Hur klarade sig små livsmedelsbutiker på 90-talet och tidigare?

Det fetade: Exakt så. Det fanns hemmafruar förr, familjerna hade bil även på 60-70-talen, men den tog gubben till jobbet. Hemmafruarna gick därför eller tog cykeln till affären.

Vill minnas att på 70-talet fanns det tre-fyra olika storlekar av affärer:
1) Servicebutik. Inte större än en kiosk. Sålde godis/tobak, på sin höjd hade de ett mycket begränsat utbud av livets nödtorft. Kanske 30 olika livsmedel på sin höjd. (Tror snarare det var tio)..
Servicebutiker omfattades inte av affärstidslagarna. Svindyrt att ha som vana att handla där.
Dessa finns kvar idag i form av invandrarbutiker.

2) Små Konsum och ICA. Tänk Sjökvists lanthandel i Åsa-Nisse-filmerna. Fanns på småorter eller på "bakgator" i städerna. Vi snackar om pyttesmå affärer, men med större utbud än servicebutiker. Butikskategorin mer eller mindre utdöd idag. Omfattades av affärstidslagar, vilket även de större gjorde:

3) "Vanliga" ICA och Konsum. Ungefär i storleken ett tredjedels/fjärdedels ICA Kvantum. Finns inte så många kvar idag, ICA löste oftast in dessa av ägarna när ICA byggde Kvantum eller Maxi på orten. Sådana ICA (och Konsum) fanns oftast på promenadavstånd ifrån bostadsområden. Upplever att massdöden av affärer i den storleken inföll cirka 1990 någonstans.

4) Stora butiker som Obs! (Coop), EPA och B&W. Jättestora ICA-varuhus fanns inte då. Låg avlägset från alla bostäder, skulle man handla där, var man tvingad att ta bilen. Finns fortfarande kvar, men har bytt namn med åren.

Nya idiotiska regleringar. Staten vill ha full kontroll och kräver därför påkostade kassa-apparater i varenda affär och dessa kassa-apparater är mycket dyra.

Vissa kiosker sålde skivat, vitt bröd och liknande, sånt med längre hållbarhet. Ofta kunde man inte se bra från luckan att (om) det fanns. Det åts nog upp av ägaren själv om ingen köpte det.

Skulle säga att kategori 2 också mest blivit "invandrarbutiker", fast färre i antal, 3) Många har som sagt lagts ner, speciellt de mindre. Ibland låg två små nästan vägg i vägg och där kan det ligga en större idag.
4) var i många fall Tempo/Åhléns och Domus, dessa köplador som förstörde våra städer. EPA köptes upp av Åhléns. Stormarknaderna OBS och B&W var större.

I Polen och Östeuropa är det fortfarande vanligt med kiosker var 50:e meter ungefär, det är rätt charmigt och skapar ju många arbetstillfällen.

Hur dum får man vara, Lidl har högre kvalité till lägre priser än alla andra kedjor, dessutom bästa utbudet av bake off och olika utländska varor som inte finns att köpa här annars. Varorna är EMV, egna brands precis som alla andra kedjor har och blir därför billigare. Många av dom tillverkas av samma leverantörer som ordinarie marknadsprodukter men marknadsförs under kedjans namn.

Nu vet jag inte riktigt vilken storlek du har i åtanke, men lanthandlare har ju inte enbart blivit utsatta för konkurrens från stora livsmedelsbutiker och lågpriskedjor men även fått hantera en ny demografisk situation där kundunderlaget minskat då många flyttat till tätorter.

I morsan och farsans bostadsområde(i GBG) ligger de små butikskoncepten som ett pärlband, 4-5 mindre butiker servar området(mestadels flerfamiljshus, men även ca 500 "småhus") och med små menar jag alltså typ ICA Nära, butiksyta på kanske 200-500 kvm(min gissning). Rätt så dyra butiker jämfört med stora butikskoncept och lågpriskedjorna.

Med det sagt, dessa ICA handlare verkar ändå klara sig hyfsat(om man kollar på omsättning och vinstutvecklingen, pekar uppåt), brukar alltid vara hyfsat mycket kunder när jag är där också.

Tusen kronor, dvs multiplicera med 1000.


Edit: Läsvärd artikel som jag fick fram nu när jag googlade lite...


https://www.unt.se/nyheter/uppsala/i...t-4603798.aspx

Edit #2:

ICAs butikskoncept

fakta ICA Nära

FORMAT: Närbutik
LÄGE: Nära kundens bostad eller arbete
ANTAL BUTIKER: ca 660
UPPTAGN. OMR: 2 500-4 000 invånare, med radie på ca 400-500 meter
BUTIKSSTORLEK: 400-800 kvadratmeter totalyta
SÄLJYTA: 150-700 kvadratmeter
ÖNSKAD TOMTYTA: Max ca 2 500 kvadratmeter
SORTIMENT: Brett och grunt
FÄRSKVAROR: Prioritering av bröd samt frukt och grönt
SERVICEGRAD: Mycket hög

fakta ICA Supermarket

FORMAT: Matmarknad
LÄGE: Nära kundens bostad eller arbete
ANTAL BUTIKER: ca 430 st
BUTIKSSTORLEK: 1 700-2 000 kvadratmeter
SÄLJYTA: 1 100-1 500 kvadratmeter
ÖNSKAD TOMTYTA: 10 000 kvadratmeter
SORTIMENT: Brett och grunt, prioritering av bröd samt Frukt & Grönt
SERVICEGRAD: Mycket hög

fakta ICA Kvantum

FORMAT: Matmarknad
LÄGE: Bra centrumläge eller trafik*orienterat
BEsök: 21 000 besök/vecka
ANTAL BUTIKER: ca 125
BUTIKSSTORLEK: 3 000 kvadratmeter
SÄLJYTA: 1 200 - 5 100 kvadratmeter (I genomsnitt: 2 490 kvadratmeter)
ÖNSKAD TOMTYTA: 14 000 kvadratmeter
ANTAL ARTIKLAR: 12 000 – 20 000, 2 - 4 % special
SORTIMENT: Brett och djupt
SERVICEGRAD: Hög

fakta Maxi ICA stormarknad

FORMAT: Stormarknad
LÄGE: Externt, i utkanten av tätorter
ANTAL BUTIKER: ca 81
BUTIKSTORLEK: 5 500 kvadratmeter och uppåt
SÄLJYTA: 6 500 kvm (genomsnitt)
ÖNSKAD TOMTYTA: 20-35 000 kvadratmeter
SORTIMENT: Brett och djupt
ANTAL ARTIKLAR: ca 35 000 st, livs ca 20 000 artiklar, * Special ca 15 000 artiklar
SERVICEGRAD: Hög

Fram till mitten av 70-talet så fanns det en rad av vänsterorganisationer som stoppade all etablering av stormarknader.
Det var den lokala konsumentföreningen som drev en radda ofta små Konsumbutiker och något Domusvaruhus. Konkurrensen från Icahandlare och handlare i andra kedjor var hård och KF-organisationen kämpade hårt för att hålla liv sina ofta inte särskilt lönsamma butiker.
Det var också fackförbundet Handelsanställdas förbund som kämpade med näbbar och klor för att inget skulle ändras på marknaden. Öppettiderna skulle inte bli mer generösa och inga nya stora butiker, där inte facket skulle ha full kontroll på verksamheten skulle inte startas.
Sen var det också Socialdemokraterna i kommunen, de var i majoritet i kommunens byggnadsnämnd, där kontrollerade de att Konsum inte fick någon ny konkurrens och att facket fick som de ville. Sossarna stöddes givetvis i detta av VPK och ofta Centerpartiet som stödde lanthandlarna utanför städerna.
Men när sossarna tappade makten i en kommun, något som hände allt oftare från mitten av 70-talet, lyckades borgarna ofta trumfa igenom detaljplaner som tillät livsmedelshandel i industriområden utanför stadskärnan. Den kommunala byråkratin är långsam, men snart stod den där, köpladan ute vid riksvägen, med sina gratisparkeringar och generösa öppettider och småbutikerna fick läggas ner efter några år.

Minns väldigt många "företagare" back in the day, som oftast mest var i behov av något att göra. Många familjer drev en kiosk eller liten butik på sidan av, men familjens huvudsakliga inkomstkälla fanns någon annanstans. Kanske var det frugan eller något barn med försörjningsproblem som jobbade i butiken, som i stort sett avlönades med mat och husrum.
Statsindividualismen har ju blivit överideologi, och då ska inte människor vara beroende av varandra.
Många av de där små butikerna gick förmodligen väldigt dåligt.

Tack för denna förklaring. Dock så verkar ju det finnas en marknad för både stormarknader och "riktiga" småbutiker tack vare dagens mer generösa öppettider. Det ena behöver inte utesluta det andra.