Hur känner ni inför faktumet att vår planet en dag kommer explodera och försvinna?

Tänk om forskarna bluffar, och att jorden egentligen kommer att gå under om 20 år; dvs 2038 ? Förutsättningarna för en tidig undergång av jorden verkar ju finnas. Men satelliterna som vi skickat ut i världsrymden drivs ju av ljusenergi, så dom lär ju föra kunskapen om mänskligheten vidare.

"Hur känner ni inför faktumet att vår planet en dag kommer explodera och försvinna?"

Det berör inte mitt riktiga Jag alls. Och inte erat riktiga Jag heller (det finns bara ett):

Existensen/Alltet/Medvetandet/Gud/Riktiga Jaget fanns innan jorden blev till, och det finns kvar efter att jorden har förintats.

Existensen/Alltet/Medvetandet/Gud/Riktiga Jaget fanns innan universum blev till, och det finns kvar efter att universum har förintats.

Existensen/Alltet/Medvetandet/Gud/Riktiga Jaget fanns innan du blev till, och det finns kvar efter att du har förintats.

End of story.
(Eternal story.)

Det är så jävla absurt att folk sitter och fantiserar om att det finns något annat än Alltet/Existens. (De fantiserar alltså om att det finns ett evigt absolut inget. Alltså något konstigt ställe där Alltet inte finns. Och inte nog med det, de tror t.o.m. att hela universum skapades ur det där eviga absoluta inget. Hahahaha.)

Vilken jävla tid detta är
En dag kommer man att skratta åt detta skämt. Det här är bara ett skämt.

https://youtu.be/YeMnPyusuBE
Monty Python - Funniest joke in the world

Det är just flyktigheten som möjliggör värde.

Berör mig inte. Hoppas det går snabbt endast. Ungefär som Big Bang.
Och blir det om 20 miljoner år så är det ännu mindre intressant och inget att slösa någon energi på.
Om hundra år finns i stort sett ingen av oss kvar i livet. Inte ens den som föds just nu i skrivandets stund.

Jag tycker inte det är så speciellt fantastiskt om vi besöks av utomjordingar. Liv på andra planeter borde vara en självklarhet, även om det inte går att bevisa i nuläget, och att det någon kommer hit betyder bara att de löst transportproblemet, som sagt. Jag kan tänka mig att vi människor också har löst det om femhundra eller tusen år.

Farkoster som trotsar allt vi känner till är med stor sannolikhet inte byggda av människor och vad är då alternativen?

Men men, lets agree to disagree, vi är ändå helt OT.

Det som kan störa mig är faktiskt inte människan, eller jordens öde. Det värsta är universums eventuella öde. Om vi dör ut men universum någon gång längre fram återskapas i ett nytt Big Bang är det hyfsat ok. Det jag kan bli lite skev av att tänka på är möjligheten att universum någon gång når total entropi, delvis inget arbete kan utföras någonstans i hela universum.

Och varför skulle vårt universum vara det enda som finns? Har det hänt en gång, så borde det väl kunna ske igen, igen och igen? Det otroliga vore väl om universum uppstod en gång, och sedan aldrig mer. Liksom what? Man får väl anta att universum är ett resultat av helt naturliga processer, och dessa lär väl knappast upphöra bara för att "produkten" (vårt universum) "dör"? Övertyga mig gärna om du tycker att jag tänker fel.

Du har inte bevisat för mig att det rör sig om några farkoster alls. Och om det rör sig om farkoster, så skulle det kunna röra sig om militära prototyper, som fungerar på ett annat sätt än "vanliga kända" flygande maskiner.

Eller det skulle kunna röra sig om fåglar som dyker upp plötsligt och rör sig på ett oväntat sätt.

Eller det kan röra sig om ganska okända naturfenomen, t.ex. "red sprites":

https://www.youtube.com/watch?v=E14OZ95hqGA

Eller kanske meteoriter.

Eller det kan ha rört sig om någon sorts missbedömning eller till och med ett ögonblickligt och blixtsnabbt övergående sjukdomsfall hos piloten.

Antagandet att varelser från andra planeter är här "och eftersom de är här så måste de ha löst problemet med att snabbt förflytta sig i rymden" är hårresande enligt mig. En sådan "snabbare än ljuset"-resa är helt omöjlig enligt Einsteins relativitetsteori, vilken i sig själv är den kanske mest testade och mest bekräftade vetenskapliga teorin vi känner till.


Så därför kommer jag själv aldrig att "bara anta" att utomjordingarna faktiskt är här, och sedan, utifrån det antagandet, dra slutsatsen att de måste ha kommit på något genialt sätt att förflytta sig i rymden snabbare än ljuset.

Nej, bevisa för mig först att utomjordingarna är här, och sen kan jag vara med och diskutera hur de egentligen kom hit!

För mig spelar det ingen roll, det som är fint med denna planet överväger inte allt som är dåligt. Och det dåliga är väl vi själva, människan.

Jag menade 2000 :0.

Det e ju du som är sämst på matte ju 2+2=5, det stämmer inte!!

Det kanska är "vi" som är utomjordingarna. (D v s "vi" är lika med en främmande bakterie + evolution). Man kan ju tänka sig att "vi" kom hit med en meteorit som kraschade på den just nybildad planeten Jorden. Plask! - sa det då meteoriten landade i en pöl med grundsoppa. Med denna meteorit fanns bakterier som var effektivare en de bakterier som redan fanns i den befintliga grundsoppan här på Jorden. Resten är evolution.

Så kan det vara.