Citat:
Tack för bra svar! Låter taskigt men det är skönt att veta att det finns flera i samma situation!
Ja, jag är öppen med hur jag känner och berättar hur det ligger till. Jag har kommit fram till att jag ska försöka bli bättre på att skaffa nya vänner, något som inte är helt lätt i vuxen ålder. Det här som tråden handlar om har lett till stora problem mellan mig och min partner den senaste tiden vilket troligtvis, som det känns nu, kommer leda till att vi gör slut. Helt ärligt så känns det som den klokaste vägen att gå om jag ska komma ur det här välmående. Känns dock fegt att jag planerar att fly.
Kommer det verkligen bli bättre med nya vänner? Eller ska man förvänta sig att de är lika deprimerade? Vill gärna ha mer input hur det ser ut för er andra som sagt. Finns det någon här som är omgiven av mestadels lyckliga personer?
Ja, jag är öppen med hur jag känner och berättar hur det ligger till. Jag har kommit fram till att jag ska försöka bli bättre på att skaffa nya vänner, något som inte är helt lätt i vuxen ålder. Det här som tråden handlar om har lett till stora problem mellan mig och min partner den senaste tiden vilket troligtvis, som det känns nu, kommer leda till att vi gör slut. Helt ärligt så känns det som den klokaste vägen att gå om jag ska komma ur det här välmående. Känns dock fegt att jag planerar att fly.
Kommer det verkligen bli bättre med nya vänner? Eller ska man förvänta sig att de är lika deprimerade? Vill gärna ha mer input hur det ser ut för er andra som sagt. Finns det någon här som är omgiven av mestadels lyckliga personer?
Definitivt inte taskigt, så no offence taken. Gemenskap och folk man kan relatera till är good shit.
Men är det verkligen så fel om det är ett förhållande som du inte mår bra av? Tycker inte att det är fegt, snarare insiktsfullt att avsluta något som inte ger dig något. Som du säger själv, att det är den klokaste vägen för ditt välmående, så tycker jag du ska göra det. Men detta är enbart min åsikt, beslutet är 100% upp till dig. Har tyvärr inte så lång erfarenhet av kompisar (ca 10 år), men det är lite av en gamble när man blir kompis med folk tror jag. Vissa är solstrålar hela tiden medans andra är mörka åskmoln, dålig liknelse, men poängen är att man vet inte förens man väl har blivit vänner. Men det kan vara både på gott och på ont när båda parterna mår dåligt samtidigt. Med vissa personer har jag brutit nästan helt, medans andra har jag kommit närmare. I nuläget har jag cirka tre vänner som jag umgås aktivt med, precis som jag, har de dåliga och bra dagar, men på en nivå där ingen mår dåligt av den andres sällskap eller stöd. Som sagt: It's a gamble.
