Min psykiska ohälsa, är den obotbar?

Du går på Venlafaxin 300mg och Voxra 300mg?

Sockerpiller?

För det första så är det en helsjuk blandning. Att den inte påverkar dig är nog en riktigt fin lögn.

Den blandningen med den mängden skulle göra vilken människa som helst mycket aktiv samt med ett förhöjt medvetande. Bättre än California Fuel som är Venlafaxin samt Mirtazapine. Med Voxra och Venflafaxin så skapas precis den karaktär som jag sett.

Puss.

Något fysiskt är fel. Gå till en duktig homeopat och få hjälp. Den sjuka vården kommer enbart förgifta din kropp med en massa onödiga tabletter. Jag hade extrem ångest i 22 år, dygnet runt to the point där jag skakade. Vården hällde tabletter över mig, till slut hörde jag talas om naturläkare, provade och la 800:- Jag har inte haft ångest på 2 år.

Vad tog du för naturläkemedel?

Jag tog ett medel vid namn Adrekomp som var för binjurarna. Led av binjureutmattning. Adrekomp är nu utbytt mot adrenal något och de tog bort en ingrediens men googla så hittar du det.. man får en massa symptom: Extrem trötthet, hjärndimma (kognitiva bekymmer som koncentrations och minnessvårigheter), extrem ångest, depression, blå kring ögonen, gråtattacker och så vidare. Det var helvetet på denna jord!

Vad jag fick hos homeopaten var också stärkande för binjurarna sen de andra tre flaskorna fick jag aldrig veta. Men jag vet att på 8 veckor gjorde han för mig det vården inte gjort på 38 år. Så man förstår varför han har signerade gåvor av kändisar på sitt kontor..Han är otrolig!

Jag är en man i yngre medelåldern, har två barn varannan vecka, fast arbete med bra betalt och anser att jag tillhör medelklassen.

Jag har under flera år nu tampats med ångestattacker och självmordstankar. Det hela grundas i en icke bearbetad sorg efter min mors bortgång, men har på senare tid blandats med en separation från mina barns mamma, flertalet misslyckade relationer och en djupare isolering från mitt sociala liv.
Jag har sökt hjälp vid ett flertal tillfällen via vårdcentralen och har bollats runt till oräkneliga enheter där jag provat allt från KBT till ren samtalsterapi. För tillfället går jag hos en KBT-behandlare som känns duktig och får mig att behandla mina sorger på ett bra sätt.
Min nuvarande medicinering består av Venlafaxin 225mg, Hydroxozine 25mg (vid behov) och Lergigan 25mg för sömnen. Inget av det här känner jag fungerar, förutom Lergiganen som får mig trött.
Jag har tidigare gått på Sertralin utan märkbart resultat.
Jag genomgick en generell diagnosutredning i januari, som enbart visade höga värden på depression.

Jag kommer tidigare från ett väldigt socialt liv med flertalet aktiviteter inom föreningslivet, men har för närvarande inga förtroendeuppdrag eller sysselsättningar. Jag har kunnat vara social vid sociala sammanhang men har på senare år tappat den förmågan och finner inte längre hur jag ska delta i konversationer ifall det är fler än två deltagare i samtalet.

Min sömn är bristfällig. Har ofta svårt att komma till ro på kvällarna och kommer sällan in i så djup sömn att jag faktiskt drömmer. Detta resulterar i att jag försover mig flera gånger per vecka och kommer sent till arbetet.

Min alkoholkonsumtion är låg till medelhög. Jag är lite av en periodare där jag kan vara nykter i flera månader till att jag kan dricka mig berusad varje helg eller ta något glas om dagen. Det finns inget medeltal att beräkna.

Min fysiska status är det enda jag faktiskt vet att jag kan, och bör, förändra. Utöver mitt fysiska arbete så motionerar jag ingenting. Men för närvarande är jag i för dåligt skick att faktiskt ta tag i det.

För att beskriva mina självmordstankar lite djupare så dyker dessa upp dagligen, flera gånger om dagen. Jag har levt med dom i ett antal år nu. Det är egentligen bara en visuell simulering om hur jag avslutar mitt liv på olika sätt, men jag har aldrig skridit till handling i det ärendet. Jag känner heller ingen risk att jag skulle göra det, trots att det ångestskov jag befinner mig i just nu har varit här i snart ett halvår, motsvarande en eller maximalt två veckor som det oftast brukar vara.

Min fråga är då följande, med den information jag delat med mig av här, är min psykiska ohälsa obotbar?

Vill ni att jag beskriver något mer utförligt så svarar jag gladeligen på era frågor så gott jag kan.