När är det okej att boka tid till en psykolog/Psykiatrisk sjukskötare?

Alla har vi väl våra normala problem? Vissa dagar känns det som om det skulle vara helt onödigt för mig att prata med någon men nu som då när det händer något eller något kommer upp känner jag mig osäker och hjälplös och det känns som jag vill bara bort från allting.

Vi har inte i skolan någon psykolog men vi har en "Psykiatrisk sjukskötare" som det står att man kan diskutera med om sin psykiska hälsa. försökte googla vad det är men det stod att de sysslar med att hjälpa med t.ex antidepresiv medicin osv. så kan man kontakta han/hon fast man inte nödvändigtvis är depresiv?

Det är klart att du kan kontakta sjuksköterskan och fråga. Om inte vederbörande kan hjälpa dig, så kommer du få en hänvisning vart du ska vända dig. Du kan alltid gå via din VC eller till en privat psykolog också. Vissa privata psykologer har avtal med landstinget så att högkostnadsskyddet gäller. Du kan också prata med en själavårdare i kyrkan (präst/diakon).

Det är jättestarkt av dig att fundera på det här nu! Det är lättare att ta tag i sånt här när det man funderar på inte hunnit ta över hela ens liv. Lycka till!

När som helst. Ingen skam i det. Det är nog bra att prata av sig och bolla tankar.

Bara att du skrivit här tyder på att du har tagit steget till samtal.

Hör med sköterskan, som någon redan sagt så kommer hen visa dig till rätt instans.

Lycka till

Det är klart att du ska höra av dig till sjuksköterskan. Som jag förstår det är hen kopplad till skolan? Då är det ännu mer självklart att du ska ta hjälpen. Det är 1000 ggr bättre att ta hjälp nu än att ta hjälp när allt har gått åt skogen.

Om sjuksköterskan inte kan hjälpa dig kommer hen hjälpa dig att ta kontakt med rätt personer

Problem är subjektivt. Eftersom du lägger en tråd här skulle jag nog säga att det är dags.

Det är bara att ringa din vårdcentral så leder de dig vidare.

Känner du att du behöver så gör det, innan det eventuellt blir värre. Hellre att du får hjälp nu innan det går överstyr och blir mer svårhanterligt och leder värre saker. Hoppas det blir bättre för dig.

Beror på om du tror på det eller inte, tror du på det där och känner att du inte kan leva ett normalt liv är det väl ok antar jag.
Själv skulle jag aldrig söka hjälp oavsett hur stora problem jag hade.