Flytta för första gången

Hej!

Ni som flyttat för att plugga vidare. Hur gick ni till vägar?

Vad för boende köpte ni?

Om ni köpte lägenhet/studentlägenhet, hur länge stod ni i kö?

Fick ni hjälp av förälder med ekonomin eller tog ni lån?

(En outside the subject question, hur tar man lån som ungdom utan att ta hjälp av någon?)

Något annat man behöver veta inför sin första flytt?

Hade flyt att min kusin hade en lägenhet i Lund som jag kunde hyra i andra hand.

Bankerna lånar inte ut pengar till studenter om de inte har en fast inkomst, även om du skulle ha hela kontantinsatsen. Det allra vanligaste bland mina klasskamrater på högskolan var att hyra studentlägenhet eller haft generösa anhöriga som kunnat sponsra med kontantinsats och stått på lånet/medlåntagare.
Själv försökte jag få lån till lägenhet eftersom att jag hade 50% att gå in med som kontantinsats, men fick blankt nej från banken eftersom att jag inte hade någon nämnvärd inkomst (CSN räknas inte). Som tur hade jag generösa föräldrar som köpte en lägenhet åt mig.

Men det allra vanligaste är nog att hyra lägenhet som student, oavsett om det är vanlig hyresrätt eller studentlägenhet.

Svar 1: Jag ställde mig i bostadskö på de orter jag ville plugga samma år jag hade åldern inne för att göra det och sedan väntade jag till dess att jag var redo att börja plugga. På den ort jag slutligen flyttade till hade jag en släkting som bodde och där bodde jag de första tre månaderna till dess att jag fick tag på ett eget boende.

Svar 2: Bostadsrätt.

Svar 3: Du behöver inte stå i kö för att köpa ett boende . Om du menar att hyra lägenhet/korridorsrum så fick jag stå i kö i drygt 2 år för ett korridorsrum. Det är extra lång kö vid terminsstart så om du är helt säker på var du vill gå, se till att skaffa boendet innan terminen drar igång, alternativt ordna ett boende du kan ha de första månaderna till dess att du ordnat något permanent. Jag stod som sagt i kö för ett korridorsrum men sade upp kontraktet direkt då det var sunkigt och jag köpte en egen lägenhet i stället.

Svar 4: Vardagsekonomin finansieras med hjälp av CSN (lån + bidrag) men ekonomin kring lägenhetsköpet stod föräldrarna för, jag hade dock en liten slant undansparad som jag pyttsade in. Sedan tog jag ett banklån för de resterande 85% av bostadspriset för att ha en liten buffert i fall något skulle gå sönder i början.

Svar 5: Det går mer eller mindre inte, det krävs en fast anställning och oftast heltid, det beror på lånesumman. En förälder (eller annan borgensman) krävs.

Svar 6: Allt och ingenting skulle jag säga. Jag flyttade hemifrån för fyra månader sedan och det har inte varit några större problem. En bra hemförsäkring, en solid förening om du köper lägenhet och ett ekonomiskt sinne är det som krävs, resten får du ordna på vägen. Tänk på att det är ganska dyrt med möblemang och liknande. Jag hade egentligen allt jag ville ha, tänkte jag, IKEA-kvittot gick ändå på 15 000 . Det viktigaste är att du är införstådd med vad det faktiskt innebär att bo själv. Om du inte vet hur man exempelvis diskar eller lagar mat så kommer du få lära dig det, jag rekommenderar dock att du lär dig sådana vardagssysslor innan du flyttar ut. Du kan inte heller ringa mamma och pappa varje gång någonting händer utan du får ta tag i saker, en väldigt nyttig läxa! Denna punkt har jag nu märkt att jag varit bortskämd inom så det kändes lite häftigt att klara av småsaker själv, t.ex. googla varför kylen låter konstigt (90-talist som googlar lol), ringa försäkringsbolaget när fakturan inte dyker upp, ringa vaktmästaren för att ordna med namnskylt på dörren, ringa Skatteverket för att adressändra etc.

Att flytta hemifrån är riktigt häftigt och du tvingas växa upp. Se bara till att du inte begår ett ekonomiskt självmord genom att köpa något ruckel eller en lägenhet i en förening med kass ekonomi. Köp heller inte ett boende det första du gör utan känn efter om du faktiskt trivs med studierna och staden du hamnat i.