Det konservativa blocket – Framtidens lösning inom svensk politik

Ingen kan ha missat presskonferenserna och utspelen från de olika partierna under dagen. Tidigare har man spekulerat, trott och hoppats på att saker ska falla rätt ut efter valet – men det är uppenbart att så inte blivit fallet.

Annie Lööf (C) och Jan Björklund (L) kommer, åtminstone inte i dagsläget, att stödja en M + KD-regering som tar stöd av SD. Det är inga nyheter egentligen. Detta har man känt till under lång tid. Men för sista gången slogs spiken ned i kistan av Centerpartiet och Liberalerna i dag.

Ulf Kristersson (M) skulle träffa talmannen Andreas Norlén för att samtala på tisdag. I stället kommer det mötet att flyttas fram till i morgon, söndag 14/10. Ulf Kristersson kommer där och då avsäga sig uppdraget att sondera möjligheterna för att kunna bilda en regering som tolereras av riksdagen. Det innebär, kort och gott, att möjligheterna till att bilda regering kommer att gå över till Stefan Löfven.

Och det är här det roliga börjar. För om Moderaterna och Kristdemokraterna spelar sina kort rätt, så finns det en stor möjlighet att både M och KD kommer att kunna bli en stark maktfaktor inom svensk politik de närmaste åren. Ihop med Sverigedemokraterna kommer man ha goda möjligheter att bilda ett konservativt block.

Att Moderaterna skulle samarbeta med Sverigedemokraterna har länge varit en omöjlighet. Ulf Kristersson har i princip gått till val på att inte samarbeta med SD. När den sista spiken slagits i kistan som det står Alliansen på, så kommer nya konstellationer organiskt kunna växa fram. Tidigare har Ulf Kristersson och den moderata partiledningen inte tagit hänsyn till att 6 av 10 moderata väljare vill se något slags samarbete med SD. Kristdemokraternas inställning till Sverigedemokraterna tordes vara ganska positiv vid ett reellt nytt läge i svensk politik. Vem som potentiellt skulle ta rollen som statsminister i den här typen av konstellation är väl ganska oklar i dagsläget. Sannolikt borde det parti som samlar flest röster i nästkommande val aspirera på denna post. Men det är egentligen inte en särskilt viktig fråga i dagsläget.

Så, vad förväntas hända inom kort och hur jobbar man framåt? Jo, Stefan Löfven kommer sannolikt att få sonderingsuppdraget av talmannen Andreas Norlén. Det känns rimligt efter att Ulf Kristersson har misslyckats med sitt uppdrag att kunna bilda en regering som kan tolereras av riksdagen. Stefan Löfven kommer att gå till Annie Lööf och Jan Björklund. Han kommer också gå till Gustav Fridolin och Åsa Romson. Men här börjar Stefans problem. En sådan konstellation, alltså med S + MP + C + L, samlar enbart 167 mandat i riksdagen. Man får alltså inte majoritet. Det innebär att det globalistiska blocket måste ta stöd av Vänsterpartiet. Inte förrän då kommer man kunna regera ordentligt.

Tidigare har jag varit orolig för att C och L ska gå över till den andra sidan. Men nu är jag inte lika orolig längre. Jag ser nämligen inga långsiktiga problem med att S, MP, L, C och V försöker ratta regelskeppet Sverige under kommande lågkonjunktur med sina spretiga landmärken på sin femkantiga karta. Det kommer bli problem. Enorma problem. Var så säkra.

Så. Så här kan det komma att bli framöver.

1. S + MP + C + L + V – det globalistiska blocket – försöker att samla manskap till regeringsunderlag. Det kan gå. Eller så går det inte. Att som Centerpartist eller Liberalpartist vilja ta stöd av Vänsterpartiet känns otroligt märkligt då det är ett "ytterkantsparti", men låt gå för scenariots skull. Notera att det kan skita sig redan här och så blir det nyval. Och det dit vi vill i dagsläget.

2. Det globalistiska blocket tillträder som regering "under en svår tid". Det konservativa blocket agerar stark opposition.

3. Ekonomiskt har vi en lågkonjuktur på gång. Enorma problem finns i Sverige. Polisen. Sjukvården. Skolan. Förorterna. Kommer det nytillträdda blocket att kunna regera Sverige under hela mandatperioden på fyra år? Nog för att man har en herrans massa politiska spretigheter internt inom blocket, men sedan ska man kunna regera under de samhälleliga förhållanden som råder i Sverige just nu och framöver. Det kommer bli problem på många sätt. Och problemen kommer enbart att vara till gagn för det konservativa blocket på sikt.

4. Det blir val. Antingen nyval någon gång under mandatperioden 2018-2022. Eller så blir det vanligt riksdagsval 2022. Och då har ekonomin gått åt skogen. Skolan gått ännu mer åt skogen. Polisen ännu mer åt skogen. Brottsligheten skjutits i höjden. Och det är då det är dags. Det är då det konservativa blocket samlat sitt manskap. Det är då man själva kommer kunna samla majoritet i riksdagen. Sverigedemokraterna. Moderaterna. Kristdemokraterna. Konservativa värderingar som för Sverige framåt.

5. En liten bonus. Internt i Liberalerna så finns det en stor kritik mot Jan Björklund. Han kommer sannolikt enbart att sitta kvar som partiledare ifall han själv får en stor och viktig post i en regering. Annars kommer han att avsättas. I Liberalerna finns det en stor massa som vill samarbeta med Sverigedemokraterna. I grund och botten tror jag att det finns vissa krafter inom Liberalerna som kan vara goda för det konservativa blocket. På sikt, så kan det vara så att Liberalerna som helhet hoppar på det konservativa blocket. Eller så blir det så att Liberalerna bryts upp och partiets politiker och väljare blandas mellan de två nya blocken. Oavsett vad, så tror jag att det finns någonting gott att ta med sig från de interna stridigheterna inom Liberalerna.

Så. Jag är övertygad. Ifall Moderaterna och Kristdemokraterna noterar och visualiserar sin chans i det här läget så har de allt att vinna på situationen. Men det kan likväl vara så att Ulf Kristersson missar skogen för alla träd och väljer att ingå någon slags M/S/C-konstellation i stället. Och det vore såklart förödande på alla sätt och vis. Måtte Kristerssons politiska strateger förstå chansen som finns här.

Damer och herrar. Låt mig presentera svensk politiks krigsfält de kommande åren. Det globalistiska blocket versus det konservativa blocket. Hur smakar det?

Dock så skulle jag inte kalla M+KD för konservativa. Deras partiledare stod och stolt viftade med sina regnbågsflaggor under Pride, i och med det så hyllade dom precis allt som är motståndare till konservatismen.

Sant är att dom är mindre globalistiska än C,L och de rödgröna partierna.

Men det finns fortfarande väldigt många socialliberala globalister i M och KD. Bland annat en Kristdemokrat som stod och.. Sjöng? I självaste talarstolen om något mänskliga rättigheter skit.

Och M i Stockholm hävde tiggeri förbjudet bara för några veckor sedan.

Shit vad du låter knäckt ...

Så må det vara. Men det finns idioter inom alla partier. Och det inkluderar även Sverigedemokraterna.

Men ser man till helheten så finns det en god möjlighet att bygga ett starkt konservativt fundament att stå på. Ett konservativt block med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna skulle, som helhet, sannolikt ha mer gemensam politik på ett generellt plan än vad den nuvarande Alliansen har tillsammans.

Det finns en mycket god grund att stå på.

Edit: Sedan måste jag återigen poängtera att det här skulle innebära ett helt nytt politiskt landskap inom svensk politik. Det man tidigare sagt gäller inte längre. Utspel som partierna tidigare har gjort, kommer inte att betyda samma sak längre. Man vänder blad och börjar skriva på ett nytt kapitel. Då spelar det inte så stor roll om några har stått och viftat med en prideflagga – eller att någon är globalist.

Ja, tror också på ett konservativt block. Däremot gjorde SD en grov felbedömning när de i valrörelsen skickade morötter till extremhögern av rädsla för AfS. Om SD vill bli en riktig samarbetspartner måste de bli rumsrena. Åkessons uttalande om invandrare var direkt olämpligt. Även de fyras gäng historia belastar partiet. SD behöver få in ny partiledare och partiledning som kan styra partiet i denna fas. En fas där partiet blir ett invandringskritiskt socialkonservativt parti.

Ingen blir gladare än jag om vi får ett konservativt block, ett riktigt konservativt block då alltså.

Men jag delar inte sin entusiasm när det gäller M och KD.

Även om jag håller med om att det så klart är bättre med de nämda än C, L och de rödgröna partierna.

Så Stefan Löfven har alltså fått möjlighet att sondera terrängen för en S-ledd regering. Föga oväntat i dessa tider.

Då återstår det att se ifall Socialdemokraterna kan locka över Centerpartiet och Liberalerna till regeringsbildning. På sikt så tror jag inte att det är någon omöjlighet. Däremot kommer svekdebatten mot Annie Lööf och Jan Björklund att vara enorm på kort sikt. I valrörelsen och i dess efterspel har C- och L-ledarna varit tydliga med att det är Ulf Kristersson som är deras statsministerkandidat och att de inte skulle sätta sig i en regering med Stefan Löfven som statsminister. Men som det ser ut i dag så känns det hyfsat rimligt att Centerpartiet och Liberalerna, med lite tid på sig, kan komma att gå över till den andra sidan. Det finns givetvis vissa problem för C och L i en sådan konstellation. Allra tydligast är väl det faktum att en S/C/L-regering skulle behöva ta stöd av Vänsterpartiet för att få regeringsmakten. Och även där har ju både Annie Lööf och Jan Björklund varit tydliga med att de inte är särskilt intresserade av en sådan lösning.

Det som fortsätter att vara intressant är det faktum att Annie Lööf helst vill se en samlingsregering med S och M. Och det kommer aldrig någonsin ske, så tillvida inte Ryssland invaderar Sverige eller motsvarande nationell kris.

Ifall Stefan Löfven skulle misslyckas med att locka över C och L till sitt vänsterblock, så är det nog hyfsat rimligt att Ulf Kristersson kan få chansen att sondera igen. Dock lär han inte få två veckor på sig som i sitt tidigare försök, utan snarare ett par tre dagar, kanske upp emot en vecka. Och under den här tiden tror jag att Ulf Kristersson kommer att lansera samma idé som tidigare. En M/KD-regering som kommer att ta aktivt stöd av Sverigedemokraterna, som även Centerpartiet och Liberalerna måste ta ställning till. Och som jag ser det så är detta den enda lösningen på problematiken i dagsläget.

Och om ovanstående problematik inte skulle lösas med en M/KD-regering så är ett extraval inte allt för långt bort. Och både i teorin och praktiken så är Alliansen helt död vid den här tidpunkten. Då kan Kristersson, Busch Thor och Åkesson samtala på riktigt utan några som helst filter. De tre partiledarna kan då, inför det kommande extravalet, proklamera att en röst på något av dessa tre partier är en röst för ett konservativt styre av Sverige. Efter valet kanske det blir en M/KD-regering med aktivt stöd av SD. Eller så ingår SD i en sådan regering. Egentligen tror jag inte att det spelar så stor roll vem som innehar vilka roller eller vem som sitter i regering. Det viktigaste är att man är överens inom det konservativa blocket att knuffa undan det globalistiska blocket från att ha inflytande över svensk politik.

Jag tror det här är den enda lösningen på svensk politik. Både på kort och lång sikt.

Förr eller senare så bör KD och M vakna upp ur sin dvala och inse att de kommer inte kunna sitta i någon form av regering för mycket lång tid framöver om de inte börjar förhandla med SD. Det är helt enkelt omöjligt. De kan vägra, men det kommer innebära opposition för dem i årtionden.

I vilken värld är Moderaterna ett mindre globalistiskt parti än Centerpartiet och Liberalerna?

Mindre kan ju vara med en tumnagels marginal i det här sammanhanget.

Påstår du att dom skulle vara mer globalistiska eller vadå?

Lika globalistiska.

Finns fortfarande en lite mer höger/konservativ falang inom M. Något motsvarande hittar du inte i C och L.

Jag tror nog inte det har undgått någon vilken extrem EU förespråkare Björklund är, och Annie var själv på Bilderbergmötet.