Makt skadar hjärnan - leder till hybris och minskad empati?

En intressant artikel i The Atlantic berättar om hur personer med mycket makt får hjärnskador, som främst yttrar sej i minskad empati och hybris.

De listar olika exempel, någon chef för Wells Fargo som mer eller mindre sket i att hans underlydande scammade kunder. Även personer som Churchill vars fru klagade över att hans personlighet ändrats, förvisso under brinnande krig.

En studie säger att personer med makt blir mer impulsiva, riskbenägna och tappar förmågan att se saker från andras perspektiv. Man slutar lyssna på andras åsikter, fattar hastiga beslut och är omåttligt stolt över den egna prestationen.

Det kallas för "Hybris syndromet" i en artikel i Brain.

Det sägs, jag vet inte om det är sant, att den romerska kejsaren hade en slav på sin vagn, vars enda uppgift var att påminna honom om att han är dödlig, när hans huvud svällt upp för mycket.

Visst, man kan inte låta bli att tänka på den nuvarande presidenten i USA, men det finns ju massor av diktatorer och kungligheter genom historien som det går att applicera den här teorin på. Många som börjat som idealister, som tänker sej rädda landet undan en katastrof eller ockupation, och sedan blir en ännu värre plåga för befolkningen. Tänk Stalin, Mao, Castro eller Hitler, Franco och Mussolini.

Teorierna som framförs här är alltså att detta är ett medicinsk tillstånd, som direkt eller indirekt kommer av att man ger någon för mycket makt under för lång tid.

Någon som har åsikter eller vet mer om detta?

Källor:
https://www.theatlantic.com/magazine/archive/2017/07/power-causes-brain-damage/528711/
https://academic.oup.com/brain/article/132/5/1396/354862

Kan nog finnas en viss sanning i det.
Se på våra partiledare i riksdagen, som har en tro på sin förmåga som överstiger deras kompetens.
Slaven på vagnen är röstberättiga svenskar som kan säga till via valsedeln och se till att kejsarna får en lägre andel av likasinnade från sitt egna parti.
Företagsledare i storföretag har nog också en stor andel som höjer sin egen insats till skyarna.

Gäller detta i så fall även om man enbart tror att man har makt? Att simulera och leka att man har makt , typ som barn eller datorspelande ? (Något annat scenario i vilket fall än faktiskt makt .)

Jag vet förstås inte, men det stod något om ett experiment med studenter som fick sina egon boostade och man kunde ana tendenser åt det håller för dessa, även om det var högst tillfälligt.

Jo, och hela #metoo-grejen där pampar tycker att det är helt i sin ordning att man visar kuken för underlydande, eller BIll Clinton (eller JFK) som tyckte att interner är ok att använda för sex.

[quote=Ruskigbuss|65480251]Visst, man kan inte låta bli att tänka på den nuvarande presidenten i USA, men det finns ju massor av diktatorer och kungligheter genom historien som det går att applicera den här teorin på.[/b]

Vissa kanske inte kan låta bli att tänka på, host - host, flashbackmoderatorer

Skämt åsido, det är tragiskt hur det på sina håll och kanter sannolikt ihärdigt måste rättfärdigas och rationaliseras för bibehållande av en acceptabel självbild.

Ja, hade vi haft någon makt så. Att städa i hörnen på ett internetforum är nog bara en maktposition för de som redan har problem med hjärnan.

Studien antyder att detta rättfärdigandet är en bieffekt av att människor får sån makt.

Det känns ändå lite knepigt att göra en enkel slutsats.

Makt kan ju ha ett narcissistisk driv eller sociopatiskt driv så sätt.
Det sociopatiska är väl en tro på en idé som kan spåra ur men att det finns ett högre syfte man vill gynna och inte sitt egna ego som fokus.

Dock tror jag man utifrån tolkar det ganska liknande, det rör sig förmodligen båda om mentala-filter.
Som Churchill ställde in sitt filter på att fokusera på just krig, är det svårt att ha empati om man ska ha framgång i krig samtidigt.

Makt i en ond människans händer är för mig förevigt hatad.
Makt i en god människans händer bringer stordåd, och för denne hyser jag den yttersta respekt.

Jo, det är sant. Det är ju också ganska vanligt att man måste vara lite psykopat om man vill skaffa sej makt av något slag, även om det ofta är funktionella psykopater som åtm kan låtsas bry sej om andra. Se på högre chefer inom större organisationer. Sällan några människovänner.

Mm, mjo, så kan det vara, men själva grundvalen för tråden är att det kan misstänkas att även goda människor blir korrumperade av makten och blir om inte onda, så i alla fall mindre goda av att ha makt.

Absolut inte
Har man makt har man möjligheten att vara god eller ond, en god människa faller inte för det du nämnde i trådsstarten.

Sedan värt att poängtera skillnaden mellan god - ond och bra - dålig -ledare.

En god ledare kan göra dåliga beslut, och vice versa.