Svenskar gillar invandrare men inte att leva nära dem

Vi behöver bara gå några år tillbaka i tiden för att hitta en ledtråd: sommaren 2015 försvarade nationalekonomen Emma Neuman sin doktorsavhandling vid Linnéuniversitetet. Hon undersökte människors flyttmönster i landets tolv största kommuner under åren 1990-2007.

Slutsatsen: infödda svenskar flyttar från områden med många utomeuropeiska invandrare.

Så hur många är för många? Enligt Emma Neumans forskning rör det sig om så lite som tre till fyra procent.

Klass är en faktor. Högutbildade och höginkomsttagare är de första som flyttar, men i stora drag påminner beteendet om det amerikanska fenomenet ”white flight”: att vita flyttar från områden när svarta börjar flytta in.

”Det handlar troligen om oro för områdets kvalitet, skolorna och risken för prisfall, eller att man har negativa attityder gentemot utomeuropeiska invandrare”, sa Emma Neuman till Forskning & Framsteg i samband med sin disputation.

I samma artikel intervjuades Maja Lilja, sociolog vid Örebro universitet. Nästan parallellt hade hon försvarat en doktorsavhandling om svenska småbarnsmammors inställning till mångfald, svenskhet och bostadssegregation.

De kvinnor hon intervjuade ville att deras barn skulle växa upp i en kulturellt och socialt blandad omgivning. Samtidigt tog de beslut som i praktiken ledde till det motsatta; de flyttade till vita medelklassområden.

”Många talar om etnisk mångfald som en berikande faktor, men när man ska flytta eller välja skola till sina barn blir frågan konkret, och då väljer man ofta någon form av svenskhet”, sa Maja Lilja.

Var 18:e person i Sverige lever i ett så kallat utsatt område. Det är 556.000 människor, eller 5,4 procent av befolkningen. Åldersstrukturen skiljer sig mycket från övriga Sverige: två av tre invånare har ännu inte fyllt 45 år. I några av områdena är koncentrationen av unga ännu högre: i exempelvis Rinkeby-Tensta är 42 procent under 26 år. Tre av fyra har utländsk bakgrund – de vanligaste födelseländerna, utöver Sverige, är Irak, Syrien, Somalia, Polen och Turkiet

Det finns ett samband mellan grad av utsatthet och arbetslöshet. 7,9 procent av boende i utsatta områden är öppet arbetslösa, att jämföra med 3,1 procent i icke utsatta delar av landet. Även bland dem i utsatta områden som har en högre utbildning är arbetslösheten hög. Könsskillnaderna är stora: i särskilt utsatta områden har 63 procent av männen ett arbete att gå till – motsvarande andel bland kvinnorna är knappt 53 procent. De branscher som dominerar som arbetsgivare är handel, bygg, transport och magasinering.

Det finns ett samband mellan grad av utsatthet och trångboddhet. I utsatta områden bor det i snitt 2,5 personer per hushåll. I övriga delar av Sverige är snittet 2,2. Dessutom är den genomsnittliga bostadsstorleken 15 kvadratmeter mindre i de utsatta områdena än i övriga Sverige. Hyres*rätter dominerar i de utsatta områdena – drygt tre av fyra bostäder har denna upplåtelseform, jämfört med drygt en av fyra bostäder i övriga landet.

Det finns ett samband mellan grad av utsatthet och låg median*inkomst. För personer i åldern 20–64 i utsatta områden är den 205.000 kronor, jämfört med 321.000 i icke utsatta områden. I särskilt utsatta områden är medianinkomsten ännu lägre: 189.000 kronor. Skillnaderna mellan män och kvinnor är, relativt sett, högre i utsatta områden: där har kvinnorna 73 procent av männens medianinkomst, medan kvinnor i andra delar av landet har 83 procent. Drygt 13 procent av hushållen har någon form av ekonomiskt bistånd.


11 juni 2019, The Global Village 60 utsatta områden 556000 personer grundskolan behörighet yrkesprogram

Totalt 266 486 personer bor i de 23 så kallade särskilt utsatta områden som polisen listade 2017, enligt en rapport som organisationen The Global Village låtit SCB ta fram.

Balen Ali jobbar sedan 16 år tillbaka i ett av dem, i en butik i Skäggetorp centrum i Linköping.

Att bara 58 procent av den vuxna befolkningen i de särskilt utsatta områdena arbetar, och att över 70 procent saknar någon form av eftergymnasial utbildning, är inget som förvånar honom.

– Det finns de som har utbildning och ett bra jobb, men också många som inte har det, säger Ali.

– Det har blivit segregerat och det finns en hel del som man skulle kunna förbättra.

Över 80 procent i de särskilt utsatta områdena har utländsk bakgrund, och Ali tror att många vill bo i Skäggetorp för att deras släkt och vänner gör det – men också för att mat och boende är förhållandevis billigt.

Medianinkomsten i de särskilt utsatta områdena är 189 000 kronor om året – 126 000 kronor mindre jämfört med i riket i stort. Drygt 16 procent av hushållen får någon form av ekonomiskt bistånd, jämfört med 3,7 procent i resten av Sverige, enligt rapporten.

– Nu har hyresvärden höjt priserna på lägenheter, men de är nog ändå lägre jämfört med i andra områden, säger Ali.

– Och de som inte har bil tycker nog också att det är skönt att det är nära till centrum där det finns många butiker.

Tre av fyra som bor i de utsatta områdena har utländsk bakgrund. De vanligaste ursprungsländerna utöver Sverige är Irak, Syrien, Somalia, Polen och Turkiet.

67 procent av de boende i de utsatta områdena är yngre än 45 år och bara 12 procent är 65 år eller äldre.

Bara 70 procent av de boende i utsatta områden går ut grundskolan med behörighet till ett yrkesprogram på gymnasiet. I hela Sverige är siffran 85,7 procent. Tjejer och ungdomar med svensk bakgrund klarar sig betydligt bättre i skolan än killar med utländsk bakgrund.

Den vuxna befolkningen i de utsatta områdena har betydligt lägre utbildningsnivå än i övriga landet. Bara 16 procent av 25–64-åringarna har en eftergymnasial utbildning på minst tre år, mot nästan 28 procent i landet som helhet.

Sysselsättningen är låg i de utsatta områdena. Bara 61 procent av befolkningen i åldrarna 20–64 år har ett arbete att gå till, mot 80 procent i hela Sverige. Männen i de utsatta områdena har i större utsträckning arbete än kvinnorna, 65 procent respektive 57 procent.

Få av de boende i de utsatta områdena arbetar där. Bara 81 000 personer har sin arbetsplats i ett av de utsatta områdena.

Medianinkomsten för boende i de utsatta områdena är drygt 205 000 kronor per år. I övriga landet är motsvarande siffra 321 000 kronor per år. Män tjänar generellt sett mer pengar än kvinnor, men skillnaden är större i de utsatta områdena än i landet som helhet. I de utsatta områdena motsvarar kvinnors medianinkomst bara 73 procent av männens medianinkomst.

I de utsatta områdena har 13 procent av hushållen någon form av ekonomiskt bistånd, vilket kan jämföras med siffran för övriga Sverige som är 3 procent.