Citat:
Ursprungligen postat av
IKN
Tack för länken, ska se på den när jag är vid mina sinnesfulla bruk, dvs inte trött. Men i sak förändras ingenting. Jag VET att kvantmekaniken är mycket märklig och är ett mysterium. Dock betyder det inte att "gud" eller ett "globalt medvetande" ligger bakom, även om många väldigt gärna vill tro det. Det som retar mig mest är hur dessa fåntrattar pratar som att de VET att de har rätt. Med lite ödmjukhet kan de även få personer som mig att lyssna, men å andra sidan behöver de låta självsäkra för att lura stackare som behöver någon som säger till dem hur saker och ting ligger till.
Anledningen till att "folk pratar som att de vet" (som jag lagt märke till att även du faller offer för) är på grund av, i alla fall för min egen del, att dels skapa diskussion och dels för att ge mig själv möjligheten att få mina teorier söndersmulade. Jag har ingenting emot att bli motbevisad, på det sättet är jag
för vetenskapen.
Jag är osäker på om du förstår vad jag menar med ett "globalt medvetande". Om
medvetande har skapat materia i universums begynnelse, och inte tvärtom, innebär det per definition att
allting i grund och botten är medvetande (kalla det energi om du så vill) som saknar fysisk massa. Den teorin har ingenting med "New Age" att göra överhuvudtaget, och det finns oräkneliga seriösa vetenskapsmän som är inne på samma spår.
Definitionen av "Gud" menar jag är
någonting som vet allt och kan skapa allt. Jag gillar inte att använda begreppet "Gud" eftersom alltför många genast börjar associera det med religion eller en gubbe med vitt skägg i fysisk form. "Gud" för mig är inte fysisk.
"Gud" har begränsningar i sig själv och rättar sig efter sin egna interna logik. Bara det som är möjligt manifesteras i vad vi upplever som verkligheten. Man skulle kunna byta ut ordet "Gud" och ersätta ordet med "Matematik".
Vidare tror jag att vi alla är "små bitar" av
helheten inom den matematiken, samt att vi tillsammans är skaparna/skaparen av det vi kallar verklighet. När vi dör återgår vi till vårt ursprungsläge, dvs till kunskapen om hela existensen/alltet.
Universum leker kurragömma med sig själv.
Edit: Och jag är öppen för möjligheten att ha åt helvete fel. Än så länge är jag inte fullt övertygad om någonting egentligen. Den som dör får veta, eller nåt...