Citat:
Ursprungligen postat av
Xenonen
Det är rätt meningslöst att tala om "indianer" som om de hade en och samma kultur. Det skilde sig enormt mellan olika grupper hur de levde. I många fall har vi dessutom diffusa begrepp om hur de levde innan européerna omstörtade hela samhällen med epidemier och införsel av hästar och järn.
För nordamerikanska förhållanden går det att i mkt grova drag dela upp indianerna i Två stora "grupper" eller "delar".
Dvs dels de indianer som levde i de Östra delarna.
Det var de som mötte européerna först och som blev tvungna att antingen flytta västerut eller stanna kvar och bli delaktiga i den framväxande amerikanska nationen.
Från 1600-talet till mitten av 1800-talet (Civil War-perioden alltså).
De andra indianerna, det var de som levt väster om den ursprungliga USA.
Och de fortsatte alltså att leva vidare som de alltid gjort, under hela tiden USA utvecklade sig från George Washington till Abraham Lincoln alltså.
Under hela den tiden levde indianerna (många olika stammar) bredvid.
Samma kultur som alltid.
Där levde de nomadiserade prärieindianerna, som fortsatte följa bison-hjordarnas rörelser.
De låg hela tiden i luven på varandra.
Längst borta i Sydväst (Kalifornien och New Mexiko osv) var indianerna däremot minst lika bofasta som de nordöstra indianerna var före "pilgrimerna".
Och där levde även spanjorerna, som boskapsuppfödare framförallt.
Men, det som är relevant för TS räkning, det är de som levde mitt i mitten - Prärieindianerna.
De var som sagt, grymma krigare.
BTW - angående "tortyr".
Det ansågs ju bland indianerna själva vara ett Ärorikt sätt att dö på ibland.
Framförallt eftersom den torterade fick en chans att visa sig Tapper framför sina fiender.
Så tortyren var - bisarrt nog - ett sätt för indianerna att hedra en hård motståndare.
Ett sätt för den besegrade indianen att visa "Store Anden" att även om han blivit besegrad i strid, så gav han aldrig upp utan fortsatte kämpa in i det sista, trots smärta.
Tortyr var något "andligt" med andra ord.
