Är det inte ologiskt/omöjligt att "tycka om sig själv"?

Du har ju trots allt inte en sändare och en mottagare. Det är dina egna känslor som du själv svarar på med dina egna känslor!

Förstår ni mitt resonemang? Hur kan man "tycka om sig själv" exempelvis? Det antyder en tvåvägskommunikation som inte existerar.

Man kan känna sig mer eller mindre nöjd tills man slås ner.
Eller får en uppercut.

Man kan ju reflektera på kvällen om man gillar det man kan känna.

”Tycka om sig själv” hör till nått jävla språkspel, det finns ingen tydlig gräns för hur det används och ett ords betydelse är dess användning i språket. Sluta märka ord och gå vidare i livet.

Mvh Wittgenstein

Hur fan då? Hur kan du känna något för dina egna känslor? Konstigt att jag är den enda som reflekterat över detta. Folk använder självhjälp-böcker och motivationsprat utan någon som helst logisk grund.

Nej, det är fullt möjligt. Och eftersträvansvärt är att kliva ur både självhat och arrogans. Människan har en metakognition som tillåter värdeomdömen kopplade till känslor om både sig själv, om andra och om världen i stort i en ständig ström av kategoriseringar.

Eckhart Tolle skall ju f.ö. ha påbörjat sin "upplysningsprocess" av insikten att tanken "Jag hatar mig själv" (parafraserat från minnet) bestod av ett jag som hatade och ett jag som blev hatat, som vore hans jag uppdelat i två.

Därefter blev han fri från sådan mental påfrestning efter en lång tids depression. Hans medvetandefokus klev s.a.s. ett steg bakåt och han blev medveten om sina egna tankar ur ett nytt perspektiv.

Om man skulle uttrycka det som "tycka om sitt själv" så skulle det funka, då det antyder att självet är någonting man har och inte är, likt att man kan tycka om en sak eller en pryl som man har då man kan rikta sina känslor mot ett separat objekt.

Men vad är detta "själv" egentligen? Jag har då inte hittat något själv någonstans och således kan jag inte tycka om det eftersom att om jag ska tycka om någonting så måste det ju i första hand finnas.

så djupmeditation skulle vara bluff då, eller!?

Alltså nu syftar jag strikt på känslor, inte intellektuella åsikter. Självklart kan man bilda en intellektuell åsikt om en själv med facit i hand.

Men duu, vad är då skillnaden på JAGET och SJÄLVET det skall finnas ett SUPERSJÄLV oxh ett ÖVERJAG.

Den enda skillnaden är hur orden stavas.

Känslor och tankar samverkar med varandra. Att tycka om sig själv rent intellektuellt existerar inte fristående från välmående känslor i kroppen som hör samman med tankarna.

"Fan, vad bra jag är!" är ju både en känsla och en tanke. Känn efter själv. Utan tillhörande känsla blir tanken en tom formulering som inte känns genuin.

Du har dock rätt i att människan både har självbiografiska tankar och minnen, och strikta faktautlåtanden om sig själv som inte rör upp känslor. Dessa tankar bygger på separata system i hjärnan.