Citat:
Ursprungligen postat av
moshes
Konstigt att fokusera på terapeuten, hon kunde inte förutse vad som kunde ske.
Dock insåg hon att J.F,s umgänge med yngre gränslösa "barn" var oroande.
Det ständiga dilemmat för terapeuter.
Där fanns också hans syskon som kanske också insåg att J.F inte alls "utvecklades" åt rätt håll i det nya boendet.
Hans ena bror hade tydligen känslan av att något kunde hända.
Så beskrev Johan själv sin andre bror, och var fientligt inställd mot honom. och svägerskan. Dilemmat i denna familj är väl samma som i andra familjer där det finns barn som uppträder helt galet, man vill ändå hoppas att det ska bli bättre.
Det har inte framkommit mycket om hur Johan betett sig mot familjemedlemmar, han ger sin bild av att vara missförstådd och oälskad,men det är inte hela sanningen, bara hans.
Precis som hur våldtäkten och mordet beskrivs, bara Johans beskrivning över händelseförloppet finns.
Vad E uppgivit i förhör är väl okänt.
Nej det är inte konstigt om man ser vad hennes slutsatser och det är primärt INTE vad hon kunde förutse som diskuteras.
Självklart är umgänget oroväckande - men snarare med tanke på JF:s problematik och ålder än att skjuta skuld på tonåringarna.
Det är främst han som är kontaktsökande och det verkar hon missa helt eller blunda för.
Dilemmat ligger fortsättningsvis i att hon inte överhuvudtaget verkar ta hans problematik på allvar utifrån en störning utan letar hela tiden fel på omgivningen om det så är skola, familj eller tonåringar.
Han är så störd att det borde vara en helt annan form av hjälp och utredning, även om hennes sk. intentioner är att få JF till en psykiatriker.
Sen saknar han kontaktnät påstår hon. JF säger inte ett negativt ord om föräldrarna i FUP mig veterligt och de har kontakt en gång om dagen. Den enda han tjurar på är en bror som antagligen är mer rakt fram kring hans uppenbara problematik.
Att hans bror vill hjälpa honom är behjärtansvärt men att bygga skyddsnätet på honom, som har sina egna problem som hennes klient, verkar heller inte rimligt och självklart finns det möjligheter till kontaktnät snarare än att ta ett körkort och gå danskurser.
Med facit i hand så var hennes terapi helt värdelös. Hon nådde aldrig kärnan i problematiken och en blind höna kan se hur illa det är ställt via att läsa hur han reflekterar - för att inte tala om föregående dom och hans önskan att döda som är bortom allt vett och sans och en stor varningsklocka.
Att en klient upplever en massa saker är inte att omgående ta som en sanning, speciellt inte om det finns en diagnos med i bilden. Det gäller att vaska fram sanningen utan att dra förhastade slutsatser.
Han är kränkt om nån andas fel, säger nåt i fel tonläge eller bara tittar på honom. Finns tydliga exempel i FUP och det dansar nära att han är mer än "lätt misstänksam". Han är givetvis skadad via sin bakgrund som varit förfärlig gällande mångårig mobbing men han är på nivå hämnd redan.