Normalt kanske det inte är. Men vem vill vara normal? Jag brukar gapa somfan på mig själv. Framförallt framför spegeln. Ditt lilla jävla helvete. Vafan är det med dig va? Dags att växa ditt svin. Och jag svarar mig själv. Blir helt tokig, skrattar för att sedan sluta skratta. Bara står och glor på mig. Ditt lilla... Jävla SVIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIINNNNNNNNNNNNN. JAG BLIR TOKIG. Jag är en stor inspiration för många på mitt jobb. Dom vill bli som mig när dom blir
STORA. Jag är ju oftast lite äldre då jag är 76:a. Fyller 45år nästa år. KÖR PÅ ERA JÄVLA SVIN !! Det är så mycket visdom i mitt budskap.
När jag var liten så hade jag svårt skratta åt när andra skulle vara roliga. Jag skrattade åt saker som inte var roliga enligt de flesta. Speciellt när jag själv gjorde något och sa något. Så är det fortfarande. Jag har fan roligast åt mig själv. Brukade spela in mig själv när jag sa vissa inspirerande saker. Sedan spelade man upp det för sig själv och andra. Haha, Men när folk förstår min humor så älskar dom den. Men det tar några sekunder eller minuter. Eller så fattar dom inte alls. Skiter väl jag i.
Så prata för sig själv det är ett stort nöje.