Om man frivilligt kontaktar akutpsykiatrin och ber om att få hjälp då man är rädd att fysiskt skada någon allvarligt, får man då hjälp och i vilken form?
Vill veta hur tvångspsykiatrisk vård generellt fungerar om beslutet tagits för att man är en fara för andra människor. Självmord och psykoser förstår jag hur det funkar, men finns ju ett brett spektrum av problematik och vill veta hur psykiatrin förhåller sig till dessa..
Ni som har kunskap, vad tror ni resultatet hade blivit av en sådan här händelse?
En man kontakten akutpsyk och säger rakt och ärligt att han är rädd för att skada någon mycket allvarligt och att han har återkommande tankar bestående av mord och våldstema. Mannen i fråga har ett brottsregister som innehåller grova våldsbrott och har Antisocial personlighetsstörning i papper från Kriminalvården. I övrigt bara en ADHD-diagnos men med medicinering mot bipolär sjukdom (dock utan diagnos fastställd). Också fått antipsykotisk samt benzo emellanåt för paranoia och mani. Mannen är inte psykotisk och fullt medveten om vad han säger, han har ett brett socialt nätverk och ett flertal intressen samt arbete. Mannen i fråga har dock tänkt mycket på att mörda folk i sitt liv och särskilt under senaste tiden. Han har en enorm självinsikt och vet vad han själv är kapabel till och vill undvika våldsamma och oprovocerade handlingar, han vet inte längre hur han ska klara av att undvika det men vet att han definitivt inte vill sitta ett livstidsstraff. Så i eget förebyggande syfte kontaktar han akutpsyk, vad kommer att hända?
Tolka det hur ni vill, bara ett hypotetiskt scenario angående en fiktiv person..
Men om det är tal om tvångsvård, hur länge kan det handla om och vad är det som avgör om personen blir fri igen? Jag syftar på att psykiatrin är fullt medvetna om att våldsamt beteende kopplat till personlighetsstörningar inte är botbara. Och i teorin borde de isåfall alltid anse att man är farlig för andra människor?
Vill veta hur tvångspsykiatrisk vård generellt fungerar om beslutet tagits för att man är en fara för andra människor. Självmord och psykoser förstår jag hur det funkar, men finns ju ett brett spektrum av problematik och vill veta hur psykiatrin förhåller sig till dessa..
Ni som har kunskap, vad tror ni resultatet hade blivit av en sådan här händelse?
En man kontakten akutpsyk och säger rakt och ärligt att han är rädd för att skada någon mycket allvarligt och att han har återkommande tankar bestående av mord och våldstema. Mannen i fråga har ett brottsregister som innehåller grova våldsbrott och har Antisocial personlighetsstörning i papper från Kriminalvården. I övrigt bara en ADHD-diagnos men med medicinering mot bipolär sjukdom (dock utan diagnos fastställd). Också fått antipsykotisk samt benzo emellanåt för paranoia och mani. Mannen är inte psykotisk och fullt medveten om vad han säger, han har ett brett socialt nätverk och ett flertal intressen samt arbete. Mannen i fråga har dock tänkt mycket på att mörda folk i sitt liv och särskilt under senaste tiden. Han har en enorm självinsikt och vet vad han själv är kapabel till och vill undvika våldsamma och oprovocerade handlingar, han vet inte längre hur han ska klara av att undvika det men vet att han definitivt inte vill sitta ett livstidsstraff. Så i eget förebyggande syfte kontaktar han akutpsyk, vad kommer att hända?
Tolka det hur ni vill, bara ett hypotetiskt scenario angående en fiktiv person..
Men om det är tal om tvångsvård, hur länge kan det handla om och vad är det som avgör om personen blir fri igen? Jag syftar på att psykiatrin är fullt medvetna om att våldsamt beteende kopplat till personlighetsstörningar inte är botbara. Och i teorin borde de isåfall alltid anse att man är farlig för andra människor?
