Varför biter inte statlig indoktrinering på vissa?

Jag vet sen jag var mycket ung, hur jag matades med statlig propaganda. Propagandan om alla människors lika värde, allt till alla, extremfeminism och mångkulturalism.

Hur kommer det sig att vissa människor tar åt sig av den statligt sanktionerade propagandan?

Många låtsas för dom förstår inte innebörden av "alla är lika mycket värda". Dom vet inte hur dom i praktiken ska använda meningen. DÅ låtsas dom inför arbetskamrater, bekanta och tror sig själva vara galna. För att dom tycker vänner är mera värda än okända, vilket inte alls är likvärdigt med "alla är lika mycket värda".

Sen har vi maktdårarna som använder uttrycken och ideologierna för att få fördelar på arbetsplatser, dom kan rent av tycka det är ett praktiskt sätta att förhålla sig till samhällsfrågor och privata frågeställningar, samtidigt som dom upplever sig få fördelar i yrkeslivet.

Många personer med socialistisk läggning tycker att det saten säger är prioritet ett, för då fattar staten beslut om vad dom själva ska tänka, vilket kan upplevas som en trygghet.

Jag lyssnade bara på Radio Moskva när jag var ung.

Det kommer sig därav att "staten", vad man nu i övrigt må tycka om den, inte uteslutande består av idioter. Makthavare och demagoger vet mycket väl vad de bör utfodra pöbeln med för att erhålla önskat resultat.

Tror nog 99% av alla inte egentligen köper mycket av den "statliga propagandan" som du kallar det. Tror mer det handlar om människor som har de åsikter de tror de ska ha för att inte bli utfrysta och riskera förlora pengar, vänner eller jobb.

Tror de flesta skiter i det mesta som inte påverkar deras omedelbara närhet. De blir upprörda över flygskatter om deras främsta intresse är att åka på solsemester eller tycker illa om tiggare om det sitter en tiggare utanför deras favoritbutik. Men annars skiter de flesta i det mesta så länge de får lagom med pengar till vinpavan till helgen och evt någon campingtripp till sommaren där de kan byta ut vinpavan mot koskenkorva.

Och skiter man i allt så är det lättast att slippa ta ansvar genom att hålla med alla andra, och då de flesta gör så, så kan man sitta och ojja sig över de som tar sig ton och inkräktar på deras favoritsåpa med tradiga extrainsatta valdebatter.

Staten indikationerade dig i skolan att vara källkritisk. Kanske därför vissa är mer kritiska?

Tyvärr var det kanske inte så bra eftersom vissa stollar nu har fått för sig att allt som andra tror på måste vara fel, och att logiska felslut är en god idé, t.ex. att alla aspekter kan ogiltigförklaras med;
"Det var en känd, välutbildad, mäktig eller överlag respekterad person som sa det, alltså är det fel" (Etablissimanget har alltid fel eftersom de är etablissimanget, för att de är etablissemanget och därför är det fel)

Eller Flashbackklassikern, när man ska vara riktigt edgy:
"De flesta håller med, alltså är det fel" (Om majoriteten är generellt överens om något, så är den enda förklaringen att de inte kan tänka själva, eller att de är hjärntvättade)

Måste vara väldigt bekvämt att just du råkar ha exakt de tankar som är de enda legitima (därför att eftersom; för att, det är så) va?


Väl splittrat förresten TS, från topp till botten! Vidare till nästa tråd?

Jag har aldrig märkt av någon statlig indoktrinering. Alternativt svar: Vi blir alla ”indoktrinerade” av vår tidsanda, kultur med mera och av våra syskon, kompisar och arbetskamrater. Det är naturligt. Så kommer det alltid att vara. Vi påverkas av vår tid och de fenomen som finns nu. Man kan till och med se positivt på att staten försöker påverka i viss mån. Visst beteende uppmuntras och annat beteende motarbetas.

I ärlighetens namn tror jag majoriteten är fullt medvetna om propagandan... Däremot deras politiska ställningstagande beror på att de inte har stora problem med invandringen än... De bryr sig inte så länge de får se på Let's Dance och ha sin tacofredag + någon resa varje år... De säger inte sina äkta åsikter pga då kan de förlora vänner, partner, jobb osv.

Det är lite som Nilssons skriver.

Dels beror det väl på ens hemförhållanden. Har man föräldrar som är kritiska till statlig propaganda, är nog risken mindre att propagandan har effekt på en. Men främst kommer det an på en själv. Självständiga personer löper mindre risk.

Samma sak lär för övrigt gälla t. ex. hypnos. En osjälvständig, jagsvag person är mer mottaglig.

Som i Kejsarens nya kläder alltså. Alla vet att det är en bluff men ingen vågar ta risken att prata om det.

Min erfarenhet är dock att vissa är hjärntvättade på riktigt.

Tror att en del av svaret har att göra med vilken typ av hjärna man har.
En viss procent är mer benägen till vidskepelse. Jag gissar att den typen är mer vänsterorienterad också.