Den rekordlåga räntan..orsak?

Situationen är egentligen inte så komplicerad.

Det finns ungefär 5 miljoner hushåll i Sverige varav 3 miljoner är ägda.
Genomsnittligt värde på bostaden är cirka 3 mSEK och bolån är 2,2 mSEK. Den disponibla inkomsten per hushåll ligger på ungefär 45.000 SEK i månaden. Där brukar man räkna med vad som finns kvar efter lite normala utgifter och räntekostnader. Kvar är ungefär 20.000 SEK i månaden. (240.000 SEK/år)

Om styrräntan höjs med låt säga 1%, så kommer det att hända lite lustiga saker. Baslånets ränta stiger så klart.

Bostadens värde sjunker, då efterfrågan minskar. Det innebär att belåningen på bostaden ökar från t.ex 73% till 85%. Troligen vill banken ha premie för riskdelen över 75%. Antag ytterligare 0.5% för intervallet +75%.

Resultatet blir att disponibla inkomsten sjunker från 20kkr till 18kkr i månaden (väldigt förenklat). Det är en ganska markant skillnad. Med högre räntor kommer ytterligare effekter, då det kyler av ekonomin och påverkar arbetsmarknaden. Det kan med andra ord om det "spinner-på" skicka sverige i en lågkonjunktur.

Ett annat alternativ då istället, är att försvaga den svenska kronan och då hoppas på löneinflation, samtidigt som man sätter bolånetak och amorteringskrav. Det skulle leda till att den disponibla inkomsten ökar från 20kkr. Problematiken som kan uppstå är att det blir prisinflation utan löneinflation. Då sjunker den disponibla inkomsten. Därför tittar riksbanken på konsumentprisindex och lönesättningen i sverige. Ytterligare effekt skulle vara att löneinflationen äter upp bolagens vinster, det beror på hur deras intäkter och kostnader är fördelade.

Summerar man det hela, så är det en balansgång hos riksbanken där man försöker hitta ett jämviktsläge däremellan. Med penningpolitiken som varit är bostadsägarna vinnarna de senaste 10 åren. Förlorarna är utan tvekan de som bott i hyresrätt eller har sparkapital som är räntebaserat.

(Det här är en djupt förenklad förklaring av pedagogiska skäl.)

Kalergi planen är i full gång och slutfasen ser ni nu! Snart genomfört. Ni kan väl kasta era svenska pass lagom till julen. Lampan behöver ej släckas då det blir varken elektricitet eller fred kvar i detta en gång välmående land. Tacka fröken Annie Jihad Lööf, Steffe Svetsarn Löfven och Muslimpartisten Lövin.

Då har du missuppfattat vad självständigheten betyder. Riksbanken är självständig i fråga om att bestämma räntan och andra penningolitiska åtgärder. Men inte självständig i fråga om vilken målbild de ska arbeta efter. Målbilden avgörs av Riksdagen, precis som utnämnandet av riksbankschefen och nya direktionsmedlemmar.

Man behöver kredittillväxt för annars kan inte banksystemet upprätthållas. Därav den rekordlåga räntan.

Inference of the best explanation.

Tja, folk som gillar stigande levnadsstandard kan väl kalla det bra om BNP stiger. Eller hur?
Och på motsvarande sätt får väl de som vill ha minskande levnadsstandard kalla stigande BNP för dåligt.

Är ditt antagande då att invandrare är stora sparare och köper obligationer så att räntorna faller?
Eller hur skulle invandrare annars kunna sänka obligationsräntorna menar du?
Var så tydlig som möjligt i svaret. Gärna med transaktioner.

Har för mig att jag sett att du misslyckats fullständigt att rättfärdiga sådana påståenden tidigare. Så varför upprepa?

Vad är korrelationen mellan ränta och kredittillväxt? Har du data på det?
Eller är det bara blind tro?

Boendeutgifter finns med. För så väl HR, BR och småhus.

(Du kanske skall vara glad att det är boendeutgifter och inte bostadspriser som ingår. Som en som gått ut grundskolan kan räkna ut så skulle KPI pressas nedåt rejält om bostadspriser ingick).

Idag låter bankerna bolåntagarna subventionera kontospararna.

Räntenettot för bankerna kommer inte påverkas av att RB ändrar styrräntan. Så en ökning av styrränta med 1% kommer antagligen leda till en ökning av kontoränta med kanske 0.1% och därmed bolåneräntor med 0.1%

Ökningen från -0.5% till -0.25% ser jag inte direkt påverkat vare sig kontoräntor eller boräntor. Och det finns heller inget skäl till att de skulle ändras.

Skulle styrränta öka ytterligare mer än 1% så kommer alla korta räntor följa med.

Bra sammanfattning om effekten av höjd ränta. Men det blir väldigt hypotetiskt eftersom räntan inte höjs utan anledning. Systemet som främjar negativ realränta har förövrigt snarare pågått i 30 år inte 10.

Eftersom alla värden är relativa så har du visserligen rätt i att de som inte är med på tåget när vissa värden stiger blir relativa förlorare. Även om deras situation rent krasst inte förändras alls. Har man satsat på räntekonto så är man givetvis en garanterad förlorare.

Jag håller med om att den egentliga faran är att pris-inflation drar iväg utan att lönerna följer efter. Det skulle kunna dra upp räntan utan att folk fått lönelyft för att hantera det. Fast det är ganska låga odds för det om man har en internationellt gångbar kompetens. Därför är risken överhängande att när inflationen tar fart så är det bara vissas löner som följer med och vi får betydligt större lönespridning än idag.

Personligen gillar jag inte den utvecklingen för Sverige även om jag kommer vara en av vinnarna. Men jag ser inget vettigt sätt att regelatoriskt vända denna trend.

När har jag gjort sådana påståenden tidigare?

Vi har aldrig haft minusränta och såhär höga kreditnivåer - någonsin. Så korrelationen torde vara stark.

Ser inte heller en räntehöjning i korten, men Sverige har gjort konstiga saker innan.. Men jag tror att riksbanken osv osv... ser att det inte går att höja räntan hur-som-helst, fast den egentligen borde höjts flera år sedan. Så det som är kvar är att elda på inflationen.

Det jobbiga i kalkylen med prisinflation och sen en löneinflation som inte hänger med, är att de som inte får höjda löner (ej konkurrensutsatt kompetens) troligen är samma grupp som suttit på hyresrätt senaste tio åren.

De kommer varken få arbete, har inget investerat och urholkat bidrag. Vissa tycker att de kan skylla sig själva, men för stor spread mellan medelsvensson (tjänade pengar på bostaden, men tror de gjort det genom arbete) & fattigjon (tjänade inte pengar på bostaden och arbetar utan att det lönar sig) och de kommer ryka ihop ganska illa.

Delvis.

Bankerna tar redan ut negativa räntor på större summor. Det är ett vedertaget problem, framför allt för bolag med stora kassaflöden. Samtidigt har privatpersoner idag inte negativ ränta (vad jag vet i Sverige). Kvoten för bankernas utlåning är sedan relaterad (förenklat) till bankens egna kapital, vilket gör att de inte kan låna ut hejvilt. Så kvar blir det en ineffektiv kassa som kostar pengar.

Men jag tror inte jag förstod riktigt vad det var du ville komma med ditt inlägg?