• 1
  • 2
2019-06-08, 19:09
  #13
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Arthur Dent
Vad yrar du om, mannen hon huserar tillför inget i hennes liv, tvärtom, klart som fan hon ska kasta ut honom. Hade situationen varit omvänd gäller samma sak naturligtvis, han skulle slängt ut henne. Mogna-Meloner har rätt här, feminism har fan inget med saken att göra.

Han gör så att hon kommer ut och träffar folk och han är ett sällskap till henne.
Citera
2019-06-08, 19:12
  #14
Medlem
Arthur Dents avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Valpen_
Han gör så att hon kommer ut och träffar folk och han är ett sällskap till henne.

Jo jo, men lite mer än så kan man väl kräva av en partner? Hon får ut exakt detsamma av en hund, plus lite till.
Citera
2019-06-08, 19:39
  #15
Medlem
Citronitas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Arthur Dent
Jo jo, men lite mer än så kan man väl kräva av en partner? Hon får ut exakt detsamma av en hund, plus lite till.

Det var inget dumt tips. Ut med gubben, in med en hund (eller kanske katt).
Lev själv 6-12 månader. Ta hand om dig själv, både fysiskt och psykiskt. Gärna långa promenader (löser mycket). Så småningom kommer livsglädjen tillbaka och med den självkänslan. Och vips så träffar du en ny man och blir kär. Och livet leker.
Citera
2019-06-08, 20:46
  #16
Medlem
Nu börjar jag nästan ångra att jag skrev här. Är så tråkigt när människor börjar bråka. Behövde skriva av mig lite och få ur mig lite känslor. Det är inte bara negativt med min sambo. Han hjälper till med det mesta här hemma det är nog så att känslorna har försvunnit så jämföra han med en hund är att ta i. Hund har jag haft och skulle gärna vilja ha igen men klarar inte av det. Barn är inte att tänka på när jag går på starka mediciner och kan knappt ta hand om mig själv. Alla förhållanden och livet har upp och nedgångar men nu har det varit lite för mycket nedåt. Det bästa jag vet är att få åka ut och vara vid en sjö eller en älv, fiska, träffa människor och bara få slappna av och det kan jag göra med min sambo. Skulle han försvinna så kommer jag nog att bli sittande inne. Vi bor i en liten stad så träffa nya vänner är inte då lätt. Alla är upptagna med sitt och ja jag är en för snäll människa som alltid har tänkt mer på andra än mig själv tyvärr. Jag vet jag har inte rätt att gnälla och tycka synd om mig själv och får skylla mig själv att jag hamnat i den här sitsen men det har blivit lite mycket nu med allt. Mer värk, ingen att kunna prata med, inte få någon närhet. Men tack för alla goda råd, är bra att få åsikter ifrån andra människor för det är då lätt att vardagen bara tuffar på och man inte tänker på hur man egentligen har det.
__________________
Senast redigerad av Onemorelight 2019-06-08 kl. 21:03.
Citera
2019-06-08, 21:37
  #17
Medlem
Hencuckens avatar
Sämst tips som vanligt på Flashback. Om hon har problem med att känna sig ensam och isolerad så ska hon verkligen inte slänga ut sin man som är det enda sociala som finns kvar. Även om han nu sitter och tittar på andra tjejer. Att han även finns kvar betyder ju faktiskt att han bryr sig.
Citera
2019-06-08, 22:25
  #18
Medlem
LittleFishs avatar
Hård men välmenande kritik:

1. Styckeindelning!
2. Använd CBD-olja mot dina smärtor. Det är lagligt och går att beställa på nätet.
3. Man måste ha höra av sig för andra ska höra av sig. Det är ge och ta med vänskap. Jag har gett mycket men inte fått nått tillbaka med en jag varit vän med i åratal. Sade att han är en osocial idiot och sade upp kontakten för gott. Han har inte ens ringt mig fast han har mitt nummer.
4. Ingen bryr sig om en liten toffel/bitch som kör runt och ställer upp för alla. Detta har jag gjort också i min ungdom men inte fick man något för det. Bli rakryggad och säg till när du blir utnyttjad. Det uppskattar folk.
5. Sluta vara mjäkig. Skaffa tjejkompisar om det är det du vill ha. Det finns massor av sidor för sånt.
6. Bryt rutiner och gör något åt det!
Citera
2019-06-08, 23:18
  #19
Citat:
Ursprungligen postat av Mogna-Meloner
Otroligt tråkigt att höra att ditt liv är så tungt. Men när det gäller festkulturen så är den precis så. Kan man inte festa längre eller är sjuk, så fasas man ut.

Här kommer mina tankar om din situation:

1) Ta bort de vänner från Facebook som inte vill ha kontakt med dig. Det gör dig bara ledsen att se hur roligt de fortfarande har tillsammans. Så bort med varenda en som inte bryr sig om dig. Varenda en.

2) Ut med karln. Du är inte hans mamma. Du ska inte hålla honom med husrum. Han är en vuxen man som måste klara sig att stå på egna ben. Om hans enda bidrag till ditt liv är att han ser till att du kommer ut bland folk, så får du hitta något annat sätt att göra det på. Han är ju uppenbarligen inte intresserad av dig som sexpartner. Inte heller som vän eftersom han inte ens kramar dig när du har ont. Nej, bort bort bort med honom.

När du inte längre ser på nätet eller träffar live i ditt hem de människor som inte bryr sig om dig, kommer du, hur konstigt det än kan låta, att må bättre. Inte säkert att du kommer att må bra genast, men du mår bättre. De där suger bara energi ur dig och drar ner dig.

3) Grotta ner dig i ett delforum här på Flashback kring något du gillar - musik, matlagning, hobby, medicin och hälsa etc. Du börjar känna igen användare och de börjar känna igen dig. Även om det inte är tillåtet att chatta så kan man ändå visa vänlighet och värme i diskussion kring en gräddsås eller symtomen på gallsten. Och man är plötsligt inte längre lika ensam och vilse i världen. ❤️

Där har du svaret
Citera
2019-06-09, 00:24
  #20
Medlem
sturestolpskotts avatar
Det är bara att inse att 99% av dom man umgås med är falska människor som inte umgås med dig för annat än egen vinnings skull.

Jag hade fester varje helg, blev alltid bjuden på fester, folk hörde av sig redan på måndagen för att veta vad som skulle hända till helgen. Jag stod verkligen i centrum och kände mig som en kung. Umgänget bara växte och växte, alla ville vara med mig verkade det som.

Sen var jag borta i 2-3 år, bodde i en annan stad, kom hem igen... INGEN hörde av sig. Jag var out. Det enda som fanns kvar var 2-3 barndomsvänner. Det är nog så livet är.
Citera
2019-06-09, 01:42
  #21
Medlem
I situationer där ’sambon blivit en kompis’, brukar det förbli så eller finns det hopp sas?
Citera
2019-06-09, 17:05
  #22
Medlem
avrogados avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Onemorelight
Nu börjar jag nästan ångra att jag skrev här.
Betyder det att du inte fick *rätt* svar?
Citera
2019-06-14, 00:18
  #23
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av avrogado
Betyder det att du inte fick *rätt* svar?

Jag mår inte så bra psykiskt för tillfället och tycker verkligen illa om när folk börjar att bråka och kalla varandra för en massa fula saker helt i onödan.
Fick många bra svar här och är väldigt tacksam över det.
Citera
2019-06-14, 17:00
  #24
Medlem
avrogados avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Onemorelight
Jag mår inte så bra psykiskt för tillfället och tycker verkligen illa om när folk börjar att bråka och kalla varandra för en massa fula saker helt i onödan.
Fick många bra svar här och är väldigt tacksam över det.
Ah, ok, jag trodde först du var ute efter *konfirmation* i din egna övertygelse.

Jag skall dock ge dig ytterligare ett dåligt förslag, innan jag passerar ytterdörren.

Skit i vad andra bråkar om och tycker, sköt om ditt egna välmående först.
Gör du detta en längre stund så kanske du tillochmed kan överföra ditt sätt på andra medmänniskor.

Att föregå med gott exempel, sas...
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in