Vad hände med musiken från 90-talet och framåt?

Efter 1995 slutade jag lyssna på nyare musik.
Tyska gruppen 'Propaganda' första skivan magisk helt igenom samt Cranes 'forever' även Simpel Minds 2 första skivor.

nädu! rockens guldålder var 1965-1975. Allt därefter billiga plagiat.
Men visst kom det djävligt bra grejer från Oregon på 90-talet, inget snack om det.

Dagens artister får en packe streams i två månader och sen kommer något nytt, ex Springsteen började spela på 70-talet och kan fortfarande fylla en arena. Det kommer inte någon av dagens artister klara av om fem år ens.

På 80 och 90-talet krävdes talang för att bli funnen av ett skivbolag som ville lägga pengar på dig. Idag kan vem som helst dra ihop en låt med hjälp av en dator och en synth, lite samplingar och lite rap. Lägg sen ut dyngan på youtube och lobba som fan så låten spelas.

Visst är det magiskt?

Highway to hell är en hårdrockslåt.

Dansmusiken som gjordes på 90-tal och framåt är nästintill helt digital.

Kolla undergroundband och du kommer hitta ganska mycket som låter som "Highway to hell" och kanske även ännu bättre !!!!

Jag är fan böjd att hålla med i mångt och mycket.
80-talet var djävligt bra men 90-talet var en nytändning med exempelvis Scooter och Technon som nytände ifrån Kraftwerk osv.
90-talet är väl det jag lyssnar mest på nu.

Kan det inte vara så att det inte beror på musiken i sig, utan på hur vi konsumerar den och hur detta har förändrats sedan 90-talet?

Man kan jämföra med TV-serier, som visserligen inte var bättre på 80-talet, men där många nått kultstatus som lever än idag. Jag minns att jag uppskattade t.ex. Dallas, Lödder och Twin Peaks och tänker tillbaka på dem med en viss saknad. Men det beror ju mycket på att det var allt som bjöds på den tiden, när utbudet var mindre, och "alla" följde dessa serier, vilket gjorde att man fick en speciell relation till dem och var närmast tvungen att se dem för att man pratade om dem i kompisgänget.
Nuförtiden kan man följa den TV-serie man tycker om i ett utbud av tiotals eller hundratals och människor man möter ofta kanske inte ens hört talas om den man följer slaviskt. Jag försökte uppamma samma intresse för Lost, men jag var tvungen att gå till nördnivå för att kunna delta i diskussionen mellan dem som följde den.

Detsamma kan väl ha hänt med musiken, dvs. att utbudet blivit så stort att var och en kan hitta sin musik och det liksom inte uppstår något gemensamt kring den enskilde artisten, vare sig man älskar eller hatar den. Nu är jag lite för ung för det, men ännu längre tillbaks hade man Elvis Presley och Tommy Steele i konkurrens där folket delades och stod på en eller andra sidan. I min ungdom var utbudet lite större inom populärmusiken och delningen gick mellan synth och hårdrock eller bara rock och pop.

Vi förhåller oss på ett annat sätt till musiken idag och konsumerar den på ett annat sätt (bl a genom att inte behöva köpa och äga ett album) så att relationen till låtar, album artister osv. blir mer flyktigt, och det oavsett om vi – som jag – blivit äldre och inte hänger med eller uppfostrats i det sättet att lyssna på musik.
Kan bara instämma där. Än idag lyssnar jag på den och den är verkligen genialt. Synd att bandets karriär blev så kort.

Jag skulle nog vilja påstå att det är precis tvärtom. Det har aldrig gjorts så mycket bra musik som nu! Problemet är bara att det numera är så svårt att hitta alla pärlor i denna djungel av nya (och gamla) artister. De flesta radiokanaler gör ju allt för att fylla etern med en massa dynga plus att de stora skivbolagen stenhårt marknadsför sina föga intressanta mainstream-artister. Men tar man sig tid att aktivt leta så finns det hur mycket bra ny musik som helst!

Absolut, men så mycke skit som också spelas som inte skulle komma ut till den breda massan.

Som skrivet tidigare så är det så att förr kunde man inte prutta i micken,sätta autotune och housebeat på den och få en hit, det krävdes mycket mer man måste leta för att hitta bra saker för att på listorna är det bra jävla skralt även om det finns en del grejer jag gillar där med nuförtiden

Frank Zappa förklarar det ganska bra i den här intervjun. https://www.youtube.com/watch?v=KZazEM8cgt0

Band som Pink Floyd eller Queen hade aldrig fått ett skivkontrakt idag.

För lätt att göra musik så inga demos görs, blir mindre finputsa då, artister gör allt själva så mindre tid till musik, måste ha jobb vid sidan av, avsaknad av producent möjligtvis, kanske vill de göra en hit och faller i fällan att göra en axis of awsome 4ackords, mycket musik låter lika då alla använder samma utrustning dator och vst mm typ 😀