Psykologerna påstår att fullvuxna människor har mindre formbara hjärnor än barn och ungdomar, men också att fullvuxna människor är mer rationella. Alltså innebär psykologernas påståenden en tidsplan för hjärnan där rationaliteten huvudsakligen timas till en tid då hjärnans plasticitet har avtagit kraftigt. Är psykologerna okunniga om evolutionsbiologi? Rationellt kritiskt tänkande gör störst nytta när hjärnan är formbar och de kritiska tankarna formar beteendet på ett rationellt sätt. Ett rationellt tänkande med minimal effekt på beteendet skulle kosta mycket näring men ge minimal valuta för kostnaden.
Den vanliga frasen att "evolutionen är inte optimal" kan inte förklara varför en härledd eller "derived" funktion skulle utvecklas om den kostar mer än den gör nytta. Det rationella tänkandet och dess kostnader sägs ju ha ökat dramatiskt i mänsklighetens evolution, inte alls som en visdomstand som i värsta fall har haft konstanta kostnader. Att inavel hos tidiga Homo sapiens skulle ha gjort alla moderna människor maladapterade stupar på att Homo sapiens senare flera gånger blandade sig med andra människoarter vilket gav gott om möjligheter för adaptiva gener från dessa att konkurrera ut maladaptiva gener från tidiga Homo sapiens. Så har faktiskt skett med immunförsvaret så varför skulle en eventuell maladaption i hjärnan vara skyddad från sådant?
Kan det vara så att det är fel i mätmetoderna som får det att se ut som om hjärnans formbarhet minskade när rationaliteten utvecklades? Till exempel att psykologer bara antar att kritik mot vissa påståenden skulle bero på "oförmåga att forma sig" efter påståendena? Kanske är samhället fullt av felaktiga argument och psykologerna antar att argumenten skulle vara rationella? Och vad gäller timingen för när det rationella tänkandet uppstår kanske dess yttre uttryck störs av miljön, till exempel påminner väl vuxna fångar i vissa sorters fångläger ganska mycket om det förment omogna beteendet hos tonåringar som därmed skulle kunna bero på fångenskap i förmynderi, kanske med partiell förlängning efter myndighetsåldern som beror på dagens arbetslöshetssituation vilket kan förklara varför psykologerna upprepade gånger har höjt åldern då de anser att hjärnan blir färdig?
Den vanliga frasen att "evolutionen är inte optimal" kan inte förklara varför en härledd eller "derived" funktion skulle utvecklas om den kostar mer än den gör nytta. Det rationella tänkandet och dess kostnader sägs ju ha ökat dramatiskt i mänsklighetens evolution, inte alls som en visdomstand som i värsta fall har haft konstanta kostnader. Att inavel hos tidiga Homo sapiens skulle ha gjort alla moderna människor maladapterade stupar på att Homo sapiens senare flera gånger blandade sig med andra människoarter vilket gav gott om möjligheter för adaptiva gener från dessa att konkurrera ut maladaptiva gener från tidiga Homo sapiens. Så har faktiskt skett med immunförsvaret så varför skulle en eventuell maladaption i hjärnan vara skyddad från sådant?
Kan det vara så att det är fel i mätmetoderna som får det att se ut som om hjärnans formbarhet minskade när rationaliteten utvecklades? Till exempel att psykologer bara antar att kritik mot vissa påståenden skulle bero på "oförmåga att forma sig" efter påståendena? Kanske är samhället fullt av felaktiga argument och psykologerna antar att argumenten skulle vara rationella? Och vad gäller timingen för när det rationella tänkandet uppstår kanske dess yttre uttryck störs av miljön, till exempel påminner väl vuxna fångar i vissa sorters fångläger ganska mycket om det förment omogna beteendet hos tonåringar som därmed skulle kunna bero på fångenskap i förmynderi, kanske med partiell förlängning efter myndighetsåldern som beror på dagens arbetslöshetssituation vilket kan förklara varför psykologerna upprepade gånger har höjt åldern då de anser att hjärnan blir färdig?