Hur ska man bäst hyvla osten?

Tänker främst på en vanlig triangelformad ost. I början är allt enkelt, så då är det bara att hyvla på i godan ro utan ett uns oro för morgondagens potentiella vemödor. Men en dag, när kaffet är varmt och man är redo att göra sig en lagom ostmacka, så möts man av en skidbacke som skulle skrämma Jan Boklöv.

Och då är plötsligt inte morgondagen lika ljus. Man lägger sig med en orolig känsla i magen inför kommande frukost: hur ska jag ta mig an denna tingest?!

Hur gör man för att få ut mest behållning (och ostskivor) ur det gula guldet? Och hur gör man när osten är nerhyvlad så att man knappt får grepp om osten?

Ris, ris, konstruktiv kritik och värmande tankar mottages hjärtligt.

Top gear Top tip är att alternera hållet man skär åt så att man ser till att planhyvla hela vägen ner till slutet. När man närmar sig slutet vänder du på osten och hyvlar bort stearinet eller vad det nu är och skär osten i tunna skivor och ät dom på mackan eller bara som ett tilltugg.

//ost-e-knark

Om man inte kan räkna ut en lösning på det problemet borde man fan omyndigförklaras.

Jag löser det så att jag ALDRIG köper "trekantsost". Jag köper T EX Port Salut (mmmm) man kan hyvla tills man i princip är nere på diskbänken och äta hela osten.

Då du verkar uppleva svårigheter med alternerad hyvling, så borde du testa att handla en ny osthyvel.
En sån med en ståltråd i alltså.

Det är svårt att få skidbacke med ståltråd eftersom man skär mera jämt och horisontellt då.

Du har snubblat på ett av mänsklighetens absolut svåraste problem: hur man planhyvlar en ost.
Jag tror att lösningen är att hyvla mer på backens topp.



Du river upp resten och har som topping på din pizza, pasta eller gratäng.
Eller så smälter du ned resten i din ostsås.

Man hyvlar på som vanligt, sedan tar man bort kanten (toppen av skidbacken) när den blivit för stor och använder till pasta eller annat. Har man inga sådana planer så fungerar det rätt fint att ändra hyvelriktning varje gång så att man hyvlar jämnt längs sida A, B och sedan C på triangelosten.

Jag växlar mellan att köra bakifrån/frammifrån på osten så jämn nivå hålls hela tiden medan den slits ned.

Var tredje gång eller så, så kapar jag även lite av ”vaxväggen” på osten ytterflank.