Den rekordlåga räntan..orsak?

Torde??

Har du eller har du inte kollat med historisk data om ditt påstående har någon som helst förankring i verkligheten?

Datan är att vi aldrig haft sån här minusränta och så här hög kreditnivå.

Ränta är priset på krediter. Sänks priset på pengar så ökar efterfrågan på det fenomen (pengar) som kan bringa alla slags varor o tjänster till kreti o pleti.
Det är simpel utbud/efterfrågan här, och det är i sammanhanget extremt lätt att tillverka pengar. Pengar är blott siffror samt en idé och finns således i oändliga mängder.

Ni ska inte amortera mera, ni ska SKAPA MER KREDITER istället!
Tänk er, räntan föll till en femtedel, så nu kan vi femfaldiga våra skulder utan extra kostnad! Tänk, älskling, vi är nu plötsligt fem gånger rikare, för att jag är så smart som är skuldsatt över öronen! Det är uttryckligen det som är Riksbankens uttalade syfte med sina räntesänkningar.

Ränta från kreditgivare/bank är i dagsläget förhandlingsbar.
Ju större belopp desto enklare för en bra och kreditvärdig
förhandlare att nå ett positivt tillfredsställande resultat.
Tror långsiktigt bunden lägsta noga genomförhandlad -ränta
på minst 5 år är att föredra.
Glöm aldrig +500 % en period en gång då obunden ränta
fick spekulanter att gå från hus och grund!
Sötebrödsdagarna varar inte i evighet!

Räntan i stora delar i västvärlden har varit sjunkande i mer än 30 års tid. Den underläggande orsaken är avtagande ekonomisk tillväxt. Ekonomisk tillväxt är i sig inflationsdrivande, brist därpå deflationsdrivande, vilket föranleder centralbanker att hela tiden skruva ned räntan, när tillväxttakten sjunker. Och varför sjunker då tillväxten? Jag tror att det är en kombination av faktorer. Allt fler länder har fått det bättre materiellt, vi har en medelklass utanför europa, usa, japan vilket vi inte hade 1975. Den möjligheten till tillväxt mattas av. Allt mer av all jordbruksmark, skogsmark är exploaterad, det finns inga nya kontinenter att exploatera. Fisket har mer eller mindre passerat maximum - haven kan inte producera mer. Stagnerande oljeutvinning, dyrare utvinning av vissa metaller. Åldrande befolkning i många länder, miljökostnader som bromsar tillväxten. Romklubbens ”limits to growth” predikterade redan 1972 att maximum i industriproduktion (dvs tillväxt =0) inträffar 2025. Senare uppdateringar av den prognosen har pekat på samma tidpunkt, 2025.

Stämmer inte alls. Snarare så att tillväxten stigit.

Den stora orsaken till sjunkande räntor är sjunkande inflation, vilket beror på globaliseringen och internet. Dvs;

- En rätt så fri och enkel handel, vilket eliminerar bristsituationer, flaskhalsar och köer (sådant som tidigare skapade inflation).
- Större konkurrens vilket sänker priset
- Avregleringar släpper in fler aktörer och ökar konkurrensen
- Internet gör det möjligt hitta billigast leverantören

En annan förklaring, eller snarare ett annat perspektiv på samma sak (globaliseringen), är också att vi av-industrialiserats (vi har istället tjänsteifierats) på så vis att industrin flyttat till låglöneländer. Att arbetsmarknaden segmenterats har minskat fackföreningarnas roll i ekonomin. Man kan t.ex. titta på antalet arbetskonflikter ("strejker") historiskt och jämföra med svensk inflation:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_arbetskonflikter_i_Sverige



Stämmer.


På en global nivå sjunker inte tillväxten, den stiger väl snarast...

Anledningen till att den stiger är även detta globaliseringen. Fler och fler länder börjar idka handel, investeringar, osv.

Ja.

Nej.
Nominell ränta består av två komponenter. Inflation och real ränta. Här kan du se hur real ränta i USA ändrats genom åren. https://images.squarespace-cdn.com/content/v1/541ff5f5e4b02b7c37f31ed6/1488054251344-A2RRHHKHEJAFBG4FT4F9/ke17ZwdGBToddI8pDm48kDF4RzIcWxS9jRiaXhBTLexZw-zPPgdn4jUwVcJE1ZvWQUxwkmyExglNqGp0IvTJZUJFbgE-7XRK3dME BRBhUpxbm7Qru51S1XwMh9D8qwj1dxv9mWmZ1h_N9Qunt80erm ZOPmEd-LujQ4atmAig9TU/image-asset.png?format=750w

Troligen tittar du bara från 80-talet och framåt och ser avklingningen. Men det är ingen generell princip. Det stämmer inte med tiden före 80-talet.

Tittar vi på tillväxt (i snitt per år) under två perioder. 1960-1981. Och 1981-2018. Och säger att 1981 var när realräntan började falla, så får vi:
USA: 3.11% (60-81), 2.38% (81-18).
UK: 2.67% (60-81), 2.68% (81-18).
Sverige: 3.44% (60-81), 2.25% (81-18).
Danmark: 3.41% (60-81), 2.00% (81-18).

Dvs man kan se en liten skillnad men det är inte mycket.

Dock har du rätt i att många länder efter finanskrisen stått i stagnation. Många länder har legat under 1% efter år 2000. Vad det beror på kan man diskutera.

Det man kan se (mätbart alltså) är att tillväxten varit omvänt proportionell mot social expenditure som andel av BNP.
Singapore som har väldigt liten omfördelning har haft hög tillväxt. Medan t ex Danmark som har ovanlig hög omfördelning har nästan stått still.
Bara nämnt som exempel. (Gör man detta på OECD så är det väldigt tydligt).

Det är inte så att vi på något sätt nått vägs ände med innovationer och metodförbättringar.
Det görs förbättringar hela tiden.

Men innovationer och metodförbättringar kostar riskkapital att utveckla. Det blir tungt att göra det med stora pålagor och hinder. I Sverige var skattekvoten 19% 1951. Då hade vi något som idag folk skulle benämna tokliberala förhållanden.

Internet och globalisering medger en stor förbättring i informationsspridning och utbildning. Det kommer göra att tillväxten dundrar på i världen. Men det blir mer i nyliberala länder där hindren inte är för höga.

(Att räntan i USA drar iväg upp i början på 80-talet beror på att Volcker blev FED chef och drog upp styrräntan för att döda inflationen).

Må instämma att globalisering har ändrat marknadsförutsättningarna avsevärt. Den globala tillväxten tuffar på runt +3%. Däremot är skillnaden mellan välbergade länder (negativt tillväxt) och tillväxtekonomier (krafigt plus) större än vad det varit under många decenier.

Det som är lite oroande är hur de bollar runt med sina valutor. Det är inte bara sverige som satsar på inflation utan flera andra tillväxtländer som gärna vill utnyttja sin arbetskraft med svag valuta. Men medans Sverige har svårt få löneinflation, så sitter de här länderna och gör allt för att inte få det.

Många av dem har inte åkt in i välfärdsträsket med högre sjukvårdskostnader och pensioner. Även de kommer behöva att ta hand sin "personal". Kommande 5-10 år kommer bli intressant att se hur det hela balanseras.