Avtändning Imovane?

Provat theralen? Jag fick det vid utsättning av Sobril,hjälpte lite för sömnen iaf

Man får ingen avtändning av att ta det en gång.

Har imovane 7.5mg varje dag. Jag tar det förvisso inte varje dag men jag har det. Det enda jag märker är att natten efter den föregående som jag tog imovane så blir det svårare att somna, men inget mer än så.

Säkert skillnad om man pundar på dom, då kan det nog bli avtändning.

Om man tagit zopiklone de senaste 5 dagarna, dag 1, 10mg, dag 2 15mg, dag 3 0mg, dag 4 15mg och dag 5 35 mg. Allt detta till natten.

Detta för att testa lite hur jag reagerar på medicinen. Avser nu att inte ta några till jag behöver, minst en en vecka oavsett.
Kan jag räkna med några problem mer av ”kliva av” efter så kort tids brukande?

Edit; Dag 5 intogs även 30mg stesolid under eftermiddagen. Innan dess inget stesolidintag på två veckor, och vid det tillfället 20mg.

Nej du får inga besvär av att sätta ut den medicinen.

Du kan få milda abstinenssymptom, det är inte omöjligt. Särskilt då du stegat upp doserna. Zopiklon är en Z-analog och korssläkting till bensodiazepiner. Zopiklon påverkar så att säga liknande receptorer i hjärnan som en bensodiazepin, likt stesolid gör.

Som svar på frågan - svårt att sia om eftersom att du står på stesolid, och inte tagit dessa på två veckor. Det är klart du kan känna av abstinens, beroende på hur du tidigare medicinerat med detta läkemedel (zopiklon), eller med bensodiazepiner, eller hur du fungerar som person rent biologiskt.

Individer med missbrukarpersonlighet, vilket egentligen är fel ord (det är trasigheter i genetisk funktion och påverkan på belöningssystem i hjärnan) kan självklart uppleva avtändning efter enbart en dosering på ett preparat som påverkar belöningssystemet.

Problematiken som finns med zopiklon & zolpidem, är att kroppen tillvänjer sig EXTREMT snabbt och effekt uteblir. För att få samma effekt måste man i regel titrera upp dosen. Fort kan det gå, tar du zopiklon i 2-3 dagar i sträck, så kan effekt utebli följande dag. För att få samma effekt måste man öka dos. Detta är inget konstigt, kroppen fungerar så. Majoriteten som står på z-analogerna måste öka dos för att få effekt efter ett par dagar.

Zopiklon och zolpidem är fantastiska mediciner för insomningsproblematik. Men p.g.a. snabb tillvänjning och tolerans, så fungerar dessa dåligt för ihållande sömnproblem med besvär på just insomning. Medicinerna i sig är bättre lämpade för sporadiska sömnproblem, att ta vid behov. T.ex. vid jet-lag, fullmåne, eller vid skift-arbete för att ställa om. Eller vid kortare individuell problematik.

Står man nu på zopiklon eller zolpidem, för just insomningsproblem, så rekommenderar jag starkt att man cyklar doseringen: Möjligen två dagar på, en dag av, eller tre dagar på, två dagar av --> börja om. Detta är om man nu vill ha en ihållande effekt, och medicinerar för insomningsproblematik under en längre period, ponera veckor och kanske månader.

Z-analoger som sagt och mycket snarlika bensodiazepiner i sin molekylära uppsättning. Samverkar även ihop med s.k. benso-tolerans, så står man på bensodiazepiner finns en interaktion här som påverkar belöningssystemet och toleransförmåga.

Nej du kan inte ha "trasiga gener" och därmed få avtändning av en dos om den är normal. Det är insättningssymptom och handlar om hur kroppen bryter ner mediciner på enzymnivå, inte att någon är missbrukare eller blivit beroende. Det tar tid att utveckla beroenden. Annars är det psykiskt (dvs när någon vill ha något igen för att det kändes bra) Överdoserar du kan du däremot må riktigt jävla dåligt när det går ur kroppen och jag gissar att hjärnan/kroppen kan skadas också då det handlar om förgiftning vilket inte heller handlar om att det är ett missbruk.

Därför folk blir hooked på heroin efter en fix?

Vilken enzym-nivå pratar du om? p450 eller COMT (Catechol-O-methyltransferas)?

Med "trasiga gener" menar jag självklart på genetiska mutationer i allellpar som kodar för dopaminerg aktion i t.ex. hjärnans belöningssystem.

Det är klart som korvspad du kan få avtändning på en "normal" dos. Det varierar också mycket beroende på hur p450 metaboliserar för verksamma ämnet. Kom igen nu? Är du SSK eller? Sämst.

Studera mer!

De är inte fysiskt beroende och skulle knappast få en avtändning där de kan dö om de inte fick det igen.

Det du pratar om har inte ett skit med beroende att göra.

Du behöver inte ta i så att du skiter ner dig.

Senast några veckor sedan de tog upp på Nyhetsmorgon att t.ex alla alkoholmissbrukare inte kommer behöva leva helt alkoholfria utan att många missbrukare av alkohol kan bli normala konsumenter som klarar av att bara ta något glas utan att falla i missbruk igen.

Du blir inte beroende av heroin första gången
även om en del fortsätter att oavbrutet ta och alla som tar heroin blir inte heroinister (det är dock bland det mest beroendeframkallande du kan ta). Annars skulle du även bli beroende av nikotin första gången du intar det då de är nära varandra i beroendeskapandet.

Menar du att man kan bli beroende av nikotin från en cigarett?

Eftersom du undviker de frågor som jag för fram till dig, så gissar jag på att din kännedom kring läkemedelskemi och farmakodynamik är högst begränsad. Ser därför ingen mening med att fortsätta en dialog inom ämnet.

Självklart kan man bli beroende av en cigarett. Handlar då knappast om enbart nikotin, utan flera ämnen och påverkan tobak har på MAO när detta hettas upp.

Men som sagt, ingen mening att diskutera med Dunning Kruger-syndromare. Ha det!

Det är du som lider av Dunning Kruger 🤣

Nej det kan man inte. Jag har förövrigt varit svårt nikotinberoende och efter 4 månaders extremt röksug (jag hadde alltid svår påverkan fysiskt de första 3-4 dygnen om jag inte fick i mig nikotin) har jag aldrig igen blivit röksugen. Jag hade såklart misslyckats många gånger men för snart ett decennium sedan lyckades jag och ett halvår efteråt kunde jag sitta i samma bilar som folk som röker utan att bli röksugen. En kille flyttade in i min etta när jag inte ens varit rökfri i två år och rökte inne i flera veckor tills jag fick sådan rökhosta att han tvingades att börja röka under fläkten istället. Blev inte röksugen en enda gång själv. Då lär det definitivt ha gått in i min kropp och hjärna. Jag rökte även i omkring 18 år innan rökstopp.

Jag har även varit alkoholmissbrukare och fått hallucinationer när jag slutat dricka vid ett tillfälle som ung. Därefter har jag haft abstinens och inte ens kunnat gå in i matbutiker eller gå o handla förövrigt utan att få abstinens (psykiskt dvs) och jag kan idag dricka alkohol måttligt. Har aldrig längre behov av alkohol och kan gå 1/2 -1 år utan en droppe utan problem. Kan dricka folköl i en vecka i sträck (jag ogillar efter mitt missbruk starkare alkoholhaltiga drycker och dricker generellt bara några öl max 5.2 or) utan svårighet.

Min pappa dog i följderna av sitt missbruk. Detsamma med min morfar. Jag har andra närstående som har haft problem och även varit i narkotikamissbruk med opiater och crack som helt utan problem lever utan sådana substanser och inte triggats efter att ha fått ätit morfin efter operation (dock såg jag det som extremt riskabelt) och personens förälder dog pga sitt missbruksleverne.

Jag skulle aldrig tända en cigarett igen då jag helt saknar lust och vilja men jag kan dricka några öl utan att det triggar igång något missbruk. Jag äter Stesolid vid behov då jag genom att äta mycket sådan fick bort ångesten men omedelbart därefter aldrig haft behov av något mer än ibland för att hålla ångestsjukdom borta. Stesolid ska alkoholister inte äta eftersom det är känt för att trigga igång alkoholmissbruk igen kemiskt i hjärnan men hos mig ger det noll utslag. Då har jag ärr efter att jag haft hallucinationer och mått dåligt när vid alkoholabstinens samt brukade grogga på nitrazepam och starköl. Normalt hällde jag i mig omkring 10-12 stycken 7.0-7.2 or och har vaknat många gånger av att kroppen bara lagt av någonstans eller utan att kunna gå igen utan att dricka ett par öl som återställare.

Jag skulle aldrig i helvetet riskera att gå i missbruk och garanterar dig att jag utan tvekan har full koll på alkoholen och aldrig blir sugen om jag inte dricker. De tär just därför jag vågar mig på några öl. Pga att jag varit otroligt omdömeslös med hjärnan bortkopplad under alkohol blir jag aldrig så full igen som jag varit då det är för mig personligen en större katastrof än vad något sug någonsin kan tävla mot att inte ha koll på läget och uppfatta saker korrekt eller snarare vara för full för att förstå en situation. Jag pratar inte om de trauman som då triggat missbruk från början utan mina personliga värderingar av rätt och fel.

Jag kan inte kontrollera intag normalt. Kaffe missbrukar jag enormt mycket och dricker oavbrutet trots att jag med sömnproblem av grov problematik inte bör dricka en droppe och kan inte äta korrekt heller precis som jag alltid rökte oavbrutet eller hinkade i mig alkohol förr. Men min hjärna har kopplat bort allt förknippat till nikotin och triggas aldrig och jag kan dricka alkohol utan bekymmer (det är många år sedan jag hade problem).

Du behöver inte diskutera eftersom du har fel. Det finns inte några engångs doser som gör dig till missbrukare. Faktum är att det är förlegat att prata om trasiga missbruksgener. Då är det vetenskapligt bevisat att jag med en pappa som missbrukat i tonåren och bland annat rökt hasch epigenetiskt är för disponerad för missbruk. Uppenbarligen kan individen själv stänga av sina "gener".

Det var svårt när jag missbrukade alkohol och nikotin men det är otroligt enkelt när jag inte längre är beroende och det blev jag av längre tids avhållsamhet . Det återställde min hjärna att fungera korrekt. Det finns inget nikotinberoende trots att min mamma rökte som gravid och sedan rökte de inne tills jag själv började röka. Ingenting i min hjärna skapar behov av nikotin. Alkohol kan jag hantera utan svårighet och jag fullkomligt älskar livet som nykter.

En gång alkoholist, alltid alkoholist vet de idag är en gammal myt då det gäller en hel del men långt ifrån alla..idag vet man att folk som har haft beroende i automatiskt trillar dit igen på en kväll. Det har med att hjärnan kopplats om och återhämtat sig under lång tid innan. Sedan finns säkert människor som börjar igen pga att de har psykisk ohälsa och därför b"ger upp" och gör det destruktiva de kan och är van vid så fort de får motgångar. Men det är fortfarande inte hjärnans kemiska svar på substansen utan det mentala tillståndets.

Kan tillägga att det tog mig 2 veckor daglig rökning at bli nikotinberoende som höll i sig i bra över femton år med svår abstinens så fort jag var rökfri (jag gjorde ett uppehåll i högstadiet på över ett år rökfri innan jag fastnade helt) och när det kommer till alkohol har jag som.mest druckit dagligen 4-5 månader och generellt var jag nykter flera dagar i veckan under åren då jag var i missbruk/riskbruk vilket bör medverka i att jag idag kan dricka samt att jag var närmare tjugo när jag började dricka (jag drack sannolikt max fem gånger under tonåren innan jag var 18 pga personliga övertygelser).

Ingen orkar läsa detta psykotiska dravel.