Ett språk som formar ord nästan uteslutande med ändelser borde objektivt vara svårare att lära sig än ett språk som hellre använder sig av prepositioner. Ändelser bidrar nämligen till större variation eftersom de ofta ändras beroende på vilken vokal/konsonant de efterföljer. Särskilt finska med sin vokalharmoni har olika ändelser beroende på om vokalerna i ordet är hårda eller mjuka.
Jämför svenska
äta med det finska
syödä:
https://en.wiktionary.org/wiki/%C3%A4ta
https://en.wiktionary.org/wiki/sy%C3%B6d%C3%A4
Och eftersom finska är ett språk med agglutinativ grammatik, kan nästan hur långa ord som helst bildas, ord som på svenska hade krävt en hel mening.
Till exempel:
Talo = hus
Talossa = i huset
Talossani = i mitt hus
Talossanikin = även i mitt hus
Talossanikinko? = även i mitt hus?
Och detta är bara början på hur hemska orden kan bli.
Citat:
Ursprungligen postat av
eremitkraftan
Var på stadsbiblioteket i Stockholm för ett antal år sedan och råkade hamna bakom en yngre kvinna från Somalia (tror jag) som språkade på flytande finska med en bibliotekarie. Det kändes ganska otippat.
Både somaliska och finska har agglutinativ grammatik, så där har somalierna försprång.