Vr vrld har en mycket egendomlig egenskap. Det kan finnas ett orsakssamband mellan hndelser. Om hndelse A intrffar kan det ka sannolikheten fr att hndelse B skall intrffa. Om jag vill ha hndelse B men inte kan stadkomma den direkt kan jag frska stadkomma hndelse A. Och kan jag inte stadkomma hndelse A kanske jag kan finna och stadkomma en orsak till A.
I Frsta Mosebok finns en berttelse om hur Eva uppfinner jordbruket. Hon inser att om hon petar ner ett fr i marken kar sannolikheten att det skall vxa upp ett trd som ger goda frukter. Man kan s fr att f skrda.
Att s och skrda var naturligtvis mycket mer krvande n att bara leva av det som redan vxte i verfld. Men nr klanen vxte byttes verfldet i brist. Jordbruk blev ett alternativ till att hlla nere klanstorleken genom att sl ihjl tillrckligt mnga klanmedlemmar.
"I ditt anletes svett skall du ta ditt brd" str det i Moseboken. Men under rtusenden har vi funnit orsakskedjor som underlttar arbetet. Om jag idag vill f bort ogrset p en ker anvnder jag orsakskedjor frn explosioner i traktorns cylindrar till att plogen vnder tiltan. Det har tagit oss 10 000 r men nu nrmar vi oss liv som r bttre n i paradiset fre syndafallet.
Fr att kunna anvnda orsakskedjor behver vi kunna beskriva bde orsak och verkan. Vi behver en handbok som talar om hur vrlden fungerar. I "Vrlden - garens handbok" p min hemsida har jag skissat ngra grundprinciper.
Fr att kunna ge nogranna beskrivningar av samband mellan orsak och verkan har vi utvecklat ett matematiskt sprk och definierat storheter som kan anvndas i detta sprk. Men fortfarande kan det finnas anledning att ifrgastta en del definitioner. Fr ett par hundra r sedan kallades vrme fr flogiston och var ngot som liknade ett grundmne. Nr jag gick i skolan p 1950-talet mttes vrme fortfarande i kalorier. Tyngd mttes i kp, gg i tjog och brdlngder i fot.
Vrt ndrade stt att se p vrme har visat oss nya samband mellan orsak och verkan. Vi har till exempel insett att fr att vrma vra hus behver vi inte skapa vrme frn absoluta nollpunkten. Det rcker att med en vrmepump hja temperaturen cirka fyrtio grader.
Jag tror att det begrepp som nrmast r i behov av en nrmare granskning r "tid". Vi anvnder ordet tid i tv olika betydelser. Ibland som en frndringsparameter (parametertid) och ibland som en lgeskoordinat i rumtiden (koordinattid). Om man ser parametertid och koordinattid som skilda begrepp kommer man snart fram till etervindbilden.
Antag att ett tg passerar Flen klockan 12:00. D kan man stta upp tv skyltar dr det str "Restaurangvagnen ppnar klockan 12:00" (parametertid) och "Restaurangvagnen ppnar i Flen" (koordinattid). S lnge tget fljer tidtabellen kvittar det vilken skylt man anvnder. Men om tget blir frsenat blir budskapet p skyltarna olika.
Nr parametertiden kar kar ven min koordinattid. Jag frdas genom rumtiden som ett tg som fljer tidtabellen och det kvittar om jag anvnder parametertid eller koordinattid. Men fljer allt i vrlden samma tidtabell? Kan jag ndra min tidtabell? Pverkar det i s fall ngra orsakssamband?
Nr vi vergr till ett nytt synstt brukar det s smningom och ofta ovntat visa p nya mjligheter. Vilka mjligheter kan etervindbilden ge? Vi kan ju s smtt brja anvnda den och se vad det ger. Vi kan brja med att se hastighetsmtare som inte r graderade i km/h utan i nanoradianer. Och vi kan se accelerationen nr vi trampar p gasen som ett resultat av riktningsndringen p samma stt som accelerationen nr vi svnger i en kurva.
I Frsta Mosebok finns en berttelse om hur Eva uppfinner jordbruket. Hon inser att om hon petar ner ett fr i marken kar sannolikheten att det skall vxa upp ett trd som ger goda frukter. Man kan s fr att f skrda.
Att s och skrda var naturligtvis mycket mer krvande n att bara leva av det som redan vxte i verfld. Men nr klanen vxte byttes verfldet i brist. Jordbruk blev ett alternativ till att hlla nere klanstorleken genom att sl ihjl tillrckligt mnga klanmedlemmar.
"I ditt anletes svett skall du ta ditt brd" str det i Moseboken. Men under rtusenden har vi funnit orsakskedjor som underlttar arbetet. Om jag idag vill f bort ogrset p en ker anvnder jag orsakskedjor frn explosioner i traktorns cylindrar till att plogen vnder tiltan. Det har tagit oss 10 000 r men nu nrmar vi oss liv som r bttre n i paradiset fre syndafallet.
Fr att kunna anvnda orsakskedjor behver vi kunna beskriva bde orsak och verkan. Vi behver en handbok som talar om hur vrlden fungerar. I "Vrlden - garens handbok" p min hemsida har jag skissat ngra grundprinciper.
Fr att kunna ge nogranna beskrivningar av samband mellan orsak och verkan har vi utvecklat ett matematiskt sprk och definierat storheter som kan anvndas i detta sprk. Men fortfarande kan det finnas anledning att ifrgastta en del definitioner. Fr ett par hundra r sedan kallades vrme fr flogiston och var ngot som liknade ett grundmne. Nr jag gick i skolan p 1950-talet mttes vrme fortfarande i kalorier. Tyngd mttes i kp, gg i tjog och brdlngder i fot.
Vrt ndrade stt att se p vrme har visat oss nya samband mellan orsak och verkan. Vi har till exempel insett att fr att vrma vra hus behver vi inte skapa vrme frn absoluta nollpunkten. Det rcker att med en vrmepump hja temperaturen cirka fyrtio grader.
Jag tror att det begrepp som nrmast r i behov av en nrmare granskning r "tid". Vi anvnder ordet tid i tv olika betydelser. Ibland som en frndringsparameter (parametertid) och ibland som en lgeskoordinat i rumtiden (koordinattid). Om man ser parametertid och koordinattid som skilda begrepp kommer man snart fram till etervindbilden.
Antag att ett tg passerar Flen klockan 12:00. D kan man stta upp tv skyltar dr det str "Restaurangvagnen ppnar klockan 12:00" (parametertid) och "Restaurangvagnen ppnar i Flen" (koordinattid). S lnge tget fljer tidtabellen kvittar det vilken skylt man anvnder. Men om tget blir frsenat blir budskapet p skyltarna olika.
Nr parametertiden kar kar ven min koordinattid. Jag frdas genom rumtiden som ett tg som fljer tidtabellen och det kvittar om jag anvnder parametertid eller koordinattid. Men fljer allt i vrlden samma tidtabell? Kan jag ndra min tidtabell? Pverkar det i s fall ngra orsakssamband?
Nr vi vergr till ett nytt synstt brukar det s smningom och ofta ovntat visa p nya mjligheter. Vilka mjligheter kan etervindbilden ge? Vi kan ju s smtt brja anvnda den och se vad det ger. Vi kan brja med att se hastighetsmtare som inte r graderade i km/h utan i nanoradianer. Och vi kan se accelerationen nr vi trampar p gasen som ett resultat av riktningsndringen p samma stt som accelerationen nr vi svnger i en kurva.
