Tänker vara så fyrkantig att jag säger att JA, du är troligtvis deprimerad. Som du säkert känner till så är depression ett tillstånd som skiljer sig från det normala på så sätt att man är nedstämd. Utan depressionen så skulle du kunna hantera meningslösheten utan att den tynger ner dig. Depressionen är subjektiv, den får dig att se mörker där någon annan ser ljus, det är som ett par solglasögon som hindrar dig från att se klart.
Jag har upplevt båda sidor och kan säga att det går alltid att må bättre. Det du känner har inte så mycket med världen att göra som det har med hur din kropp fungerar och mår. Man kan sitta i sin ensamhet och må bra, utan att behöva så mycket. Men det kräver arbete och det kräver självinsikt samt en vilja att komma ur det. Självmord är ju svaret på en situation man upplever som svår eller omöjlig att ta sig ur, men ofta så är det just det, en önskan om en utväg och inte önskan att dö. Så om du riktar in dig på att ta dig ur din situation på ett aktivt sätt så kommer du att göra det med tiden.
Terapi är bra om du hittar en person du trivs med. Självhjälp är bra om du kan vara öppen för nya influenser. Det jag upplevt har varit väldigt hjälpsamt är att verkligen lyssna på vad ens känslor säger till dig, att försöka förstå dem och vad de kan bero på. Vad är det som döljer sig där bakom som du inte ser.
En annan viktig sak är att se dina egna mönster och försöka vara lite objektiv och RÄTTVIS mot dig själv. Istället för att tänka dina tankar så bör du tänka på Hur du tänker, ofta så hamnar man i en ond cirkel och tänker samma saker om och om igen. Lägg märke till dina tankemönster, stanna karusellen i hjärnan och fundera över vad det är du säger till dig själv, ifrågasätt om det verkligen är så som du tänker. Är du hårdare mot dig själv än mot andra? Ställer du krav på dig själv som du inte skulle ställa på andra? Är det rimligt? Tycker du om ditt utseende? Är du rädd för att bli bedömd av andra? Kan du se att du är värd att vara lycklig bara för att du är du och inga fler krav än så behövs?
Livet ÄR meningslöst i bemärkelsen att det inte finns någon övergripande mening, ingen gud som värderar det vi gör eller avgör om vi gör rätt eller fel. Det behöver inte vara något negativt, det kan även vara en lättnad. Det finns inga krav på dig, du får leva som du vill. Men bristen på en större mening är inte ett livsvillkor, det finns inget som säger att livet är värt att leva enbart om det finns en större mening. Det handlar om att må bra kort och gott, något du inte gör just nu men kommer att göra med tiden. Att bygga upp sig själv så pass att man ser att det finns en framtid och den är fri för dig att ta i den riktning du vill ta den. Du kanske vill hitta en partner och skaffa barn, någon som tycker om dig för den du är och håller dig sällskap. Det är något som skapar väldigt många goda känslor, något som ger mening. Det behöver inte vara större än så.
Det finns ingen naturlag som säger att det kommer gå åt helvete för just dig, framtiden är ett oskrivet blad och du har full makt att påverka den. Om du tillåter dig att deppa vidare utan att göra något åt det så är det troligtvis precis det du kan vänta dig av den närmsta framtiden, om du börjar kolla lite videor på youtube som är relevanta så kanske du upptäcker något där och kommer en liten bit på vägen. Du kan läsa mycket inspirerande saker på nätet om du söker. Du kan sätta dig in i vad depression innebär och få förståelse för vad du kan förvänta dig av ditt eget beteende och kunna särskilja vad som är vad.
Jag blev för några månader sen dumpad efter många år tillsammans med en person som förmodligen aldrig älskade mig, jag blev emotionellt misshandlad och försummad och haft det väldigt tungt kort sagt. Hon träffade en ny i princip samma dag som vi slutade ses och var troligtvis otrogen flera gånger (har anledning att tro det) under vårt förhållande. Antingen gräver man ner sig, eller så får man lära sig att stå ut med jobbiga känslor utan att förtränga dem och låta tiden nöta bort dem så som sig bör. Med rätt inställning och blicken inställd på vart man vill komma så hittar man en väg dit och idag mår jag nog bättre än jag någonsin gjort. Kunskap är makt, självinsikt är makt, förståelse för rätt och fel är makt, förståelse för att det enda du kan påverka är dig själv är makt, och den makten ger dig verktygen att styra ditt liv.
Bygg upp dig själv, identifiera de egenskaper hos dig själv du inte gillar och jobba med dem. Ibland räcker det faktiskt att se sina problem tydligt för att de ska tappa makten över dig. Min teori är att ångest är följden av en situation som man inte har koll på, av vilsenhet. Skaffa koll på dig själv så kommer ångesten släppa och du kommer få uppleva den upplyftande känslan av att faktiskt ha kontroll över saker. Att du inte är ett offer för vad som händer dig utan är fullt kapabel till att lösa dina bekymmer ett steg i taget. För tid tar det.
Jag har upplevt båda sidor och kan säga att det går alltid att må bättre. Det du känner har inte så mycket med världen att göra som det har med hur din kropp fungerar och mår. Man kan sitta i sin ensamhet och må bra, utan att behöva så mycket. Men det kräver arbete och det kräver självinsikt samt en vilja att komma ur det. Självmord är ju svaret på en situation man upplever som svår eller omöjlig att ta sig ur, men ofta så är det just det, en önskan om en utväg och inte önskan att dö. Så om du riktar in dig på att ta dig ur din situation på ett aktivt sätt så kommer du att göra det med tiden.
Terapi är bra om du hittar en person du trivs med. Självhjälp är bra om du kan vara öppen för nya influenser. Det jag upplevt har varit väldigt hjälpsamt är att verkligen lyssna på vad ens känslor säger till dig, att försöka förstå dem och vad de kan bero på. Vad är det som döljer sig där bakom som du inte ser.
En annan viktig sak är att se dina egna mönster och försöka vara lite objektiv och RÄTTVIS mot dig själv. Istället för att tänka dina tankar så bör du tänka på Hur du tänker, ofta så hamnar man i en ond cirkel och tänker samma saker om och om igen. Lägg märke till dina tankemönster, stanna karusellen i hjärnan och fundera över vad det är du säger till dig själv, ifrågasätt om det verkligen är så som du tänker. Är du hårdare mot dig själv än mot andra? Ställer du krav på dig själv som du inte skulle ställa på andra? Är det rimligt? Tycker du om ditt utseende? Är du rädd för att bli bedömd av andra? Kan du se att du är värd att vara lycklig bara för att du är du och inga fler krav än så behövs?
Livet ÄR meningslöst i bemärkelsen att det inte finns någon övergripande mening, ingen gud som värderar det vi gör eller avgör om vi gör rätt eller fel. Det behöver inte vara något negativt, det kan även vara en lättnad. Det finns inga krav på dig, du får leva som du vill. Men bristen på en större mening är inte ett livsvillkor, det finns inget som säger att livet är värt att leva enbart om det finns en större mening. Det handlar om att må bra kort och gott, något du inte gör just nu men kommer att göra med tiden. Att bygga upp sig själv så pass att man ser att det finns en framtid och den är fri för dig att ta i den riktning du vill ta den. Du kanske vill hitta en partner och skaffa barn, någon som tycker om dig för den du är och håller dig sällskap. Det är något som skapar väldigt många goda känslor, något som ger mening. Det behöver inte vara större än så.
Det finns ingen naturlag som säger att det kommer gå åt helvete för just dig, framtiden är ett oskrivet blad och du har full makt att påverka den. Om du tillåter dig att deppa vidare utan att göra något åt det så är det troligtvis precis det du kan vänta dig av den närmsta framtiden, om du börjar kolla lite videor på youtube som är relevanta så kanske du upptäcker något där och kommer en liten bit på vägen. Du kan läsa mycket inspirerande saker på nätet om du söker. Du kan sätta dig in i vad depression innebär och få förståelse för vad du kan förvänta dig av ditt eget beteende och kunna särskilja vad som är vad.
Jag blev för några månader sen dumpad efter många år tillsammans med en person som förmodligen aldrig älskade mig, jag blev emotionellt misshandlad och försummad och haft det väldigt tungt kort sagt. Hon träffade en ny i princip samma dag som vi slutade ses och var troligtvis otrogen flera gånger (har anledning att tro det) under vårt förhållande. Antingen gräver man ner sig, eller så får man lära sig att stå ut med jobbiga känslor utan att förtränga dem och låta tiden nöta bort dem så som sig bör. Med rätt inställning och blicken inställd på vart man vill komma så hittar man en väg dit och idag mår jag nog bättre än jag någonsin gjort. Kunskap är makt, självinsikt är makt, förståelse för rätt och fel är makt, förståelse för att det enda du kan påverka är dig själv är makt, och den makten ger dig verktygen att styra ditt liv.
Bygg upp dig själv, identifiera de egenskaper hos dig själv du inte gillar och jobba med dem. Ibland räcker det faktiskt att se sina problem tydligt för att de ska tappa makten över dig. Min teori är att ångest är följden av en situation som man inte har koll på, av vilsenhet. Skaffa koll på dig själv så kommer ångesten släppa och du kommer få uppleva den upplyftande känslan av att faktiskt ha kontroll över saker. Att du inte är ett offer för vad som händer dig utan är fullt kapabel till att lösa dina bekymmer ett steg i taget. För tid tar det.
