Hur är det att jobba på en larmcentral?

Som frågan lyder, hur är det att jobba på en larmcentral? Jag har nämligen haft svårt att hitta jobb nu när jag är arbetslös igen, just för att jag inte kan ta mig an allting. Jag har social ångest, kanske inte till den absolut grovaste formen, men jag har det. Samt har jag skadat min rygg. Känner inte att jag hade klarat av att jobba som säljare, hemtjänst eller i en butik.

Att jobba på en larmcentral kom upp när jag fick tipset från en familjemedlem och just nu är jobbet öppet för ansökan. Hade det kanske varit något för nån med social ångest? Eller är det rena mardrömmen?

En bonus fråga:
Några tips för jobb för människor med social ångest?

Om du klarar av att hantera stressiga situationer där du ska ta egna initiativ och se till att allt löser sig så smidigt som möjligt på så kort tid som möjligt så tycker jag att du ska söka jobbet.

Intrycket jag får av dig är att du skulle få ännu mer ångest i en sådan situation. Därför skulle jag rekommendera att du tar tag i dina sociala problem och samtidigt gå till sjukgymnast för att se om/ifall du kan göra något åt din ryggskada.


Du bör inte söka dig till jobb där du inte behöver hantera dina sociala problem, man kommer ingenstans genom att undvika sina rädslor. När du lyckats komma på rätt köl och blivit mer säker i dig själv kan du i stället ta det jobb du vill och inte det jobb du kanske klarar av.

TS nämner endast "larmcentral" i sin tråd. Vad för sorts larmcentral tala vi om? Är det SOS Alarm? Kanske någon bevakningsföretag, te.x Avarn, Securitas larmcentral?

På en larmcentral jobbar du inte ensam, du sitter i en lokal med ett antal andra människor och det pågår hela tiden verksamhet runt om dig som du inte har koll på. Det är ett sorl av samtal som du hör, där det bara är dina kollegers röster som du hör. På en larmcentral så är det en hel del socialt samarbete som krävs med dina kolleger, när det händer något särskilt.

Och även om att det mesta av sociala kontakterna sker via telefon, så är det inte bara inkommande samtal, du måste själv göra en mängd utgående samtal till personer, som du inte har en aning om vem det är eller hur de kommer att reagera.

Men bevakningsbranschen är kanske något för dig, särskilt om du inte har något emot att jobba nätter. Börja som väktare och jobba dig vidare därifrån eller varför inte parkeringsövervakning.

Hmm..nu när du säger det så. Nej jag tror inte jag är rätt människa för att hantera stressiga situationer på kort tid, speciellt inte när det är en sådan ''arbetspress'' att göra bra ifrån sig :/

När jag tänker larmcenttral så tänker jag på SOS.
Där vill man nog inte jobba om man har dina problem så du gör nog rätt som tänker om.
På larmcentralen ska man inte bara ta emot larm o skicka hjälp utan även ha fortsatt telefonkontakt med de som ringer. Med andra ord så är det människor i nöd man ska prata med o det är nog riktigt jobbigt för de flesta som har lite empati kvar.

Jag har jobbat på en akutmottagning där det har ingått att ge råd via telefon. Det är ganska svårt faktiskt, folk ger väldigt diffusa symtom.

Men jag antar att de som jobbar på SOS och linkande får någon form av flödesschema som hjälp.