Utvinna cesium?

Finns det något ämne som man kan köpa i sverige som innehåller cesium, är fast i rumstemperatur, inte har förjävligt hög smältpunkt och inte kostar så mycket? I såna fall skulle man väl kunna utvinna cesium ur det som på samma sätt som man utvinner natrium av natriumklorid?

CsCl går att köpa på nifelheim men det är jävligt dyrt. Ska du slänga det i vattnet eller?

Att utvinna natrim som privatperson är ett helvete.

Att utvinna kalium är näst intill omöjligt

Inse vilket HELVETE cesium kommer vara.

Cs är alldeles för lösligt i flytande CsCl för att kunna isolera det. Istället kan man reagera CsCl(l) med Na(s) för att få fram Cs och NaCl.

Lycka till!

PS. Vad ligger priser på CsCl på just nu? Känns onödigt dyrt att framställa bara för att kasta i vatten...

Edit: Calcium kan användas istället för Na enligt Greenwood/Earnshaw. Kollar priset på CsCl imorgon i SigmaAldrich.

Edit2: Kilopris 209 Euro för >98% Grade II.

Skulle du kunna bidra med en liten beskrivning?

Sök... det finns redan beskrivningar på det. Men det e fanimej inget du lyckas med hemma i köket.

Tror att vanligaste sättet att utvinna rent natrium är att göra elektrolys av smält natriumklorid (koksalt), i vakuum/inert gas. Men då natrium har en smältpunkt på ca 98º C, och natriumklorid har en smältpunkt på ca 800º C, så lär det vara svårt att separera dem.

Kalium har en smältpunkt på ca 63º C, och cesium har en smältpunkt på endast ca 27º C. Ved dess kloridsalters smältpunkt ligger på vet jag inte, men de är nog betydligt högre än själva metallen.

EDIT:
Råkade skriva in º Kelvin, i ställlet för º Celsius! Kalium har givetvis lägre smältpunkt än natrium!

På grund av att alkalimetallernas flyktighet ökar med ökande atomnummer, kan man inte producera rubidium och cesium på samma sätt som natrium. Den genom elektrolys frigjorda metallen skulle förgasas omedelbart, vilket omöjliggör metoden(eller åtminstone praktiskt försvårar framställningen).

Istället används huvudsakligen 2 andra framställningsmetoder för Rb och Cs.

1.
Reaktion mellan metallhalogenid och magnesium. I detta exempel rubidium:
2 RbX + Mg -> MgX2 + 2 Rb(g) (X är lämplig halogenidjon, t.ex. kloridjon)

Temperaturen är vid reaktion så hög att bildad Rb avgår i gasfas, uppsamlas och kondenseras. Metallens flyktighet innebär att då bildad metall omedelbart avgår som gas gynnas reaktion åt höger.
Reaktion sker analogt med Cs-föreningarna.

2.
Termisk sönderdelning av tungmetallazider. Många tungmetallazider sönderfaller explosionsartat i metall och kvävgas (blyazid är ett välbekant oorganiskt initialsprängämne). De tyngre alkalimetallaziderna sönderfaller också på analogt sätt, dock inte explosionsartat utan de "förpuffar", dvs ett snabbt men inte explosivt sönderfall i metall och kvävgas.

Om cesiumazid upphettas i vakuum eller argonatmosfär sker sönderdelning enligt:
2 CsN3 -> 2 Cs(g) + 3 N2(g)
Som tidigare kondenseras och uppsamlas metallen.

3.
Det finns även andra speciella reaktioner som i viss utsträckning nyttjas. Har sett nånstans i Kirk-Othmer (under rubriken "Cesium") att någon Cs-förening (glömt vilken) vid upphettning med finkornigt zirkonium ger gasformigt Cs. Alkalimetallen reduceras ut, avgår i gasfas, medan analog Zr-förening erhålles.
I detta fall fungerar alltså Zr som reduktionsmedel.

I samtliga dessa metoder sker framställning så att man utnyttjar metallernas flyktighete. I elektrolysmetoden skulle detta istället försvåra metodens användbarhet. De allra första (icke framgångsrika) försöken att framställa cesium skedde med elektrolys av smälta Cs-salter.

Något om försiktighet i sammanhanget.
När det gäller Rb och Cs, så ska man ha i åtanke Gunnar Häggs ord (i hans ökända bok "Allmän och oorganisk kemi", kapitlet "Alkalimetallerna"):
"I absolut torr luft oxideras inte litium och natrium, samt troligen ej heller kalium, däremot rubidium och cesium som tänder sig av sig själva i luft".

Dessa reaktiva metaller måste helt hanteras och förvaras under torr skyddsatmosfär, vanligen argon. Metallerna brinner våldsamt i luft, men även i kvävgas, koldioxid. Metallerna reagerar ofta våldsamt med ämnen som normalt sett inte betraktas som oxiderande, såsom t.ex. metalloxider, sulfider, kalkogener, kvävegruppens element.

Får se om jag minns rätt.

Siffrorna i grader Celsius.
Li: 180,5
Na: 97,8
K: 63,3
Rb: 38,9
Cs: 28,64

Och när jag ändå håller på tar vi densiteterna (i gram per kubikcentimeter):
Li: 0,534
Na 0,96
K: 0,86
Rb: 1,59
Cs: 1,89

Detta är vad jag minns, ska kolla dem.

Hur många V/A krävs för att söderdela NaCl?

Nää... Försök utvinn ren francium istället! Fast du får vara snabb! Den "stabilaste" francium-isotopen är Fr-223, som sönderfaller med en halveringstid på 22 minuter...

Smältpunkt är ens ej uppmätt... Men om man kollar på alkanserien, så borde francium vara flytande vid rumstemperatur. Samt explodera så in i h-vete!

Jag minns, jag hade 250 g ren natrium när jag var 14... Detta levererades i 3 st stänger på 2 st 100 g samt en på 50 g. Slängde 100 g i havet, o herre j-vlar vad det small! På den tiden fanns de berömda smällarna "Thunderking", ta en sådan och gånga med hundra, typ... Slängde den ca 30 m ut i havet men kände ändå av smällen... (tänk då att natrium är det "oskyldigaste", kalium, eller, ännu värre, cesium, hade troligen sprängts som typ att antal dynamitgubbar)

Sen när jag flyttade till lägenhet, så kunde jag inte ha kvar en del kemikalier. Det vore lite trist om hela hyreshuset flög i luften... Så jag tänkte, jag ger bort det till skolans kemi-institution, natrium var de nästan chockade över att få!
-Oooh.. Det är det farligaste vi har!
Dessutom gav jag bort min vita fosfor (ca 100 g), dock verkade inte veta hur farligt detta var, då de bara tackade o tog emot det. Samt mitt fina rena brom, men detta hade skolan inte tillstånd att inneha, så jag hällde ut det i trädgården istället...

Men en kul reaktion är att lägga en liten bit ren natrium i en "pöl" med ren brom! J-vlar vilken reaktion det blev!

Pga ämnets instabilitet (och därmed sammanhängande intenstiva strålning) så har inga makroskopiska mängder Fr kunnat framställas. Därmed har inte heller dess makroskopiska egenskaper (smältpunkt, densitet, mekaniska egenskaper etc) kunna bestämmas experimentellt. Dess kemiska egenskaper kan karakteriseras med isotopteknik (bärarteknik).

"Natrium det farligaste vi har"?? Det var inte mycket stake i dem, inte!


Var ju bra att det kom till glädje någonstans, hade varit väldans synd att skicka till destruktion.

En enkel metod att i labb oskadliggöra Br2 är destruktion med sulfit eller tiosulfat i vattenlösning. Ofta används även vätesulfit, ditionit eller liknande.

Det hade jag velat se! Iofs blev reaktion mellan gallium och brom nog så våldsam. Men natrium måste vara 7 resor värre.

Lite om förvaring av natrium och kalium, samt deras reaktion med vatten: http://www.flashback.org/showthread.php?t=226598&page=2

Inte att förglömma, Theodore Grays "sodium party":
http://www.theodoregray.com/PeriodicTable/Stories/011.2/index.html