Första repan på shrooooms

Dagen började lite halvsegt med att jag låg och lapade sol på min takterrass i spanien, allmänt dåsig av gårdagens intag av benzo, cannabis och en hel del alkohol.
Vaknar av att vännen min kommer och väcker mig och frågar om jag vill följa med och ta en el två öl hos några vänner. Skall kanske förtälja att vi konsumerar en hel del cannabis dagligen. Så en joint är alltid i närhet. Efter mkt om och men så beger vi oss in till stadens centrum där de andra håller till. En kasse öl och gott med pott. När vi anländer så är dom andra glada i hågen och vi myser på balkongen med en öl å en joint. Plötsligt kommer samtalet in på mushrooms och ägaren av lägenheten nämner att han har tio gram liggandes så wtf tänker jag. Nån gång måste bli den första. Jag hackar upp 5 gram o sköljer ner detta vidriga skit och tänker "Here we go" första gången måste bli bra. Och det blev det. 40 min senare börjar jag känna av vilket jag först trodde var alkoholen och weedet. MEN nu börjar saker dyka upp och jag är i en helt annan värld. Dom andra ser ej mkt på mig men märker att jag ser saker ur ett helt annat perspektiv. Till en början känner jag nästan en viss mdma rus men sen ballar allt ut. Var jag än tittar så är det som taget ur filmerna Saw. Blod och dödskalllar och clowner och lik överallt. Låter kanske förjävligt men jag gillar det. Inget obehag alls. Taklampan, tavlor och mönster i kakel och klinkers berättar historier för mig, visar mig bilder fast på ett konstigt vis så kan jag välja vad jag vill se. Ett par dagar innan har jag spelat ps vr och något spel i liknande regi. Detta är absolut konstigaste drogen jag tagit. Allt är så jävla skevt och jag försöker berätta för mina vänner vad som händer. Bara en av dom har tagit svamp förut och han förstår vad som händer i skallen min så han tar sig verkligen tid att lyssna på vad jag försöker få fram. Han hjälper mig tänka på saker jag försöker reda ut i skallen. Hela mit liv kunde jag se i pase nästan. Men inte en sekund kände jag obehag. Efter ca 3-4 timmar börjar det släppa. Vilket det gjort 300 ggr tidigare trodde jag. Ni som ätit svamp vet vad jag pratar om. Men iaf så får jag för mig att hacka upp de 5 grammen som är kvar. Det är av en annan sort. Tyvärr måste jag säga att jag skulle gett mig där. Jag fick en effekt av den och ett väldigt välmående men inte ens i närheten av vad jag haft tidigare på dagen. På vägen hem så känner jag fortfarande en del. Men inte nå särskilt. Min kompis är trött så hon går o lägger sig. Jag fortsätter med några bira och lite röka. Under större delen av ruset var jag varken intresserad av att röka äta el dricka. Men fan så bra jag mådde. Skall provas igen. Vet ej om den andra sorten jag tog var av sämra kvalite el om min kropp ej var mottaglig för mer vansinne. Jag kan lova er att min hjärna fick sig en rejäl sväng om. Öppnade lite nya dörrar och fick mig att tänka på lite nya synvinklar. Svamp skall intas igen, dock är jag jävligt sugen på att prova ayhusca. Det tror jag min hjärna skulle må bra av =) Tack för att du ville läsa och kom gärna med frågor eller synpunkter

Trevlig rapport! Men den skulle må bra av lite styckeindelning.

Jag tror att anledningen att du inte kände lika mycket av andra dosen är för att man bygger upp en tolerans mot tryptaminer ganska fort, så att om man tar en dos igen inom en kort tid måste man ta mycket mer för att få samma effekt.

En svamptripp är en stor upplevelse. Lägg ner tid de kommande dagarna på att fundera på vad det verkligen var du upplevde under trippen, och vad ditt undermedvetna visade för dig. Man får ut mycket mer av en psykedelisk upplevelse om man ser till att i efterhand tänka igenom vad man varit med om och försöker dra lärdom av det.

Välkommen till psykedelians värld. Kul att du gillade det!

Tack för svar, jag ska prova att redigera det imorgon.
Ja det var verkligen en trevlig upplevelse. Just känslan av att jag kunde styra det jag såg så upplevde jag det aldrig som obehagligt.
Visst kunde jag emellanåt känna att jag avbröt det jag "spann iväg på".
Det skall absolut beprövas igen. Dock har jag hört olika bud om hur länge man bör vänta, innan nästa resa? Något mer man kan tänka på?
på gott och ont har hela mitt liv bestått av att ta det to the next level.

Jag tror inte att psykedelia har någon bestämd tid som man bör vänta, men om man gör det för ofta kan man få en del konstiga idéer. Det är coolt som fan att djupdyka i den psykedeliska världen, men ju starkare och sjukare upplevelser man har desto längre tid tar det att integrera det man varit med om.

Att integrera en psykedelisk upplevelse är att analysera den i efterhand och dra lärdom av det sinnessjuka. Det tar lång tid och är inte nödvändigtvis något som kan göra på beställning. Att makea sense av en riktigt störd upplevelse kan ta flera år. Det innebär inte att man inte kan trippa igen innan man är "klar" såklart, men jag tror att om man har haft en upplevelse man ännu inte förstått kommer det vanligtvis inte göra det lättare att förstå den genom att trippa igen.