Citat:
Jag var på Nationalmuseum i maj, bor inte i Stockholm. Det är en pärla, stort och fint, nyrenoverat, fantastisk utsikt över slottet, ett makalöst innehåll med konst från hela världen. Kostade tydligen 1 miljard att renovera(?).
Jag hittade några mindre problem med mitt besök, precis på samma sätt som Expressen-artikeln ovan. Någon nyutexaminerad jämställdhets-konsultinna har varit inblandad i utställningen. Det syns på många ställen. Den klassiska målningen Midsommardans av Zorn inramas av itusågade Dalahästar, och texten vid tavlan förklarar noga hur mossigt nationalistiskt midsommar är (jag skriver ur minnet, har inte exakta formuleringar).
Texterna kring andra storverk som Monet m.m. berättar inte om konsten i sig utan försöker förringa män, nämner förtryck av kvinnor, jämställdhet m.m. När man läst fem sådana på raken så mår man nästan illa. Det är som en tidskapsel och man är tillbaka i 1970 och en grupp-8-sammankomst. Konsten är inte det viktiga, politik är det viktiga.
Jag kanske övertolkar. Men även i inredningen ser jag samma pride-konsultinnas framfart, de lösa väggarna bakom målningarna har extrema färger som rosa och lila, som inte alls framhäver målningarna utan tvärtom förtrycker dem.
Någon annan som varit där och sett samma sak, eller något annat?
Jag hittade några mindre problem med mitt besök, precis på samma sätt som Expressen-artikeln ovan. Någon nyutexaminerad jämställdhets-konsultinna har varit inblandad i utställningen. Det syns på många ställen. Den klassiska målningen Midsommardans av Zorn inramas av itusågade Dalahästar, och texten vid tavlan förklarar noga hur mossigt nationalistiskt midsommar är (jag skriver ur minnet, har inte exakta formuleringar).
Texterna kring andra storverk som Monet m.m. berättar inte om konsten i sig utan försöker förringa män, nämner förtryck av kvinnor, jämställdhet m.m. När man läst fem sådana på raken så mår man nästan illa. Det är som en tidskapsel och man är tillbaka i 1970 och en grupp-8-sammankomst. Konsten är inte det viktiga, politik är det viktiga.
Jag kanske övertolkar. Men även i inredningen ser jag samma pride-konsultinnas framfart, de lösa väggarna bakom målningarna har extrema färger som rosa och lila, som inte alls framhäver målningarna utan tvärtom förtrycker dem.
Någon annan som varit där och sett samma sak, eller något annat?
Ja, jag noterade ungefär samma sak som du. Det var framför allt ett osunt fokus på allt sådant i den avdelningen av museet som berörde svensk nationalromantik. Förutom att, som du nämnde, i princip falskstämpla Anders Zorns Midsommardans som något som inte förekom i verkligheten, hade man också satt upp en "infoskylt" om nationalism vid museets kanske mest kända målning, Gustaf Cederströms Karl XII:s likfärd. Där beskrevs nationalism ungefär som en irrationell känsla som inte stämmer överens med verkligheten eller historien. En annan målning i rummet visade bilden på ett naket barn som stod modell, och museets infotext antydde där att det skulle röra sig om ett slags "ariskt idealiserande", vilket kändes, måste jag säga, rätt konspiratoriskt från deras sida.