet nmligen redan frn brjan att ven de allra nyaste och bsta teorierna kan komma att omvrderas av nya resultat. Man frvntar sig mer eller mindre att det kommer hnda. Lite som PDCA i det moderna sttet att driva projekt -- Plan, Do, Check, Act, gng p gng...

Kanske du kan ge ngot tydligare exempel p vad du tnker p?

---

Topic-relevans: nu har vi kommit in p filosofigrenen Vetenskapsteori (Popper, Kuhn,...) som nog ocks mste anses tillhra Topic, om hur vi (medvetandet) vet vad vi vet.
Citera
2019-09-01, 14:04
  #41
Medlem
nerdnerds avatar
Citat:
Ursprungligen postat av WbZV
Jag r dock frgande till att vare sig filosofer eller neurologer verkligen tillfr s mycket i att frklara medvetandet. Exempelvis leder neurologernas experiment till att hjrnan har en spatial struktur dr distinkta fenomen kan framkallas genom att stimulera specifika omrden i hjrnan och att hjrnskador i specifika omrden leder till frutsgbara funktionsnedsttningar. Vi kan drav avskriva att sdant som personligheten skulle vara fristende frn den fysiska hjrnan, men neurologin leder till f konkreta hypoteser som frsker frklara hur hjrnan faktiskt fungerar ur ett logiskt perspektiv. Hur kan man veta saker? Och d landar neurlogerna allt fr ofta i absurda slutsatser, som att den biologiska substansen av ospecifika skl skulle gra mnniskor medvetna, medan datorer inte r medvetna drfr att de r byggda av kisel.
Jag tror inte heller att de har kommit s lngt n. Mitt exempel p det r de dr resultaten som visar att "vr hjrna bestmmer vad vi ska gra innan vi sjlva vet om det". Man har d allts mtt aktiviteten i hjrnan nr en person fattar beslut om att trycka p en knapp, och d konstaterat att det r avgjort en signifikant tid innan man r medveten om det. Men... vr hjrna R ju vi. Nr min hjrna hittar p saker s r det JAG som hittar p saker. Har kanske bara inte greppat det riktigt. Borde nog lsa ngon riktig forskningsartikel om det, om det hjlper.

Nr det gller byggd av kisel eller ej, kan det snarare handla om att hjrnan kanske inte fungerar som just en dator. Var sitter isf hjrnans CPU? Med detta INTE sagt att det skulle vara ngot vernaturligt mysko med hjrnor. Bara just det att en hjrna kanske inte fungerar just precis som en dators algoritmer.
Citera
2019-09-01, 14:37
  #42
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av nerdnerd
Jag tror inte heller att de har kommit s lngt n. Mitt exempel p det r de dr resultaten som visar att "vr hjrna bestmmer vad vi ska gra innan vi sjlva vet om det". Man har d allts mtt aktiviteten i hjrnan nr en person fattar beslut om att trycka p en knapp, och d konstaterat att det r avgjort en signifikant tid innan man r medveten om det. Men... vr hjrna R ju vi. Nr min hjrna hittar p saker s r det JAG som hittar p saker. Har kanske bara inte greppat det riktigt. Borde nog lsa ngon riktig forskningsartikel om det, om det hjlper.
Libets experiment falsifierar vr medfdda dualistiska sjlvbild dr medvetandet fattar beslut och sedan beordrar hjrnan att utfra besluten. S kan det inte g till. Medvetandet mste snarare handla om historieskrivning dr vi i efterhand fr veta vad hjrnan gjorde. Jaget som tnker och utfr saker r min hjrna, medvetandet r ngot annat. En hypotetiskt hjrnskadad person skulle kunna trycka p knappen i Libets experiment utan att vara medveten om det alls och d kan den aktiviteten inte vara ngot som medvetandet utfr.

Citat:
Nr det gller byggd av kisel eller ej, kan det snarare handla om att hjrnan kanske inte fungerar som just en dator. Var sitter isf hjrnans CPU? Med detta INTE sagt att det skulle vara ngot vernaturligt mysko med hjrnor. Bara just det att en hjrna kanske inte fungerar just precis som en dators algoritmer.
Alan Turing lste knuten redan p 1930-talet genom sin hypotetiska maskin. En vanliga dator kan simulera alla processer inom klassisk fysik och en kvantdator kan simulera alla kvantmekaniska processer. (David Deutsch utvecklade en hypotetisk kvantturingmaskin fr att bevisa det senare.) Drmed kan en biologisk hjrna inte fungera p ngot annat stt n vad som gr att beskriva algoritmiskt, ven om vi inte har ngon aning om hur dessa algoritmer faktiskt ser ut.

ven Roger Penrose pudlade ngot i en intervju jag sg nyligen. Han erknde att han hade svrt att knyta ihop scken nr han skrev sin bok, men att han alltid grubblat ver Gdels teorem och hoppades att ngon annan skulle plocka upp bollen och underska saken vidare.

En strikt tolkning av Gdels teorem leder frmodligen till att vi aldrig kan frst exakt hur vi sjlva fungerar in i minsta detalj. Fr att frst allt om en hjrna behvs en strre hjrna, vilket leder till infinit regress. Men eftersom evolutionr utveckling inte bygger p frstelse s gr naturen runt det problemet.
__________________
Senast redigerad av WbZV 2019-09-01 kl. 14:49.
Citera
2019-09-01, 14:56
  #43
Medlem
nerdnerds avatar
Citat:
Ursprungligen postat av WbZV
Libets experiment falsifierar vr medfdda dualistiska sjlvbild dr medvetandet fattar beslut och sedan beordrar hjrnan att utfra besluten. S kan det inte g till. Medvetandet mste snarare handla om historieskrivning dr vi i efterhand fr veta vad hjrnan gjorde. Jaget som tnker och utfr saker r min hjrna, medvetandet r ngot annat. En hypotetiskt hjrnskadad person skulle kunna trycka p knappen i Libets experiment utan att vara medveten om det alls och d kan den aktiviteten inte vara ngot som medvetandet utfr.
r Jaget och medvetandet olika saker? Hur definieras d dessa tv?
Citat:
Alan Turing lste knuten redan p 1930-talet genom sin hypotetiska maskin. En vanliga dator kan simulera alla processer inom klassisk fysik och en kvantdator kan simulera alla kvantmekaniska processer. (David Deutsch utvecklade en hypotetisk kvantturingmaskin fr att bevisa det senare.) Drmed kan en biologisk hjrna inte fungera p ngot annat stt n vad som gr att beskriva algoritmiskt, ven om vi inte har ngon aning om hur dessa algoritmer faktiskt ser ut.
Det var en vldigt bred definition av algoritmisk som vl tcker in allt som ht r mjligt, inkl Penroses ider med non-computable kvantfysik. Ja, d mste hjrnan vara algoritmisk, men det betyder ju ingenting i praktiken, annat n att hjrnans funktion kan beskrivas naturalistiskt p ngot stt.

Citat:
ven Roger Penrose pudlade ngot i en intervju jag sg nyligen. Han erknde att han hade svrt att knyta ihop scken nr han skrev sin bok, men att han alltid grubblat ver Gdels teorem och hoppades att ngon annan skulle plocka upp bollen och underska saken vidare.
The Emperor's New Mind? Han har skrivit fler bcker p temat (eller snarare dessa teman, det r ju fler som ingr i paketet, om kvantgravitation etc). Har du en lnk eller s s r det intressant.
__________________
Senast redigerad av nerdnerd 2019-09-01 kl. 14:58.
Citera
2019-09-01, 15:04
  #44
Medlem
nerdnerds avatar
Citat:
Ursprungligen postat av WbZV
En strikt tolkning av Gdels teorem leder frmodligen till att vi aldrig kan frst exakt hur vi sjlva fungerar in i minsta detalj. Fr att frst allt om en hjrna behvs en strre hjrna, vilket leder till infinit regress. Men eftersom evolutionr utveckling inte bygger p frstelse s gr naturen runt det problemet.
S kan det frsts vara. Eller s har Penrose trots allt en pong. r VI verkligen begrnsade av Gdels teorem? Jag vet inte, men har iaf ltt att tnka mig att iaf ngon klurig mnniska som t ex just Penrose sjlv skulle ha tagit sig runt ett snt problem. Var kommer egentligen vr kreativitet ifrn? Var kommer nya ider ifrn? Algoritmer?
Citera
2019-09-01, 15:22
  #45
Medlem
SituationReports avatar
Jag spinner lite vidare.

Teori:
Medvetande och algoritmer emuleras av hjrnan precis som man kan emulera funktioner och transformationer i neurala ntverk. Dessa r d inte ndvndigtvis s raffinerade att de bildar hrdkodade strukturer som r ofelbara, utan r snarare en approximation av logiska strukturer som dremot kan bli mer och mer tillfrlitliga ju mer trning vi ger det neurala systemet.

S medvetande r en uppsttning sdana funktioner och transformationer som hller koll p vad som sker inom det neurala ntverket och ser bilder, strukturer och kan styra i stort vad som hller p att ske i dessa.

Det r inte en dator, utan ett vsen inne i det neurala ntverket dr dess delar r plastiska semi-metamorfosa strukturer. De signaler som strmmar likt fraktala elektriska mnster regleras av medvetandet, vilket i sig ocks r ett neuralt ntverk inne i dessa kluster av ntverk.

Medvetandet mter signaltrafiken, eller knner den, frmodligen med hjlp av mnga olika typer av medium. Kemiskt, elektriskt, magnetiskt och via feedback frn systemets avbilder, dvs minnen. Kanske det r en slags fraktal metamofos "rk" av feedback som studsar runt och bildar dessa minnen, vilket medvetandet kan knna av och drmed stta i relation till de sensoriska intryck, vilka ger nya signalmnster i nervsystemets alla delar, vilket inte bara r hjrnan.

Medvetandet kan drmed bara veta vad det kan knna av, dvs de neurala strukturernas beteende under sensorisk eller feedback "stress"/input.

Det fantastiska med ett sdant system r att hjrnan kan emulera en dator. Dock med svrigheter detaljstyra dess delar. Frmodligen gr det att konstruera detaljrika delar och spara i minnet fr att drefter lta dem bli approximativt generella automatiserade segment. Jag vet hur denna operation fungerar i datorn, jag minns den, nu r den dr, jag arbetar vidare.

Fr att f medveten tillgng till denna detalj anvnder vi oftare penna och papper eller ett externt datorprogram som hjlp. I de mest briljanta fallen skapar vi en prototyp fysiskt och testar.

Med trning gr detta frmodligen ganska s bra. Bst fr bildanalys och andra grafiska verktyg som matchar de sinnen vi redan har. Mnsterigenknning och inlrd reaktionsrespons. Men det r nog mjligt att trna upp sig till vilken funktion och transformationsprocess som helst, frutsatt att kapaciteten r tillrcklig, orken och viljan finns.

Men inte bara emulera en dator utan ven kombinera denna emulerade dator med andra knda koncept och drefter simulera dessa tillsammans i olika variationer. Drmed uppfinna nya koncept, som i det ultimata fallet r fullt fungerande nr det manifesteras som en prototyp utanfr hjrnans "fantasirika inlevelsefulla drmvrld".

Detta r vad medvetandet har som grundfunktion enligt mig. Att kombinera alla de fantastiska verktyg som gr att emulera och drefter simulera kombinationer som gr att applicera i den fysiska vrlden utanfr hjrnan.
__________________
Senast redigerad av SituationReport 2019-09-01 kl. 15:50.
Citera
2019-09-01, 18:47
  #46
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av nerdnerd
r Jaget och medvetandet olika saker? Hur definieras d dessa tv?
Med jaget menar jag agenten som tar ett beslut om att trycka p knappen. Med medvetandet menar jag sjlvbilden av att fatta ett sdant beslut. Trycker vi p knappen utan att veta om det s r det per definition ett omedvetet beslut. Drfr r sjlvbilden (eller historieskrivningen) det som skiljer det medvetna frn det omedvetna beslutet.

Eftersom ett beslut skall resultera i nervsignaler som styr muskulaturen, s mste beslutet fattas av den fysiska hjrnan. Sjlvbilden bestr dremot av information som finns representerar i den fysiska hjrnans neuronnt, men exakt samma sjlvbild skulle kunna finnas kodad p ett usb-minne. Information r dock av passiv natur och det krvs en fysisk agent i form av en hjrna, dator eller ngot annat, fr att ngot skall hnda. Agenten tolkar informationen och anvnder den som underlag vid framtida beslut.

Citat:
Det var en vldigt bred definition av algoritmisk som vl tcker in allt som ht r mjligt, inkl Penroses ider med non-computable kvantfysik. Ja, d mste hjrnan vara algoritmisk, men det betyder ju ingenting i praktiken, annat n att hjrnans funktion kan beskrivas naturalistiskt p ngot stt.

Om en hypotetisk dator simulerar en hjrna s mste den skapa exakt samma sjlvbild som den riktiga mnniskan skulle haft. Drfr kan medvetandet inte vara beroende av substrat. Det finns av princip ingenting vi kan veta om oss sjlva som inte datorn ocks skulle veta. David Chalmers resonemang om att han sjlv vet att han inte r en filosofisk zombie bygger drfr p en illusion. Alan Turing insg det hr redan p 1930-talet, medan filosofer och neurologer fortfarande famlar i ett medeltida mrker.

Dremot frstr jag inte hur kvantmekaniken skulle erbjuda ngon lsning p Penroses problem. Alan Turings maskin (TM) och David Deutschs maskin (QTM) skiljer sig bara i berkningskomplexitet. Givet ett program som exekverar i O(n) p en QTM , s finns ett analogt program som exekverar i O(2^n) p en TM. Om Gdels teorem leder till att en vanlig dator av princip inte kan utfra en uppgift, s kan inte kvantdatorn utfra den heller.

Citat:
The Emperor's New Mind? Han har skrivit fler bcker p temat (eller snarare dessa teman, det r ju fler som ingr i paketet, om kvantgravitation etc). Har du en lnk eller s s r det intressant.
Ja, jag syftar p Emperor's New Mind.

Hittade kllan efter lite letande. Sean Carroll intervjuar Penrose i en podcast dr Penrose fr resonera om allt mjligt under lite friare former. Ett riktig trevligt program som du kanske vill lyssna till i sin helhet? Ungefr 1:27 in i sndningen s medger Penrose att han kokade ihop slutet p boken utan att tro p det sjlv. Dock oklart exakt vad han inte trodde p. Var det bara hur det skulle fungera rent kvantmekaniskt eller brjade han tvivla p konceptet i sin helhet? Men lyssna grna till hela avsnittet och gr din egen tolkning av vad han sger:
https://www.youtube.com/watch?v=DJADe-_dRB0

Citat:
Ursprungligen postat av nerdnerd
S kan det frsts vara. Eller s har Penrose trots allt en pong. r VI verkligen begrnsade av Gdels teorem? Jag vet inte, men har iaf ltt att tnka mig att iaf ngon klurig mnniska som t ex just Penrose sjlv skulle ha tagit sig runt ett snt problem. Var kommer egentligen vr kreativitet ifrn? Var kommer nya ider ifrn? Algoritmer?
Lingvisten Noam Chomsky menar att begrepp som kreativitet r frbehllet biologiska varelser. Om en stormstare i schack gr bra drag s betraktar vi dem som kreativa. Om en dator gr samma drag s uppfattar vi dem inte som kreativa, drfr att kreativiteten krockar med insikten att datorn slaviskt fljer ett givet program. Vet vi inte vem som gjorde dragen s kan vi drfr inte avgra om de var kreativa eller inte.

Alla schackprogram, inklusive AI-baserade program som AlphaGo/AlphaZero, fungerar genom att de utforskar en delmngd av ett implicit sktrd som representerar alla tilltna fortsttningar till en given stllning. Ett bra program skiljer sig frn ett dligt program genom att bttre filtrera bort dliga alternativ. Att utforska nya ider r som att spela schack, dr alla mjliga ider gr att enumerera i en given ordning. Kreativiteten mste d terfinnas i den ordning som vi vljer. En kreativ mnniska provar bttre ider fre de dliga och jag har vldigt svrt att se kopplingen till Gdels teorem.
__________________
Senast redigerad av WbZV 2019-09-01 kl. 18:52.
Citera
2019-09-02, 13:15
  #47
Medlem
Flammarions avatar
Citat:
Ursprungligen postat av WbZV

Nr vi r sm s fr vi lra oss att mnniskor och djur r medvetna medan vra leksaker inte r medvetna. Vi r drfr medvetna per definition.

Ska jag ta det som att du menar att medvetandet r en social konstruktion?
Citera
2019-09-02, 20:51
  #48
Medlem
MuhamtaCurrys avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Dinkeydonk
Som rubriken.

Hur frstr medvetandet det man vet?

Man frstr inte det man vet. Man vet det man vet.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in