Citat:
Visst har svenska polisen en praxis som lärs ut. Men fördelen med den finska modellen är att man har förenklat instruktionerna så det är lättare för den enskilde polisen att ta beslut i stressade situationer.
När det gäller polisen taktik så skedde det för några år sedan en förändring som inte så många tänker på. Första patrull på plats ska angripa problemet utan att vänta på förstärkning vid en akut situation. Så att de gick in och konfronterade mannen är helt enligt polisens taktik. Orsaken till denna taktik är förhindra att tredje part drabbas. Ett exempel på detta är skolattacken i Trollhättan där första patrull på plats, dvs två vanliga ordningspoliser, gick in i skolan och konfronterade gärningsmannen och sköt honom. Polisen kallar det taktisk konflikthantering.
När det gäller polisen taktik så skedde det för några år sedan en förändring som inte så många tänker på. Första patrull på plats ska angripa problemet utan att vänta på förstärkning vid en akut situation. Så att de gick in och konfronterade mannen är helt enligt polisens taktik. Orsaken till denna taktik är förhindra att tredje part drabbas. Ett exempel på detta är skolattacken i Trollhättan där första patrull på plats, dvs två vanliga ordningspoliser, gick in i skolan och konfronterade gärningsmannen och sköt honom. Polisen kallar det taktisk konflikthantering.
Jo, jag kan tro att det är vad som skett. Jag kan tro att det sparar en del tjafs och pengar och dessutom tredje person från lidande. Generellt sett.
Om man vet vad man gör så har jag inget att säga om det. Och med tillräckligt erfarna poliser så har de ett mentalt övertag på de flesta de kan stöta på. Men det kräver mod och erfarenhet — och det kräver dessutom att man likväl vid somliga tillfällen kan behöva ta beslutet att inte följa den rutinen, för annars blir man förr eller senare utnyttjad av ngn som föregriper det beteendet och massakrerar poliserna, eller så kommer oskyldiga till skada av just det skälet att man går in för tidigt. Går man in med inställningen att en person ska oskadliggöras till vilket pris som helst, då har man också släppt på vissa fördämningar vad gäller sin skottvillighet. Antalet massmords-/skolskjutningsscenarion med en aktiv skytt är liten här i riket, trots Breiviks och Trollhättan och amerikanskt och akilovskt inflytande. För min del behöver inte svensk polis ta ut det samhället i förskott, om man säger så. Där ligger t.o.m. Finland före. (Svenska politiker är kanske besvikna att svenska mördare hinner gå ut skolan innan de lessnar och går lös på omgivningen?)
Jag skulle i alla händelser föredra om det fanns livserfarna poliser på plats för att korrekt riskbedöma en insats och avgöra om ”seek and destroy” är föredragen metod på en bakgård i Vasastan en kvalmig sommarnatt. Risken tycks ju överhängande att man kan stöta på folk med helt andra värderingar, intellekt, reaktionsförmågor och språkkunskaper. ET:s existensberättigande är varken större eller mindre än ngn annans, men definitivt en av dem som polisen är tänkt att kunna skydda mot en tuff omvärld. Låt vara att han kanske inte borde ha varit där och inte med den leksaken. Vad hade polisen gjort om de mött en senil och lomhörd och ljuskänslig men f.ö. fysiskt välbehållen farbror, med portföljparaply i högsta hugg. Som väntar på taxin till Arlanda? Hade han strukit med också?
Givetvis ska personer som uppfattas som dödliga hot av omgivningen inte vistas i ”omgivningen”, men det är i slutändan polisens sak att avgöra om de verkligen är dödliga hot innan de avlägsnar dessa ”dödliga hot”.