Moskéattacken på Nya Zeeland utges av en av gärningsmännen vara en hämnd för Ebba Åkerlund, den lilla tjejen som kördes över på Drottninggatan. En av gärningsmännen hade "Ebba Åkerlund"
skrivet på sitt gevär, och dessutom sa han nedanstående:
Citat:
I could no longer turn my back on the violence. Something, this time, was different. That difference was Ebba Akerlund. Young, innocent and dead Ebba.
Ebba was walking to meet her mother after school, when she was murdered by an Islamic attacker, driving a stolen vehicle through the shopping promenade on which she was walking. Ebba was partially deaf, unable to hear the attacker coming. Ebba death at the hands of the invaders, the indignity of her violent demise and my inability to stop it broke through my own jaded cynicism like a sledgehammer.
I could no longer ignore the attacks. They were attacks on my people, attacks on my culture, attacks on my faith and attacks on my soul. They would not be ignored.
Hur kommer media hantera det? Det känns ju spontant som att det har extremt högt nyhetsvärde i Sverige, men samtidigt vill media inte skapa sympati eller förståelse för gärningsmännen. Det ska bli intressant att följa.