Folks dåliga retorik kring samhället är för att samhället är så jvla komplicerat?

Man får ibland en känsla när man läser - om främst politik - att folk har svårt att uttrycka det de egentligen vill säga.

Det blir mycket påhopp som: "trams" (och dess varianter). Det blir vanligt snack om "fake news" och att tidningar är och sprider propaganda.

Men sällan ser man en rejäl analys där det verkligen känns som personen förstår vad den vill säga och verkar ha ett gott grepp om ämnet.
Beror inte detta på att samhället är väldigt komplicerat och att det är svårt att ta väl valda delar och diskutera dem - utan att missa att se den lilla delen i ett helhetsperspektiv?

Det tror jag inte alls på. I nyhetsprogram efter nyhetsprogram intervjuar journalister varandra i ämnet dom inte förstår och saknar utbildning i. Det finns hur många experter som helst som man skulle kunna fråga och få intelligenta svar.
Dom flesta minns nog inte hur tråkig nyheterna var på 60-talet och en bit in på 70-talet då man faktiskt lät experter komma till tals.
Man har gått ifrån meriter som kriterier i dom allra flesta sammanhang. Att en utvecklingsstörd (autism är en utvecklingsstörning) som Henrik Arnstad ens får lov att uttala sig i TV alltså? Frågar man utvecklingsstörda får man naturligtvis förvirrande svar.

Utan tvekan. Lägg därpå till stress, hjärntrötthet, informationskrig etc. och du kommer ha människor som inte pratar, utan kopierar det någon skrivit och sedan skriker ut i frustration.

Det är svårt att förstå och prata om komplicerade sammanhang. jag besvarar nu ett område jag har näst intill noll insikt i.

Men med det sagt, människor har en inbyggd "sannings-sökande" funktion. Vissa har mer av den andra mindre, men alla har den. Listiga operatörer inom nyhetsapparaten kan finna sätt att glida förbi den så att man finner den minsta majoriteten som propagerar den "information" man vill förmedla.

Jag är intresserad av detta personligen. Du säger "rejäl analys" .. ja men vad är det och är alla människor mottagliga för det. Jag tror inte alla är det.

Här är hur jag tänker:

Det är populärt att tro att vissa saker är på ett speciellt sätt på grund av en konspiration. Det är ett ytligt sätt att se på saker. Konspirationer är det sämsta alternativet om du vill förleda människors tankar. Det finns ett mycket bättre alternativ.

Det är att det inte finns en konspiration överhuvudtaget men att du sprider en ide att det finns en två tre fyra kanske fler konspirationer.

Skillnaden mellan en sann konspiration och min tanke om en tanke om konspirationer är att den förra kan avslöjas medan en falsk konspiration inte kan det.

Här är en jag konstruerat själv (och den är falsk):

När Britterna anföll Falklandsöarna bestämde styrkor inom Argentina att hämnas. De hade många forskare från nazi-tyskland och eftersom den primära export faktorn för Argentina var Biff-kött skickade de tre grupper av biologiska kemister till Västeuropa i var sitt plan. De landade i Sverige, Tyskland och Belgien. Var och en hade diplomatiskt pass så att de rostfria boxarna kunde inte undersökas.

Alla tre flög sedan till England där de inokulerade (på natten) flera hjordar av kossor med Creutzfeldt-Jakobs dicease.

Tidsmässigt fungerar det. Kriget var över 1982 och ungefär ett år senare började rapporterna om galna-ko sjukan i England.

Teoretiskt funkar det: Argentina hade en lång historia med biffkött från de oändliga prärierna, kött var och är till dags dato en av de största export industrierna för landet, men England har också en lång historia som en av de största kött exporterarna inom Europa. Argentina hade med säkerhet erfarenhet av Creutzfeldt-Jakobs sen cirka 1930 .. såå...

Den politiska effekten av detta .. för er som kommer ihåg .. var att INGEN ville köpa köpa kött från England under åren som följde. Och det gäller än idag.

Allt det jag sagt ovan är ren fantasi understött av verkliga fakta. Det är presenterande av en konspiration där ingen finns.

Konspirationer är långt mindre effektiva än antydan om potentiella konspirationer. Tänk på saken.

Intressant fråga./ Pro -->

Den som i grunden verkligen förstår ett koncept/fenomen/skeende osv kan ofta förklara detta på ett simpelt och generellt sätt.

Vilket inte ska förväxlas med tillsynes simpla resonemang som inte kan backas upp.

Jordelivet är komplext och det krävs analytisk förmåga och att kunna connect the dots för att förstå helheten. Det är ingen lätt uppgift. Men en distinktion jag personligen alltid gör är att skilja på deskriptiva och normativa resonemang. Dvs skilja på det som är och det som bör vara, se Humes lag.

Den mest koherenta förklaringen är förmodligen den som bäst beskriver samhället?
https://en.wikipedia.org/wiki/Coherentism

Gillar du David Icke? Hans kanal heter väl just dot connector.

Nej jag har inte någon vidare koll på honom eller hans ståndpunkter.

Rymdödlor är väl associationen.

Ja, var väl mest en ot-koppling.

Han är helt klart en god retoriker dock, anser jag. Väldigt samlad med, för att vara en s.k. konspirationsteoretiker.

Många gillar väl inte att ta emot konstruktiv kritik utan ämnar sina ord till olika smädelser, ser sådant allt för oftast inom politiken, sedan finns det folk som är "oberoende aktivister" och dessa är lite roliga som sagt, de flesta debatterar mot folk som knappast kan semantiken av det de skriver.

Att vara rättfram är oftast väldigt oattraktivt, folk tenderar på att gömma sina fördomar i meningar som kanske är lite diffusa, men någon som läst på en del samt läst om etik/moral/retorik brukar se igenom dessa små spel för att framstå som "vinnare" istället för förmedlare, högmodiga personer som håller på sådär och dessa komplicerar det hela med någon vag genusvetenskap för att få ett bemyndigande till de som de skriver/säger, utan att lägga inflikar av deras egen självuppfattning av det hela.
Rätt så korkat i min mening, men väldigt effektivt samt simpelt för att vilseleda någon från problemet som brukar uppstå vid missuppfattningar.

Samhället är inte såpass komplicerat om man börjar fokusera sig på ting som får din vy att utvidgas, först och främst måste man acceptera sin egen självbild av egot som tryter emot när något känns obekvämt, och nu menar jag att man kan erkänna när man har fel på ett progressivt sätt där man ser de positiva sidorna av helheten när det kommer till integration.

Plato, Socrates, Aristotle, dessa tre herrar är en väldigt bra källa att ta in i sin uppfattning av världen.
Om något som är "gammalt" fortfarande funkar så är det rätt så uppenbart varför det fortfarande fungerar, dagens filosofi samt retorik är väldigt diffust med olika begrepp för att man själv ska vinna debatterna, men man tappar lätt fokuset på att förmedla något utan man står fast vid att vinna debatten istället för att man liksom ska ha en dialog med varandra.
Typisk arlse beteende som jag anser det som.