Jag går direkt till det intressanta, saker och ting eskalerade och jag blev förd till fyllecellen på söder.
Väl där och vid visitations ”hörnet” tänker jag helvete nu får jag en till ringa narkotika då jag har två eller en och en halv gubbar ladd i kalsongerna.
Visitationen börjar, av med överkläder, byxor, strumpor osv. Men nu när kallingarna ska av och kännas igenom känner jag att det är kört.
Helvete skit samma då tänker jag och drar av dem och tänker att de direkt ska se påsarna.
Nu hände dock något magiskt, påsarna var liksom ihopsurrade tillsammans och när jag drog ner kalsongerna landade de precis bredvid min fot. Direkt flyttade jag foten över påsarna och till min förvåning hade grisarna inte sett detta.
Nu är det panik, de ber mig inte ta av kallingarna för att känna igenom utan säger ok ta på dig, jag drar på mig kallingarna som är nere vid fötterna, då drar jag även med påsarna och lägger tillbaka i säkert förvar igen.
På med de gröna kriminals kläderna och in i cellen i väntan på förhör.
Grejen är, och det är här det börjar spåra ur totalt, du sitter i en cell med en madrass och ett handfat thats it.
Du har två påsar dunder ladd vad fan gör du? Och ni som vet, när man är laddad så innihelvete behöver man något att göra eller pilla på.
Hur som helst, jag ligger på madrassen och lägger upp lina efter lina samtidigt som jag nojjar för minsta rörelse utanför.
När jag dragit ungefär en påse tror jag utan tvekan att jag suttit i cellen i minst absolut minst 24 timmar om inte mer.
Jag tror att fan de har haft mig i snart två dagar nu, jag måste få prata med min advokat.
Så jag ringer på telefonen ovanför handfatet. Ja vakten här svarar en tjej.
Jag - lyssna ni har frihetsberövat mig i mer än två dagar nu, jag skiter i! Jag vill prata med min advokat, jag har varit här i två dagar nu det ni gör är olagligt!
Vakten - du har varit här i två timmar.
Ladd + isolerad = hell.
Väl där och vid visitations ”hörnet” tänker jag helvete nu får jag en till ringa narkotika då jag har två eller en och en halv gubbar ladd i kalsongerna.
Visitationen börjar, av med överkläder, byxor, strumpor osv. Men nu när kallingarna ska av och kännas igenom känner jag att det är kört.
Helvete skit samma då tänker jag och drar av dem och tänker att de direkt ska se påsarna.
Nu hände dock något magiskt, påsarna var liksom ihopsurrade tillsammans och när jag drog ner kalsongerna landade de precis bredvid min fot. Direkt flyttade jag foten över påsarna och till min förvåning hade grisarna inte sett detta.
Nu är det panik, de ber mig inte ta av kallingarna för att känna igenom utan säger ok ta på dig, jag drar på mig kallingarna som är nere vid fötterna, då drar jag även med påsarna och lägger tillbaka i säkert förvar igen.
På med de gröna kriminals kläderna och in i cellen i väntan på förhör.
Grejen är, och det är här det börjar spåra ur totalt, du sitter i en cell med en madrass och ett handfat thats it.
Du har två påsar dunder ladd vad fan gör du? Och ni som vet, när man är laddad så innihelvete behöver man något att göra eller pilla på.
Hur som helst, jag ligger på madrassen och lägger upp lina efter lina samtidigt som jag nojjar för minsta rörelse utanför.
När jag dragit ungefär en påse tror jag utan tvekan att jag suttit i cellen i minst absolut minst 24 timmar om inte mer.
Jag tror att fan de har haft mig i snart två dagar nu, jag måste få prata med min advokat.
Så jag ringer på telefonen ovanför handfatet. Ja vakten här svarar en tjej.
Jag - lyssna ni har frihetsberövat mig i mer än två dagar nu, jag skiter i! Jag vill prata med min advokat, jag har varit här i två dagar nu det ni gör är olagligt!
Vakten - du har varit här i två timmar.
Ladd + isolerad = hell.
