Varför tar Sverige in bidragstagare?

Nu skärper S tonen ytterligare. Partiet går till val på hårdare krav kopplat till det kommunala försörjningsstödet, det som tidigare kallades för socialbidrag och tar vid efter etableringsstödet.

Den som kan jobba och saknar tillräckliga svenskkunskaper ska bli av med sitt stöd om hen inte deltar i Svenska för invandrare, SFI.

– Om man talar så pass dålig svenska att det är ett hinder för att få jobb tycker jag att det är rimligt att ställa krav på att man ska lära sig genom att gå på SFI, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

Hon säger att kommuner redan i dag kan ställa krav på aktivitet bland nyanlända.

– Om man inte lever upp till det kan man bli av med sin ersättning. Det är ju väldigt sällan det händer, de allra flesta deltar ju i aktivitet, och det är det vi vill. Vi satsar på att få människor i arbete och då vill vi också undanröja de hinder som kan finnas, till exempel om man är svag i språket.

Januariavtalet innehåller även en tre månaders respit på försörjningskravet vid familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande.

Det innebär att ingen av de 20 000 personerna kommer omfattas av något försörjningskrav för att deras anhöriga ska beviljas uppehållstillstånd. De behöver alltså varken kunna försörja sig själva eller sina anhöriga.

Detta så länge de anhöriga ansöker om uppehållstillstånd inom tre månader från att de nya reglerna träder i kraft.

Mannens barn bodde inte längre kvar hos honom, utan hade flyttat till ett annat land och börjat skolan där. Trots det lät mannen bli att meddela myndigheter om de ändrade förhållandena, utan fortsatte att ta emot bland annat föräldrapenning och underhållsstöd.

Under ett drygt års tid fick den drygt 40-årige mannen ut nästan 240 000 kronor i felaktiga bidrag. När det uppdagades inleddes en brottsutredning, och i våras åtalades han för flera fall av grovt bidragsbrott.

1. Etableringsersättningen administreras av Försäkringskassan och ersättningen kan som högst bli på 308 kronor per dag, fem dagar per vecka. På 22 dagar i månaden ger det 6 776 kronor. Men det förutsätter att den sökande har en etableringsplan på 100 procent och att ersättningen ges när den sökande deltar i aktiviteter i etableringsplanen. Under den tid det tar att utforma en etableringsplan tillsammans med arbetsförmedlaren ges en ersättning på 231 kr per dag. Om planen omfattar 75, 50 eller 25 procent av heltid blir ersättningen lägre.

2. Etableringstillägg administreras av Försäkringskassan. Eftersom att det i exemplet betalas ut underhållsstöd för tre barn betalas etableringstillägget enbart ut för två barn. Det beror på en begränsningsregel som finns i SFS 2017:819. Etableringstillägget blir då 1 500 kronor per barn alltså 3 000 kronor totalt och inte 4 500 kronor som anges i exemplet. För att det ska kunna bli 4 500 kronor, som också är maxbeloppet, krävs att man är ensamstående och har minst fyra barn hemma som är över elva år.

3. Barnbidrag för tre barn är 4 480 kronor inklusive flerbarnstillägg och administreras av Försäkringskassan.

4. Underhållsstöd administreras av Försäkringskassan. För tre barn är det 1 573 kronor per månad och barn vilket ger 4 719 kronor per månad.

5. Bostadsbidrag administreras av Försäkringskassan. Etableringsersättning är en skattefri ersättning som ska ingå i beräkningen av bidragsgrundande inkomst inom bostadsbidraget. Givet tre barn som bor hemma och är 12, 13 och 14 år, en hyra på 7 000 kronor för en trea på 85 kvadratmeter och en årsinkomst av etableringsersättning på 81 312 kronor om året blir bostadsbidraget 5 200 kronor per månad.

Bland samtliga inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen (där deltagare i etableringsinsatser ingår) har andelen utrikes födda ökat från 23procent 2005 till 57procent 2017.144Andelen uto-meuropeiskt födda har ökat från 12procent till 46procent. Infö-randet av etableringsuppdraget, som 2011 gav Arbetsför-medlingen ansvaret för nyanlända, har förstärkt utvecklingen eftersom det krävs att nyanlända registrerar sig vid Arbetsför-medlingen för att kunna ta del av etableringsinsatser och få etableringsersättning.

Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar uppgick arbetslösheten bland utrikes födda till 15,4 procent år 2018. Bland inrikes födda var motsvarande siffra 3,8 procent. Gruppen utrikes födda är dock diversifierad och beroende på hur man delar in den ser bilden väldigt olika ut. Till exempel är arbetslösheten relativt låg för personer födda i Europa, Sydamerika och Nordamerika. Detta är världsdelar varifrån flyktinginvandringen varit mycket låg under de senaste decennierna. Den senaste stora flyktingvågen från Europa kom under kriget på Balkan i början av 1990-talet och flyktningarna från Sydamerika kom i huvudsak under 1970-talet.

Däremot är arbetslösheten väsentligt högre bland personer födda i Afrika och Asien – två världsdelar varifrån flyktinginvandringen varit väsentligt mer omfattande under senare år. Den relativt korta vistelsetiden i Sverige är en del av förklaringen bakom den högre arbetslösheten i dessa grupper. I genomsnitt har det tagit åtta år innan hälften av de som asylinvandrat under 2000-talet kommit i arbete

Den grupp som för närvarande uppmärksammas mest i debatten är den stora flyktingvåg som kulminerade under 2015 och denna är svår att ringa in i arbetskraftsundersökningarna. Att det skett en tilltagande tudelning på svensk arbetsmarknad beroende på födelseland framkommer dock tydligt i annan arbetslöshetsstatistik. Ser man till de som är inskrivna som öppet arbetslösa på Arbetsförmedlingen, eller i program med aktivitetsstöd, har andelen utomeuropeiskt födda ökat från lite drygt 10 procent i början av 2000-talet till att utgöra nästan 50 procent idag.

Arbetsförmedlingens månadsstatistik för december visar annars på fortsatta förbättringar. 344 000 personer var inskrivna som arbetslösa i slutet av året, det är 22 000 färre jämfört med ett år tidigare.

– Arbetslösheten är på den lägsta nivån på tio år och vi har sett en bred minskning bland många grupper, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.

Enligt Arbetsförmedlingen minskar arbetslösheten både bland inrikes och utrikes födda. I december var 198 000 av de inskrivna födda utomlands, de flesta utanför Europa.

Totalt var cirka 349.000 personer, 7,0 procent av arbetskraften, inskrivna som arbetslösa på någon av landets arbetsförmedlingar i slutet av januari. Det är drygt 20.000 färre jämfört med samma månad förra året, då arbetslösheten var 7,4 procent.

Det visar Arbetsförmedlingens, AF, månadsstatistik.

Den öppna arbetslösheten uppgick till 3,7 procent av arbetskraften i januari, jämfört med 3,8 procent föregående månad och 4,0 procent för ett år sedan.

Arbetsförmedlingen konstaterar att nu sjunker även arbetslösheten bland utrikes födda markant. Det är dock fortsatt stora skillnader i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda. Arbetslösheten för utrikes födda har minskat till 19,0 procent från 21,0 procent för ett år sedan.

"Fler nyanlända kommer ut på arbetsmarknaden, ofta till arbeten med stöd, men även till osubventionerade jobb. Samtidigt är det färre nya som skriver in sig i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag för nyanlända", säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

Antalet öppet arbetslösa var 187.000, drygt 11.000 färre jämfört med samma månad föregående år.

Procentuell andel av arbetskraften 15-74 år, år 2018
Inrikes födda 3,8
Utrikes födda 15,4
Europa 6,8
Sydamerika 6,7
Nordamerika 10,1
Asien 23,2
Afrika 26,5
Övriga länder 5,3