Fysikfråga: Kan moln avge skuggor som är större eller mindre än själva molnet?

Tror inte Topic handlar så mycket om vad som är försumbart eller ej. Räknat i meter blir det iaf några stycken mindre även för moln.

Solens strålar diffar som sagt med
Δφ = 0.53°
Om molnets höjd är h = 2000 -- 6000 m, blir då molnets skugga på marken mindre än molnet själv (givet plan mark och solen zenit, mätt på diametern) med sträckan
Δx = (Δφ/180°)•π•h = 19 -- 56 m.

Man kan givetvis också räkna likadant på det som DoÅ egentligen är intresserad av, dvs månen med ett varierande avstånd (pga den elliptiska banan) i intervallet
h = 356500 -- 406700 km
vilket ger att kärnskuggans diameter på plan mark blir
Δx = 3298 -- 3762 km
mindre än månens egen diameter är x = 3474 km. Eftersom det maximala Δx är större än x betyder det att det ibland inte ens blir någon kärnskugga på marken. Under en sådan solförmörkelse täcker alltså inte månen hela solen och när det är som mörkast syns solen som en ljus rand runt månen, som syns t ex här:
http://space-india.com/annular-solar...e-26-february/

På motsvarande sätt kan inte heller ett moln som är mindre än 19 m i diameter (och på minst 2000 m höjd) ge någon kärnskugga på marken. Solens kant skulle synas runt hela molnet.

Ang jordytans krökning, så visst har den effekt. Detta är också lätt att räkna på. Du behöver bara veta vinkelskillnaden sett från jordens centrum mellan molnets kanter, och DRA ifrån detta från Δφ ovan. För att skuggan ska bli lika stor som molnet själv, måste molnets diameter då vara ca
(Δφ/180°)•π•R = ca 59 km
där R = jordens radie = ca 6371 km.

(Sitter med mobilen och har dumt nog inte ens ritat en bild på strålgångar, så det är möjligt att jag t ex missar en faktor 2 någonstans)

Har nu ritat lite strålgångar "on the back of an envelope" och tänkt till lite. Äsch, det här var jobbigare än jag trodde. Verkar inte funka att bara linearisera allt.

Enligt min nya lite längre räkning (upp t o m andra ordning i vinklarna) gör jordytans krökning att kärnskuggans diameter på marken blir lika med molnets diameter, om den senare är ca 613 km, givet att höjden över marken är mycket mindre än jordens radie, och att moln och sol centrerade runt zenit.

Om L = molnets diameter, R = jordens diameter, så ges det kritiska L av
L = ca 2 R √(πΔφ/180°)

R är förstås jordens radie, och inget annat...

Skuggans storlek beror på avståndet mellan sol och moln. Skuggan kan inte bli mindre än molnet eller nåt annat objekt. Tex ett träd som ger skuggan.

Molnet måste alltså bokstavligen vara större än solen, för att skuggan från molnet ska vara större än molnet?

Har jag förstått dig rätt?

Ja.

Vi har ju förklarat det här för dig massor med gånger i den andra tråden.
Om solen är större än objektet som skuggar kommer skuggan att bli konformad, skuggan kommer att bli mindre än det skuggande objektet. Se nedan skiss

https://m.imgur.com/a/HQrVO

Svaret är väldigt enkelt, och är inte begränsad till moln.

Eftersom solen är större än molnen kommer kärnskuggan att bli mindre än molnen, men halvskuggan kommer vara större.

Så det beror på om du menar kärnskugga eller halvskugga.

Moln avger alltså två sorters skuggor?


Generellt vad gäller molnskuggor, hur stor i förhållande till molnet blir "kärnskuggan"?

5%
10%
20%

På ett ungefär alltså?

Skuggan från moln kan inte bli mindre än molnet?

Detta gäller alltså även skuggor från andra objekt?

Även vad gäller skuggan från månen (ca 110 km) under totala solförmörkelser?

Intressant !!!

Molnskuggor blir konformade, mycket mindre än det skuggande objektet?

Får ställa frågan till dig också:

Hur mycket mindre?

5% av objektets storlek?
10% av objektets storlek?

Eller ännu mindre?

På ett ungefär 90% (kan ju givetvis variera kraftigt med avseende på alla tidigare nämnda faktorer)

Enligt sugminstorasalta så blir "halvskuggan" större än "kärnskuggan"!

Om då "kärnskuggan" är 90% av molnets storlek, hur stor procent av molnets storlek är då "halvskuggan"?