Citat:
Ursprungligen postat av
Bruz-Lee
Vi har olika syn på sjukvården.
Har själv haft magproblem i 15år och At-läkarna vet inte mkt mer än random pundare på stan.
Om inte Alvedon hjälper så står At-läkarna handfallna.Du får en utläggning på jibberish som ger svaret "magproblem" fast på latin då. Ett vanligt läkarskämt är ju att tex byta ut ordet ryggont mot lumbago och på det sättet försöka lura patienten att man satt en diagnos.
Om det är psykiskt så ska det självklart vara en medicinsk slutsats att det är just psykiskt och ingen jvla gissning.
Jag skulle fan skämmas om jag jobbade som läkare på VC idag. Noll resurser att jobba med och de som verkligen är sjuka går ju ändå till akuten... Ganska nära sanningen?
Jag har också magproblem, man får försöka hitta strategier att klara det. Som tur är har jag inte ont i magen som många kan ha. Jag har bara väldigt varierande konsistens och ibland måste jag gå ofta på muggen.
Jag fattar om du är sur om ingen har förklarat det där för dig att man kan ha stora problem med magen men man vet inte vad det beror på i många fall. Då får man behandla symptomen, är man lös kan man ta vissa läkemedel. Hård? då tar man andra. Ont? Testa smärtstillande. Man ska ju utesluta farliga tillstånd innan man kan konstatera att man inte kan hitta nåt.
IBS behöver inte vara psykiskt. Men det finns en del som tyder på det på grund av överrepresentation av IBS hos psyk-patienter.
Aja, nog om det. Klart man ska gå till akuten om det är akut. Men det är svårt även på akuten för läkare om det är någon som kommer med symptom som man inte kan förklara. Det finns mycket man inte vet. Läkare borde vara mer pedagogiska. Däremot så reagerar en del patienter på det som att läkaren inte har någon koll om den inte är riktigt tydlig. IBS problem kan vara svårt för patienter att köpa att man inte kan hitta något avvikande på några undersökningar.