2019-03-26, 22:23
  #313
Medlem
ackefoleys avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Alkibiades
Efter lite funderande har jag nu kommit fram till hur jag vill att utvecklingslagen skall se ut nästa säsong


Mitt lag blir:
Moa Hansson (01), junior
Tilde Bångman (01), junior
Louise Lindström (00), junior
Tilde Östberg (01), junior
Maja Årebäck (01), junior
Hanna Abrahamsson (00), junior
Emma Ribom (97), U23
Linn Svahn (99), U23
Johanna Hagström (98), U23
Moa Lundgren (98), U23
Moa Olsson (97), U23
Alicia Persson (98), U23

Mitt lag blir:
Pål Jonsson (01), junior
Jonathan Edman (01), junior
Jonathan Norder (00), junior
William Poromaa (00), junior
Axel Aflodal (99), U23
Leo Johansson (99), U23
Hugo Jacobsson (97), U23
Johan Herbert (99), U23
Fredrik Andersson (98), U23
Gustaf Berglund (98), U23
Jonas Eriksson (97), U23
Eric Rosjö (98), U23
Överens till stora delar. Sen kanske jag skulle behålla Olivia Alm istället för Maja Årebäck. Alms säsong har varit väldigt svag men tycker det är för tidigt att ge upp henne ännu. Sen saknar jag Oscar Olsson på killsidan, måste väl gå före Edman åtminstone.
Citera
2019-03-27, 10:04
  #314
Medlem
Alkibiadess avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Shane21
Jag tycker bara de kan vara kvar i utvecklingslandslaget om man säkerställer att de får samma bonus som vid pallplatser som Maja och övriga i b-laget nu fick genom att b-lagets namnsponsor går in med pengar - går inte det så måste de flyttas upp allt annant vore djupt orättvist även unga måste få samma möjlighet att tjäna egna pengar som de äldre.
Citat:
Ursprungligen postat av Thax21
Håller med om detta. Glömde kommentera Lundgren/Hagström-situationen i inlägget ovan... vet inte vad jag tycker egentligen, men de har ju utvecklats bra som det är nu (å andra sidan försvinner ju Karlsson) men det kan ju inte användas som argument för att de ska få det sämre än åkare som de är på samma nivå som...
Jag är av åsikten att ekonomiska aspekter inte bör vägas in när landslagstrupperna utformas utan att det bör vara resultat och möjlighet till utveckling som skall vara styrande. Jag har inget emot att Lundgren och Hagström får bonus om de åker bra men rent allmänt så ogillar jag idrottens kommersialisering.

Och utvecklingslandslaget så som jag vill ha det kommer ju hålla en riktig hög nivå, framför allt i sprint men även till viss del i distans. Så det bör finnas god möjligheter för sparring på hög nivå på deras läger även kommande år

Citat:
Ursprungligen postat av ackefoley
Överens till stora delar. Sen kanske jag skulle behålla Olivia Alm istället för Maja Årebäck. Alms säsong har varit väldigt svag men tycker det är för tidigt att ge upp henne ännu. Sen saknar jag Oscar Olsson på killsidan, måste väl gå före Edman åtminstone.
Alm hade en svag säsong även förra säsongen tills hon höjde sig i slutet av säsongen. Så hon har haft nästan två svaga säsonger och lite handlar det väl om vilka problem hon haft nu i slutet av denna säsong som gjort att hon inte tävlat något. Jag har trott mycket på henne ända sedan hon blev förstaårsjunior men hon har aldrig slagit igenom eller fått det där stora lyftet så det är kanske läge för henne att ta ett steg tillbaka. Jag funderade på Olsson men fick inte med honom i mitt lag. Dock har jag inte lika bra koll på killarna som tjejerna och killarna känns mer jämngråa jämfört med tjejerna. Men skulle man lyfta upp Berglund, Andersson, Rosjö och Eriksson till Team Bauhaus eller A-landslaget så skulle det bli flera lediga platser.

Citat:
Ursprungligen postat av Thax21
På herrsidan får jag väl avslöja nu då att jag tänker kasta ut hela team Bauhaus, förutom Sandström och Häggström (som flyttas upp). Nya i team Bauhaus är istället Grate, Rosjö, Eriksson, Andersson och Berglund. Nåväl utvecklar inte det mer just nu, men det gör ju också att det blir fyra platser lediga i utvecklingslaget om man organiserar det likadant. Fast i och med att Bauhaus och A-landslaget hos herrarna kommer bli mindre så blir det ännu fler platser lediga. Har en liten tanke om att kanske rentav ha två U23-landslag, men har inte riktigt kommit fram till hur det ska delas upp och hur deras träningsläger ska se ut. Men det hade iaf öppnat för ännu fler herrar som kan få vettigt stöd i början av seniorkarriären (och jag har ju redan skapat fler platser genom att lyfta upp 4 U23-åkare i Bauhaus). Någon gång måste man "börja om" på riktigt helt enkelt när det gäller seniorerna som ingår i team Bauhaus/b-laget.
Jag har själv funderat en del på om man borde införa ett renodlat sprintlandslag på herrsidan och sedan ha ett distans- och allroundlanslag också och på det sättet skrota Team Bauhaus på herrsidan men jag har inte riktigt tänkt färdigt med det ännu.
__________________
Senast redigerad av Alkibiades 2019-03-27 kl. 10:09.
Citera
2019-03-27, 10:54
  #315
Medlem
Minns jag inte helt tokigt så hade herrarna ett sådant upplägg en säsong med distans och sprintlag, men där några i sprintlaget tekniskt sett ändå var med i A-laget och därmed fick ta del av den högre ersättningen. Något liknande skulle kunna göras med Lundgren och Hagström att dom är kvar i U-laget men att man gör det klart att dom har B-lagsersättning.

Men man har tidigare ändrat rätt mycket från säsong till säsong och så kan det säkert bli igen. Bara för att man rotar i lagen betyder det inte att träningsmetoderna ändras. Det som känns säkert är att man kommer fortsätta köra A & B-lag tillsammans på läger, det är ett väldigt bra sätt för dom bakom att få träna och lära med Kalla och gänget.
Citera
2019-03-30, 21:47
  #316
Medlem
Alkibiadess avatar
Noterar att en av våra bästa yngre juniorer på tjejsidan, Märta Rosenberg (02), i veckan med sitt skidgymnasium (Åre skidgymnasium) har tävlat i China Cup Meråker. I denna cup har de olika kinesiska teamen i Norge och Finland tävlat men även varit öppet för icke-kinesiska tävlanden. Rosenberg verkar inte åkt tisdagens fristilslopp men i onsdagens klassiska lopp över 10 km så vann Rosenberg klart före Ida Wasell och Xinlin Song

Resultat 10 km klassiskt
1. Märta Rosenberg (02), Åre skidgymnasium 33:03.3
2. Ida Wasell (01), Åre skidgymnasium +50.4
3. Xinlin Song (91), Team China Voukatti +1:11.4
4. Ying Wen (95), Team China Meråker +1:58.7
5. Juan Chang (97), Team China Voukatti +2:43.5
6. Fuguang Wei (99), Team China +2:44.2
7. Cai Luo (99), Team China Voukatti +3:28.1
8. Haixin Song (97), Team China Meråker +3:45.6
9. Xinyue Ge (01), Tema China D +3:47.1
10. Dianhui Wu (97), Team China Meråker +3:48.1

Totalt 35 startande varav 29 kinesiskor.

I torsdagens fristilssprint vann Rosenberg kvalet överlägset med över 12 sekunder. Sedan vann hon sprintfinalen också (men det finns ingen resultatlista med tider från finalheaten).

Resultat kval sprint fristil 1.2 km
1. Märta Rosenberg (02), Åre Skidgymnasium 3:15.63
2. Xinlin Song (91), Team China Voukatti +12.39
3. Vilde Roysdatter Lange (00), Vistdal II +17.69
4. Elise Nilsen (00), Byåsen II +18.74
5. Ida Wasell (01), Åre skidgymnasium +19.46
6. Anna Jonsson (02), Åre Skidgymnasium +25.44
7. Joeri Vatten (02) +25.77
8. Andrine Haastul Flom (99) +27.16
9. Jone Aurora Rensa (02), Hommelvik II +27.56
10. Miaomiao Guo (03), Team China +30.57

Totalt 48 startande i sprintkvalet varav 37 kinesiskor.

Kina satsar verkligen stort på att få fram egna toppåkare till hemma-OS. Man har olika team i Voukatti, Lillehammer, Trysil och Meråker. Men dessa verkar ganska långt ifrån en av våra bästa juniorer. Utöver dessa kinesiska åkare som tävlade i Meråker ställde ju några upp fredagens lopp i NM i Lygna (Jialin Bayani, Dinigeer Yilamujiang, Dinaer Talidawubieke, Weija Kong och Jiale Ma) och de håller betydligt bättre klass (bla Yilamujiang fyra på sprinten för 18-åringar i norska juniormästerskapen och blev 26:a på 5 km fristil i JVM i Lahtis).
Citera
2019-03-30, 23:16
  #317
Medlem
Neofytens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Alkibiades
[...]

Tack för bra info. Om du ska låta tanken vandra iväg några år framöver, hur högt upp tror du att vi kommer att få se kineserna på OS? Är det i sprint de satsar hårdast?
Citera
2019-04-01, 16:04
  #318
Medlem
Ostrobothnias avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Alkibiades

Nice to know, hade inte hört om detta tidigare - har inte Sverige varit aktuell för ngn kina-kontigent?


Citat:
Ursprungligen postat av Neofyten
Tack för bra info. Om du ska låta tanken vandra iväg några år framöver, hur högt upp tror du att vi kommer att få se kineserna på OS? Är det i sprint de satsar hårdast?
Brukar ju åtm vara lättare att ta sig fram ngtsånär där än distans men hört att sprintträningen smakar lite bättre än långkörning för vissa
Citera
2019-04-02, 16:56
  #319
Medlem
Alkibiadess avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Neofyten
Tack för bra info. Om du ska låta tanken vandra iväg några år framöver, hur högt upp tror du att vi kommer att få se kineserna på OS? Är det i sprint de satsar hårdast?

Citat:
Ursprungligen postat av Ostrobothnia
Nice to know, hade inte hört om detta tidigare - har inte Sverige varit aktuell för ngn kina-kontigent?

Citat:
Ursprungligen postat av Ostrobothnia
Brukar ju åtm vara lättare att ta sig fram ngtsånär där än distans men hört att sprintträningen smakar lite bättre än långkörning för vissa

I VM så blev ju Qiang Wang 28:a i herrarnas sprint och det var Kinas bästa placering i VM. Qiang Wang knep också Kinas bästa placering i världscupen med en 34:e plats i sprinten i Otepää. På damsidan blev Xin Lin bäst med en 39:e plats i tremilen i Holmenkollen. I samma lopp blev Chi Chunxue 43:a. I VM-tremilen blev Chunxue 36:a.

Chi Chunxue är ett intressant namn. Hon är född 1998 och är alltså förstaårssenior. Men hon har tävlat i världscupen sedan säsongen 2013/14 och har gjort totalt 28:a världscupstarter. Hon har dock aldrig tagit några världscuppoäng. Hon har gjort sju individuella starter i VM (Falun och Seefeld) och fyra individuella starter i OS (PyeongChang). Lite förvånande har hon aldrig deltagit i något JVM. På ungdoms-OS i Lillehammer 2016 tog hon silver på 5 km fristil och var då före Hagström (4:a) och Lundgren (9:a). I skandinaviska cupen har hon blivit 28:a som bäst (10 km fristil i Östersund i december denna säsong). Hon har tävlat väldigt mycket internationellt trots sina unga år, men med ganska mediokra resultat. Men man undrar lite över hennes satsning (eller Kinas satsning på henne). Men hon kanske har någon koppling till Europa som gör att hon tävlat så mycket här. För hon tycks inte ingå i någon av de teamsatsningar som Kina nu gör i Norge och Finland.

På JVM i år i Lahti togs den bästa kinesiska placeringen av Yilamujiang som jag nämnde tidigare med en 26:e plats. Genom historien har annars de bästa placeringarna på JVM tagits av Xin Lin.

Så om man skall spekulera om de kinesiska möjligheterna på hemma-OS om tre år så finns antagligen de bästa chanserna på herrsidan i sprint och på damsidan i distans. Frågan är om det kommer räcka så långt att någon av de kinesiska herrarna kan ta sig till en semifinal. I NRK:s sändning från damernas 5 km fristil på NM så sa Torgeir Björn att de bästa kinesiskorna i det loppat hade helt OK eller kanske tom ganska bra teknik men det är ju ändå en hel del till som skall till för att det skall bli några topplaceringar.
Citera
2019-04-07, 22:06
  #320
Medlem
Thax21s avatar
Gör en likadan genomgång för utvecklingslaget/utmanarlaget (man verkar även från skidförbundets sida inte helt på det klara med vad laget kallas) som jag gjorde för A-laget och team Bauhaus. Antingen har man gått framåt, bakåt eller stått stilla. Kanske kan man ha med sig att åkarna i denna ålder förväntas gå framåt, så även ett stillastående är väl ett misslyckande, i varierande grad. Börjar med de äldsta och arbetar mig neråt i åldrarna.

Ida Dahl: Bakåt.
Dahl var en rätt okänd åkare ända fram till andra halvan av förra säsongen när hon började leverera resultat på en mycket högre nivå än tidigare. Kom då med i utmanarlaget inför i år, första gången hon fick vara med i något landslaget. Den här säsongen har dock inte blivit något steg i rätt riktning, det har varit svaga resultat genomgående.Tog inga poäng i skandinavisk cup i år, och resultaten på SM blev sämre än ifjol trots att det var bättre startfält förra året. Har också åkt en del långlopp och frågan är om det är där hon kommer ha sin framtid istället? Konkurrensen för svenskor inom den traditionella skidåkningen är ju mördande och kanske kan hon få en karriär som långloppa istället.

Elina Rönnlund: Framåt.
Rönnlund har som kontrast till Dahl alltid tillhört J-landslaget eller ”B”/U-landslaget. Nu gjorde hon sin sista säsong som U23-åkare, så från och med nästa säsong finns det inget att gömma sig bakom. Säsongen har också på det stora hela varit ett steg i rätt riktning. Resultaten redan i Bruksvallarna pekade mot en liten förbättring internt mot svenskorna kontra säsongen innan 10-13-14* i Bruks vs 18-12-24* (*kvalplacering) i Gällivare. Sedan kom hon trea i sprinten och vann distansen första Sverige-cup-helgen, första pallplatserna där. Insatsen i världscupen därefter blev dock riktigt misslyckad, med dåliga skidor har det antytts. I skandinavisk cup har resultaten annars också pekat åt rätt håll, det blev i år en 6:e plats totalt med 209 poäng kontra en 31:a plats med 82 poäng säsongen innan. Också på SM lyckades hon knipa ett brons när många av de bästa saknades. I Cogne trillade några få världscuppoäng in, men mtp det försvagade motståndet hade man kanske hoppats på lite mer, inte heller i Falun blev det någon succé där hon inte var nära att kvala i sprinten och sedan inte kom till start i distansloppet. Också U23VM blev lite svagare än väntat skulle jag säga, framförallt att hon så tydligt fick stryk av de två andra svenskorna i den långa masstarten. Allt som allt ligger ändå Rönnlund bra till för att vara/bli en stabil världscupåkare under åren som kommer, men frågan är om det kommer räcka för att ens få starta, annat än när vi har nationell grupp.

Moa Olsson: Stått stilla.
Min första spontana tanke om Olssons säsong, är att den varit svag. Men frågan är om det verkligen har något stöd i verkligheten/fakta, eller om det snarare bara bygger på hur stark hon var under ett par lopp på SM under slutet av förra säsongen – samt att jag hejar lite extra på henne eftersom hon framstår som väldigt sympatisk (då kan man lätt bli extra kritisk också). 11-32-38* bland svenskorna i Gällivare blev 23-39-25* i Bruks i år, förbättringen i sprinten kan nog helt tillskrivas att det var fristil denna gång, den stilart Olsson behärskar betydligt bättre nuförtiden. Annars alltså siffror åt fel håll. Därefter följde en första Sverige-cup-helg, återigen med svagare insatser än fjolåret trots bättre ”tur” med stilarten detta år. Totalt sett blev deltagandet i Sverige-cupen kvar ungefär på samma nivå, något fler poäng men deltog å andra sidan i två lopp mer vilket gjorde snittet sämre i år. Men, sen kommer en intressant grej, också fröken Olsson har likt Rönnlund förbättrat sig kraftigt i skandinavisk cup. Förra årets 41:a plats med 56 poäng byttes i år till en 8:e plats med 200 poäng. Dock ska påpekas att hela skillnaden kan tillskrivas helgen i Madona kontra helgen i Trondheim förra säsongen, där det lämpligt nog också var minitourer vilket ger stort poängutslag. Resultaten på tävlingarna i Finland och Sverige var snarlika fjolårets. Fick till ett ganska bra lopp på tremilen med en 11:e plats, betydligt bättre än under SM-veckan, framförallt om man tänker på att det var fler A-landslagsåkare till start på tremilen. Men sen har vi återigen det där med skillnaden i klassiskt kontra fristil. Nåväl, allt som allt en sisådär säsong. Kanske att det bara är internt mot svenskor som Olsson inte gått så bra, målet för nästa säsong måste väl iaf vara att ta en plats till U23-VM.

Emma Ribom: Framåt.
Öppningshelgen hade hon 16-14-15 mot 20-11-13 året innan, så där syntes inga direkta tecken på framsteg. Andra helgen kom hon sist i finalen i sprint i Sverige-cupen, och 7:a i distansloppet. Två okej resultat, men inget mot vad som kom senare. Efter det en sjukdom som gjorde att hon inte åkte mer innan jul och man tänkte väl att det är samma visa som varje år med Ribom, sjukdom förstör utvecklingen. Sen sköt det dock fart ordentligt, i skandinaviska cupen samlade hon in 240 poäng och slutade 4:a totalt att jämföra med 50 poäng och 44:e plats säsongen innan. Extra imponerande med tanke på att hon bara åkte 5 lopp mot 7 stycken föregående säsong. Precis som för jämnåriga Olsson var det framförallt helgen i Madona som gjorde det där hon slutade tvåa i minitouren. I den inhemska cupen är framstegen lika tydliga, Ribom vann den här säsongen med 334 poäng mot en 27:e plats och 98 poäng förra säsongen. Självklart deltog hon då också mer i år, men det är också ett gott tecken för efter sjukdomen innan jul tror jag inte det varit någon mer sjukdomsperiod för henne – och det känns som en nyckel. U23-VM hann hon också med, okej insatser med masstarten som höjdpunkt. Världscupdebut i Kollen ledde till poäng omgående, poäng också i sprinten i Falun. Just detta är imponerande, att hon är bra i allt. Samtidigt talar det emot henne i det korta perspektivet, det blir svårt att ta platser i världscupen när man inte har spetsen någonstans, men på sikt är det väldigt lovande för att kunna samla poäng i världscupen. Ribom har kort och gott flyttat fram sina positioner rejält både internt bland svenskorna och internatinellt.

Moa Lundgren: Framåt.
I och med att Moa är förstaårssenior går det inte lika lätt att jämföra med resultat från förra säsongen, men att hon har gått framåt känns solklart. JVM-guld blev till U23VM-guld, inte kvala i världscupen blev till semifinaler (låt gå för att hon misslyckades en gång denna säsong också, och att hon nog var ur form ifjol när hon fick chansen). Visade redan i Bruksvallarna att hon skulle vara att räkna med, och bortsett ett par sjukdomar och loppen precis efter det så var hon att räkna med hela säsongen egentligen. Imponerande slut också med att vinna minitouren i skandinavisk cup, ta sig till semi i världscupen, vinna sista sprinten i Sverige-cupen och sedan göra ett ordentligt och allvarligt försök till att ta medalj på tremilen i SM. Sistnämnda insatsen förvånade mig mest, just för att det var på tremil, annars har det stått klart hela säsongen att Moa är en stor talang i distans också även om det lär vara i sprint hon får mest framgångar (kortsiktigt solklart så). Blir oerhört spännande att följa nästa år, bofast i sprintlaget? (Vilket lär innebära pallkapacitet).

Johanna Hagström: Framåt.
Lika imponerande säsong som Lundgren egentligen. Lyckades inte riktigt lika bra, eller tog inte för sig lika bra, i Bruksvallarna i början av säsongen vilket gjorde att hon inte kom in i världscuplaget från start. Men varje sprint denna säsong har Hagström levererat. Efter jul vann hon direkt i skandinavisk cup och följde upp med två distanslopp som var bättre än tidigare, sen ramlade hon bort ett potentiellt guld på U23VM men såg istället till att komma 6:a i långa masstarten vilket var ett lopp på en helt annan nivå än de distansloppen hon gjorde på JVM ett år innan. Brons på SM följde (hon slog Maja, bara en sån sak) och ledde (äntligen) till världscup. Mycket stabila insatser i världscupen med en pallplats i Cogne som ordentlig höjdpunkt. Riktigt stark seger på 5 klassiskt i skandinavisk cup också, där hon var överlägsen (mtp den korta distansen). Att jobba på mot nästa år blir väl att inte ramla… Tre fall i viktiga tävlingar, påminner om en viss Stina Nilsson och hur det såg ut för henne första säsongen hon körde mot seniorer på högsta nivån, och det har ju blivit rätt bra.

Alicia Persson: Framåt.
Lite knepig att betygsätta då det är mer anonyma placeringar på henne, och dessutom tog hennes säsong slut redan i mitten av februari (skada, sjukdom?). Min bedömning är ändå att hon överlag varit en bättre skidåkare denna säsong än sista juniorsäsongen. Sprint i fristil har fungerat bäst där det blivit semi i Sverige-cupen, semi i skandinavisk cup och kvalade med marginal både i Bruks och på SM. Poäng i båda fristilsdistanserna i skandinavisk cup också. Möjligt att hon kunde gjort detta föregående säsong också, men jag väljer att inte tro det. Ingen supertalang som de två nyss nämnda men resultaten jag räknade upp är ändå stabila för en förstaårssenior, framförallt som nivån på damsidan i Sverige är All time high. Det finns framtidshopp här med.

Emma Larsson: Bakåt.
En tjej som haft det ruggigt tungt första senioråret. Dessutom ingen kontinuitet i tävlandet alls, flera avbrott under säsongen. Mycket sjukdomar? Kan inte hitta en enda positiv insats, och då är självklart inte kraven/förväntan att hon ska vara som Lundgren/Hagström utan mer i krokarna av Persson, för det var hon ju förra säsongen (bättre i en del, sämre i en del annat). Nästan 2 minuter efter just Persson i det enda distanslopp hon gjorde i skandinavisk cup, nere på en 68:e plats. Svårt att sia om framtiden här, lär väl åka ur laget till att börja med, men satsar hon vidare kan det såklart vända – men det bör nog göra det rejält redan nästa säsong. Med tanke på hur många lovande damer det finns i hennes ålder (+/- några år) har man inte råd icke-säsonger.
Citera
2019-04-07, 22:07
  #321
Medlem
Thax21s avatar
Juniorerna...

Linn Svahn: Framåt.
Kraftigt framåt. Överlägsen på distans i äldre juniorklassen (vi räknar bort en viss tjej här) och ännu mer överlägsen i sprint. Visade nu mot slutet att hon redan håller god världscupklass, 12:a i prologen första gången hon får chansen, tvåa i skandinavisk cup och trea i sista Sverige-cupen. Trist att inte få med sig någon individuell medalj från JVM, med de resultaten hon har nu på slutet så känns det som hon bör ha varit god för det, men det behöver inte betyda något för framtiden (se på Hagström). Fixade ju förresten ett brons i stafetten åt Sverige med en stark sistasträcka och vunnen spurtstrid. Visade också i Kalix att distansåkningen håller hyfsat i Sverige-cup redan och då är alltså motståndet där bättre än någonsin. Ska bli väldigt spännande att följa redan nästa säsong, det går inte att säga att hon ligger efter Hagström/Lundgren där de var för ett år sedan. Egentligen pekar seniorresultaten snarare åt att hon ligger före. Låt säga ungefär lika. U23VM bör vara aktuellt, i synnerhet som flera andra lär vara upptagna med världscup.

Frida Karlsson: Framåt.
Egentligen helt fel att hon hamnade här. Hade tänkt ha med henne i genomgången av A-landslaget, trots att det formellt är fel, men som en liten bonus. Tog ett megakliv inför förra säsongen, och klivet till denna har knappast varit mindre. Behövs knappt sägas något, syntes redan i Bruks att hon hör hemma i yppersta världseliten. Visst har det sedan funnits en del mindre bra insatser, i mindre tävlingar, men när det väl har gällt något har Frida alltid levererat. I nuläget finns det inget som tyder på att nästa säsong ska bli sämre. Tar hon samma kliv ytterligare en gång så kommer t.o.m Johaug få börja anstränga sig i distansloppen. Längtar redan till November när jag tänker på Frida och nästa säsong…

Hanna Abrahamsson: Stått stilla.
Möjligtvis inte helt rättvist att säga att hon stått stilla, Hanna anno 2019 slår säkert Hanna anno 2018. Det är väl mer att det är väldigt många runt henne som utvecklats mer som det känns. Tog sig i alla fall till JVM, och var över hela säsongen stabil i distansloppen på hemmaplan i Sverige. Men stabilt har inte riktigt räckt för att mäta sig mot de bästa. Svahn har hela tiden varit minst ett nummer större, och i den yngre klassen har både Bångman och Hansson varit genomgående bättre när man kunnat jämföra tider (vilket de inte var ifjol). Åkte ändå ifrån JSM med tre brons och är junior nästa år, så glaset är väl ändå halvfullt, men kanske hade man hoppats på lite mer. 35:e-platsen på JVM kändes också som ett rätt svagt resultat. Ska iaf vara given att vara kvar i laget till nästa säsong, lär bli nya tag på JVM då också.

Olivia Alm: Bakåt.
Svag säsong med få tävlingar överhuvudtaget. I det som på förhand borde vara hennes bästa disciplin, klassisk distans, genomförde hon bara ett enda lopp. Blev då 7:a i äldre juniorklassen, 14:e tid totalt. I JVM-uttagningarna blev hon 18:e på 5 fritt och åkte ut i semin i sprinten. Resultatnivån har verkligen gått ner från säsongen innan, vi får se om hon kan repa sig. Är ju yngst i laget, eller var yngst kommer man nog få säga – för yngre lär komma in och Alm lär nog åka ur.

Mestadels framsteg i detta lag alltså, vilket är rimligt givet åldrarna som sagt. Känns också som det är ”supertalangerna” som har tagit de största kliven (från en redan hög nivå) vilket är imponerande. Några har tyvärr haft det tufft, men det är alltid någon som misslyckas och det är en rätt känslig ålder. Någon faller ifrån när träningen måste steppas upp ännu mer eller får sjukdomsproblem.

Man vet att det blev lite överdrivet när man var tvungen att dela upp det på tvåa inlägg... men vad fan, skyller på att det var hela 12 åkare med i laget.
Citera
2019-04-08, 14:04
  #322
Moderator
Hjv9s avatar
Strålande genomgång Thax21! Väldigt intressant att läsa. Jag har bara några få saker att tillägga

Citat:
Ursprungligen postat av Thax21

Alicia Persson: Framåt.
Lite knepig att betygsätta då det är mer anonyma placeringar på henne, och dessutom tog hennes säsong slut redan i mitten av februari (skada, sjukdom?).

Jag vet inte om hon varit skadad eller sjuk men hon är iaf anmäld till Fjälltopploppet nu i helgen.

Citat:
Ursprungligen postat av Thax21
Emma Larsson: Bakåt.
Mycket sjukdomar?

Hon skrev på sin Instagram i slutet av november att hon var sjuk då. Troligen därför det blev DNS i Idre.


Olivia Alm postade det här på sitt IG konto för en knapp månad sedan:
Citat:
”Det som inte dödar, det härdar” är kanske rätt ord för att beskriva min gångna säsong. Resultaten, och rätt ofta målgångarna, har lyst med sin frånvaro när jag har kämpat och slitit med både depressioner, panikångest, katastroftankar och skador. Tillsist blev det sistnämnda det som fick bli pricken över i, grädden på moset, till ett totalt plattfall den här säsongen. Men när det börjar bli veckor sen jag såg ett par stavar senast, och cykeln är min bästa vän för att få plocka fram ett rejält fightingface, så är jag frisk från min depression för första gången sen 2016 och min panikångest gör sig allt mer sällan påmind. Jag ser en ljus framtid där framme, där skadebekymren är ett minne blott och träningstimmarna rullar in utan problem. Men tillsvidare svettas jag i timmar på min cykel, och drömmer om ett mirakel som heter att stå på start i Kalix. Hur det än går så lever jag med målbilden att när min kropp och knopp samarbetar igen, då kan jag nå hur långt som helst.
Citera
2019-04-08, 16:15
  #323
Moderator
Hjv9s avatar
Tillägg: Så här skrev Alicia Persson på Instagram den 20 mars

Låter som en skada men kan ju inte varit allt för allvarligt om hon tänkt delta nu i helgen.

--

Blir intressant med J- och U23 VM nästa år och vilka prioriteringar man kommer göra. Finns ju ett Ungdoms-OS som går i januari nästa år också. Undrar om man kommer skicka några åkare dit?
Citera
2019-04-18, 11:26
  #324
Medlem
Thax21s avatar
Här kommer då genomgången av herrarnas utmanarlag. Får ju inte glömma dem, likt en dåre envisas jag med att försöka ge herrarna ungefär lika mycket uppmärksamhet som damerna. Behövs som lite balans också, damsidan diskuteras (med rätta) mycket mer på forumet.

Marcus Fredriksson: Stått stilla.
För att delvis motsäga det jag skrev i inledningen så hade jag nästan glömt bort att Fredriksson ens ingick i det här laget. Framstod som en stor talang första junioråret vill jag minnas, tog tre guld på JSM där han presterade en snabbare tid än äldre klassen i intervallstarten. Nåväl, många år sedan dess. Den gågna säsongen har varit medioker, eller bara svag. Ungefär som den innan. En andraplats i en Sverige-cup men annars är han ofta inte ens bland de 20 i Sverige-cuperna (han slutar alltså 28:a i Sverige-cupen trots att han var med i samtliga tävlingar...). Resultatraden i distansloppen i skandinavisk cup är som följer: 110-83-54-56-64. Inget som sticker ut mer än åt fel håll. Blir för gammal för laget till nästa år och kommer naturligtvis inte med i något annat lag heller, frågan är om han satsar vidare själv?

Filip Danielsson: Bakåt.
Visade stundtals förra säsongen att han kunde vara på gång att utvecklas till en världscupåkare. Den utvecklingen har tyvärr helt stannat av och gått åt fel håll denna säsong. Stora ryggproblem, få tävlingar, och inga riktiga toppar när han väl tävlade. Resultatnivån är förvisso överlag mycket bättre än Fredrikssons (vad det nu säger) men är fortsatt alldeles för långt ifrån någon slags topp30-i-världscupen-nivå. Kanske kan man ge honom ”benefit of the doubt” mtp den långa skadefrånvaron (var borta i 3 månader av säsongen, från november till mitten av februari), men tråkigt för Filip blir han också för gammal för det här laget till nästa säsong och resultaten räcker inte på långa vägar för en plats i någon annan trupp.

Marcus Grate: Framåt.
Första helgen i Bruksvallarna var lite lustig, nådde ett nästan lika bra resultat på 10 fritt som i sprinten. För Grate, renodlat sprintåkare som han är, är det dock knappast något att sträva efter även om det var hans dittills bästa distanslopp i karriären. Veckan efter blev sprintandet bättre i Idre, kvalseger och andraplats i finalen. På det följde dock två misslyckade kvalförsök i skandinaviska cupen och säsongen började se ut som ett fiasko. Från och med U23-VM hände något dock, finalplatsen där och finalplatsen på SM blev startskottet för tre vc-starter där han klarade kvalet varje gång och lyckades på något vis också ta sig till final i Cogne, med god hjälp av ramlande motståndare. Misslyckades återigen att kvala i skandinavisk cup dock, men vann sista Sverige-cupen övertygande och slog sedan alla A-landslagsåkarna uppe i Gällivare också. Andra halvan av säsongen har verkligen varit ett steg i rätt riktning, nästa måste vara att verkligen vara med och utmana i kvartsfinalerna i världscupen också. Behövs lite mer av allt för det. Blir för gammal för utmanarlaget till nästa år, men är född sent på året och bör väl få chansen team Bauhaus eller motsvarande?

Jonas Eriksson: Framåt.
Säsongen innehåller en del riktigt dåliga lopp, det måste medges. Både insatsen i världscupen och i skandinavisk cup är skämskudde. Men jag väljer att chansa på att topparna ändå har varit betydligt bättre än tidigare. Jag skriver chansa, för topploppen har kommit mot svenskt motstånd, och det är generellt inte att lita på. I alla fall femte svensk på 15 klassiskt i Bruksvallarna, när det borde finnas incitament för samtliga svenska elitåkare att prestera. På herrsidan ligger världscupplatserna öppna för den som bara lyfter sig lite över mängden. Femma igen på SM 15 klassiskt, och andraplats bakom suveräne Richardsson på tremilen. Som sagt, svårt att veta vad det här innebär internationellt – förmodligen inte mycket alls – men likväl är det tre prestationer på tre för den svenska eliten viktiga lopp som antyder att Eriksson är topp-10 i distans i Sverige, i alla fall i den klassiska tekniken. Nästa år måste det bli mer tävlande på internationell nivå, skandinavisk cup eller U23VM för att man ska kunna värdera hur han står sig – för efter nästa år är det slut på tiden i U23-laget.

Fredrik Andersson: Framåt.
På många sätt identiskt med Eriksson, men lite sämre och ett år yngre. Sexa i Bruks på 15 klassiskt, 8 på SM och sedan brons på tremilen. Däremellan finns en del svaga fristilsinsatser, men också några poäng in på kontot i skandinavisk cup. Fick också åka U23VM där insatsen på fristilsintervallen var bedrövlig (sägs ha problem med ryggen när han åker fristil, men tävlar ändå lika mycket i fristilen) men tremilen tvärtom var uppmuntrande med en tolfteplats, bäst i sin årgång. Andersson är ju tyvärr en väldigt omodern skidåkare på det sättet att han helt saknar fartresurser, märks i bedrövligt sprintande men också två av insatserna i världscupen är talande. I Holmenkollen låg han (tillsammans med Ruus, och brytande Edström) toksist nästan direkt från start, släppte klungan redan första stigningen men tappade sedan jämnt hela loppet och plockade då till slut 10-talet placeringar när folk som föll ifrån huvudklungan tröttnade rejält. Också 15 fritt i Falun säger en del, då blev han upphunnen redan till första mellantid av Tritscher som startade 30 sekunder efter, men kunde sedan hänga honom hela vägen och de två gånger man såg dem på sista rundan var det istället Andersson som drog den gruppen (ytterligare någon fanns med). Behöver jobba på det som storasyster har gjort så bra, åkningen i lätt terräng och tekniken i allmänhet. Någonslags talang för konditionsidrott finns det ändå. Överlag har ändå resultatnivån varit förvånansvärt bra skulle jag säga, en poäng som gäller Rosjö och Berglund också för 98gänget (och även Eriksson 97) åker bättre nu som seniorer än vad deras internationella framträdanden som juniorer skulle peka mot. I någon slags jämförelse med årgångnarna innan då (93-96), där förvisso de allra bästa har nått världscupnivå men resten är sämre än -98gänget, trots att det även bland dessa finns åkare med hyfsade resultat från JVM och att de haft flera säsonger som seniorer på sig att förbättra sig.

Gustaf Berglund: Framåt.
Angav tonen redan i Bruksvallarna. Var med i absoluta täten av 10 fritt-loppet 2/3 ungefär, tappade sen ner till 13:e plats men var på det ändå bästa (svenska) U23-åkare. Kvalade sedan som tvåa i sprinten. Följde upp med pallplats första Sverige-cuphelgen. Skiljer sig en del från de två tidigare som åkare på så sätt att Berglund är klart bättre i fristil, och dessutom snabb. Säsongens höjdpunkt måste varit sjunde kvaltid i Dresden när han fick chansen i världscupen. Bra eller ganska bra insatser rakt igenom ändå fram till U23VM där han blev sjuk, efter det blev formen sämre men kvalade återigen i skandinavisk cup i Madona. Är ändå relativt allround, verkar inte särskilt sjukdomsbenägen och tävlar mycket. Det gillas. Bara att fortsätta framåt på samma sätt kommande säsong så är han världscupåkare inte bara i sprint utan distans också lagom till sista U23-året. Lättare sagt än gjort dock.

Eric Rosjö: Framåt.
Ifjol tappade Rosjö en del internt bland 98-gänget, men nu har han tagit tillbaka en del. Började med att sjuka sig till Bruks, åkte sen med svagt resultat i Idre men sen till skandinaviska cupen i Östersund var formen på plats. Det loppet tog honom till U23VM där han presterade ungefär som Andersson, dålig fristil, bra tremil klassiskt. I tillägg kvalade han med marginal i sprinten också. Mycket stabila insatser på SM därefter med 4:e och 6:e plats. Lutar alltmer åt klassiskt som det känns, men har ett par vettiga insatser i fristil också. Insatserna i världscupen långt ifrån några succéer, men det är ungefär som väntat. I alla fall ytterligare en ur 98-gänget som slagit sig in i Sverige-toppen på en gång. Även här börjar kampen nu för att ta nästa steg, att inte bli en Lageson utan faktiskt en världscupåkare. Långt dit här också, men första seniorsäsongen ett steg på vägen i alla fall.

Jacob Nystedt: Bakåt.
Här har vi då säsongens svarta får bland 98-orna. Förra säsongen var han den tillsammans med Berglund som tog ett stort steg framåt, nu blev det ett lika stort bakåt. Började säsongen dåligt, och sedan blev det bara sämre. Lade ner efter sprinten på SM. Skriver på sin hemsida att något är galet med hans kropp, musklerna blir trötta på en gång. Trist, får se om han kan komma igen. Lär väl åka ur laget, eller är det nu ledorden om ”se till potential” kommer in i bilden?
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in