It's nice to be important, but it's more important to be nice

Är It's nice to be important, but it's more important to be nice något som ni håller med om?

Är det inte trevligare att vara väldigt viktig och värdefull och få alla att älska en än att "bara" vara trevlig? Behöver det förvisso ens vara en skiljelinje mellan viktig och trevlig? Ibland kanske de två är identiska, medan i många fall så skiljer de sig åt avsevärt såklart. Många som är viktiga är säkert inte trevliga. Men många som är trevliga kanske inte är viktiga? Åtminstone är nog ofta de trevliga inte viktiga subjektivt sätt - men om man höjer blicken så kanske man t o m inser att det nästan är viktigare att vara trevlig än viktig.

Vad hade ni helst valt: vara jätteviktig och njuta av alla de fördelar som det inbringar eller vara trevlig och hoppas på att ens trevlighet bär frukt?

Lyssnade såklart på Scooters Move your ass när jag tänkte på frågan: https://youtu.be/2RneoccuJwY

Åt helvete med trevligheterna.

Trevligheter är en falsk slöja av socialt smörjmedel för att slippa konflikter och en snöslunga för att jämna ut hycklarens livsstig.

Är man trevlig är man viktig.
För alla.
Nu menar jag uppriktigt, inte falskt.

Hur klingar det med din signatur tycker du?

Det är oviktigt i sammanhanget som sådant då det är ett citat av en väldigt viktig person i jämförelse med min obetydliga person.

Vari ligger konflikten?

Här kan man lära sig mer om var uttrycket började (tyvärr inte från Scooter): https://quoteinvestigator.com/2017/04/12/nice/

Du jämför två olika dimensioner, men jag förstår polemiken som säkert används av folk för att verka av bättre virke än vad sanningen skulle avslöja.

Ett viktigt mål är väl att leva ett underbart liv?
Däri ligger säkert en bra deal att behandla andra som man själv vill bli?
Det kanske även hjälper om an ärvt status som andra kan dra nytta av.

BTW, trevlighet (eller rättare sagt rättvis+stabil+lyssnande+förstående+etc) bär alltid färsk och oväntad frukt *gratis* medans status ger frukt med bismak och prislapp.