Korruption 2.0: Advokaten skyddas av domstolarna?

Hej,

Läste följande text som gjorde mig ställd och fundersam kring hur det står till med korruption bland domstolarna?
https://www.srsf.se/orattfardiga_domar.htm

Sammanfattningsvis hävdar författaren att du aldrig kan vinna när du stämmer en advokat på skadestånd för t.ex. missbruk och oegentligheter. Domstolarna ser till att du förlorar oavsett vilka bevis eller argumentationer du och ditt juridiska ombud framfört. Skälet är delvis nepotism genom Advokatsamfundet men även att domstolarna ogärna vill straffa advokater då det kan ge medborgare misstanke om att Sveriges advokater inte är pålitliga utan snarare korrupta i varierande grad.

Hur ser ni på detta? Kan ni få rätt i domstol mot en advokat? Eller är gubben ute och cyklar?

Vill poängtera att advokater blir fällda i brottsmål lika mycket som andra.
Utdrag:

I Sverige är det utsiktslöst att via domstol försöka att få ut skadestånd av någon försumlig advokat. Det går bara inte.

I Norge o Danmark däremot är sannolikheten att du vinner 60-50% om jag minns rätt.

Det är väl bara 1 år sedan Setterwalls advokatbyrå dömdes till att betala 75 miljoner i skadestånd för vårdslös rådgivning. Tror dock att de har fått prövningstillstånd i HD.

Alla advokater har en ansvarsförsäkring så om det inte rör sig om enorma belopp är det ändå inte advokaten utan försäkringsbolaget som står för kostnaden.

Ett annat fall där HD för resonemang i frågan (bedömdes att skadeståndsskyldighet ej förelåg i HD). http://www.hogstadomstolen.se/Domstolar/hogstadomstolen/Avgoranden/2018/2018-06-13%20%20T%2012-17%20Dom.pdf

1. Det kan väl vara som så att skribenten är något på spåren. En av de första åtgärderna av liberalismen på 1920-talet var att försöka korrumpera domarkåren. När Socialdemokration tog över makten i princip för gott fanns det bara liberaler, konservativa och kungamakten att inspireras av. Sedan Socialdemokratin började massproducera jurister och advokater med avsikten att allmängöra kunskaper i juridik och förståss att transformera juristpersonerna från aktade medborgare med värdefulla specialkunskaper till löpande bandet arbetare så har ett visst skråtänkande uppstått bland juristerna i staten, en form av juristerna mot alla inom byråkratin.

2. Jag skulle nog efter att ha lästa de ärenden som gått vidare till tribunaler på hemsidan (dvs. prövats av riktiga domstolar utanför Sverige) att i samtliga ärenden kan man kategorisera ärendena som att klaganden haft för svag intellektuell representation för kunna vinna sitt mål ifall det fanns ett mål av större betydelse än vad som klaganden lyckades göra gällande inför tribunalen. Några ytliga exempel:
2a. Klaganden verkar inte ha förstått att denne bör ta upp sina skador (ifall de fanns i verkligheten) som ett separatärende utanför artikel 6.1 i EKMR (detta är ett direkt resultat av propagande eller felaktig utbildning av jurister och advokater).
2b. Klaganden verkar inte ha förstått att staten svarar för allt som en advokat pysslar med där staten föreskrivit advokaten någon speciell befogenhet eller roll. I övriga avseenden är advokaten en privat entitet eller avtalad genom bolag och då kan staten bara krävas på pengar ifall den vägrar att fullgöra sitt ansvar som avtalsgarant (så som föreskrivit i bland annat avtalsrätten).

3. Ärendena kategoriseras med andra ord av flumprocesser där så att säga klaganden med ombud inte förstår vare sig statens ansvar, sin relation vs. staten och statens ansvar i förhållande till exempelvis EU-rätt eller EKMR eller bitsar.

4. Gubben är något på spåren avseende byråkratin (som advokater tillhör när de är advokater och som jurister tillhör när de är anställda av staten eller statens underdjur). Annars är det ganska tunnsått med bevis för annat än att klagandena lider av akut propagandainfektion eller felaktig utbildning som gör att de inte kan försvara sig mot staten.

5. Kan direkt säga att när Emil Heijne och co. är i farten så bör man för att förstå ärendena kunna och läsa mycket mer än vad som står i domsluten. Utbildningsnivån var mycket högre på den tiden så mr. Heinje skulle nog betraktas som professor utan tes idag. Svensk rätt var passé på den tiden också eller något för de lokala bönderna så att säga. I princip allt som mr. Heijne egentligen pysslade med handlade om internationell rätt varför denne ofta behövde HD för att kunna vinna på den tiden.

Tack! Gubben får det verkligen till att framstå så.

Därav blir valet av rätt advokat till att börja med ytterst viktigt så man slipper begära skadestånd med 0 % chans att vinna....

Tack! Återstår att se vad som händer med Setterwalls och ifall Fredersen Advokatbyrå kan bidra med rätt argumentation.

Stort tack för ett genomgående svar som belyser de centrala punkterna.

Gubben verkar alltså ha delvis rätt och delvis fel pga. bevisläget och den intellektuella argumentationen under rättsprocesserna varit bristfällig.

1. Den intellektuella argumentation på hemsidan angående diverse internationella rätter och deras instrument är också ytterst bristfällig.

2. Tittar man på fallen som tas upp så framställs sakerna på hemsidan antagligen vinklat men ändå;

2.1. Fall 1: De klagar på att advokat inte tagit i beräkningen att klienten skulle (i folk mun) stjäla från sin fru under pågående bodelning och rymma utomlands eller snarare att motparten skulle begära just det skydd som föreskrivs i äktbalken så att klienten likt robin hood inte kunde rymma utomlands med tillgångarna. Möjligen kan paragrafen användas för elakt för EKMR, men ännu har inget sådant fall uppdagats. Kritiken är alltså inte schysst.
2.2. Fel formulerad kritik mot staten. Under förutsättning att vad som skrivs är korrekt så har de klagat felaktigt på advokaten utan det är alltså staten som ska stå för skadeståndet. Inom internationell rätt är det där en form av stöld av egendom eller så kallad olovlig/otillåten/olaglig expropriation.
2.3. Det där är ett dårhus. Klagan till Europadomstolen har (om vad som skrivits på hemsidan är korrekt och sanning) gjorts på felaktig grund för att få ersättning av staten för skada.
2.5. Det där är ett dårhus. Så där bör man inte göra affärer. Möjligen borde advokaten ha avrått klienten från sådan affärsverksamhet.
2.6. Det som påstås borde styrkas med bevis.
2.7. Avtalstolkning. Bevis är att visa att samma formuleringar haft betydelse någon annanstans.

3. Gubben är alltså något på spåren. Problemet är alltså av byråkrat kompetitiv natur och sekundärt av rättslig typ dvs. att statens ansvar för advokatens göromål gör statens domstolar partiska vid värderingen av advokatens förehavanden. Sedan har många av fallen som tas upp sådan natur att det är svårt att använda dem som bevis.

4. Nu är det färdigflashbackat för gott.

Exceptionellt bra svar. Tack.