Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 1
  • 2
2018-05-20, 14:01
  #1
Medlem
Hej, jag behöver verkligen hjälp för att få mitt liv att funka igen. Jag har testat oerhört mycket mediciner under åren. För att ingen ska tro att jag inte testat antidepp vill jag börja med att säga att jag har gått på antidepp i 12 år, testat många olika (Sertralin, Venlafaxin, Cipralex, Mirtrazapin) men kommit fram till att Cymbalta är det som funkar bäst. Dock i nuläget inte mer än att jag klarar av att ta mig ut genom dörren. Har nyligen testat Voxra, det gav ingen effekt så gick tillbaka till Cymbalta. Problemet är att jag fungerar så oändligt dåligt trots antidepp. Tror jag fick insomningstabletter (z-preparat) första gången för 8-9 år sedan. Har sedan dess naturligtvis varit utan ibland, men ändå haft det ganska kontinuerligt. Även haft benzo som Sobril, Iktorivil och Stesolid, för mig har Stesolid haft störst effekt av dessa. Förra året blev jag utskriven från specialistpsykiatrin och sedan jag började på vårdcentralen har det varit mycket svårare att få ut medicin. Har dock lyckats få en del Zopiklon (Imovane) och Stesolid mot löfte att försöka trappa ut med sådant som Theralen, Propavan, Atarax, Lergigan Comp och Circadin. Och visst har jag ätit alla dessa snällare mediciner, problemet är ju att de är så löjligt verkningslösa:

Theralen och Circadin: Tar dem i rejält god tid, 3-4 h innan läggdags, men tar 7-9 h att somna så känns ju som man lika gärna skulle kunna vara utan.
Atarax och Lergigan comp: Känner ingenting, dock har jag envisats med att trycka i mig mängder för att ev. få en placeboeffekt. Slut hemma och jag har ingen lust att ta ut mer.
Propavan: Det enda "snälla" preparatet som faktiskt funkar, men med extrem seghet dagen efter. Har hört att man ska ta dem ca 12 h innan man vill gå upp, jag känner snarare att det tar minst 15 h innan det går ur kroppen, alltså skulle jag behöva ta dem kl. 17 om jag behöver gå upp kl. 08.

Stesolid kan jag klara mig utan, visst har de någon typ av effekt, men inte riktigt den önskade, känner mig snarare full än avslappnad. Jag är på helspänn 24/7, har varit sen jag var liten och med insomningstabletter kände jag för första gången riktig avspänning utan att vara alkoholpåverkad. Sanningen är att jag inte vet hur man klarar sig utan z-preparat. Hur jävlig dagen än var visste man att man skulle få känna någon typ av frid 30-60 min innan man somnade. Har mått ännu sämre än vanligt i ca ett halvår vilket har lett till att jag tagit insomningstabletter även på dagen då det är det enda som verkligen hjälper mig mot ångest, (inte ens Stesolid eller Iktorivil har haft en tydlig ångestdämpande effekt). Tanken har varit att jag ska klara mig på 60 Imovane i ca 4 månader= 1 tabl. varannan dag. Sist åt jag 60 tabl. på 4 veckor, varav de 30 sista på 1 vecka. Ett dygn åt jag 10 st. Har inte ätit Imovane sedan 13 april, en dryg månad alltså. Men jag mår inte bättre ju längre tiden går, har hört att Imovaneberoende ska gå fort att bli av med.

Har ett nytt jobb som jag lyckades få pga. rätt utbildning men sanningen är att jag klarar det inte. Den konstanta ångesten gör att jag inte kan tänka en enda klar, logisk tanke, utbildningen är som helt bortblåst, den finns bara på pappret. Jobbar 75 % nu och det är för mycket. Funderar på att försöka få gå ner till 60 %. Egentligen klarar jag inte av att jobba alls, men har redan sagt upp mig från ett jobb i år pga. att jag inte klarade det. Att sjukskriva sig från ett jobb som man varit på i 2 veckor med vetskapen om att det kommer bli en långtidssjukskrivning är i min värld inte ok. Jag måste helt enkelt klara deltid. En parentes är att jag även tar Inderal, vilket inte är helt fel då man kan lugna hjärtklappningen åtminstone något. Tränar nån gång i veckan, orkar inte mer pga. jobb och ångest och alla "vardagssysslor" som tar åratal att utföra. Har aldrig upplevt att träning varit ångestlindrande heller, även om jag vet att 90 % verkar göra det.

Har läkarbesök imorgon och ska ta upp det där med att gå ner i tid på nya jobbet. Vet inte hur jag ska göra med medicinen. Vi ska tala om Buspiron och Lyrica, han verkade inte helt omöjlig på det. Har inte erkänt att jag överdoserat Imovane på dagtid och tänker inte göra det heller. Men jag behöver uppenbarligen hjälp med nedtrappning. Nån som har nåt tips och råd, behöver verkligen hjälp.
__________________
Senast redigerad av soulfood1 2018-05-20 kl. 14:09.
Citera
2018-05-20, 15:41
  #2
Moderator
Morfar-52s avatar
Flyttar

Drogrehabilitering --> Medicin och hälsa
/Moderator
Citera
2018-05-20, 16:42
  #3
Medlem
Låter verkligen superjobbigt för dej, stackare...Kan känna igen lite, men ska försöka tipsa om vad som hjälpt mej.
Håller med om att Propavan har en extremt lång halveringstid. Har känts så sjukt ibland att jag har tagit den när jag suttit på restaurang, för att inte behöva ta den för sent...Många bygger snabbt upp ett beroende av Imovane, så tar du fler tabletter varje dag under några veckor, minskar effekten. Försök ta ett uppehåll på några dagar i månaden.
Det som däremot hjälpt mej ( inte helt men lite) är allt som är avslappnande för hjärnan. Meditation, mindfulness, skogspromenader och yoga. Jag har en hjärna som alltid gått på högvarv, och har sedan tonåren haft sömnproblem.
För att reda ut vad det är som oroar eller stressar dej ( kan vara något omedvetet) vore det bra om du kunde hitta en bra terapeut eller psykolog. Psykiatrin har för mej mest inneburit fler mediciner som varit verkningslösa.
Jag hoppas verkligen du kan hitta lugnet någonstans. Lycka till !
Citera
2018-05-20, 16:55
  #4
Medlem
Det är lustigt det där hur mediciner slår olika på olika personer. Imovane ger mig ingen ångestlindring alls men de hjälper mig att somna, det lustiga är att de nätter jag använder dom sover jag aldrig mer än 4 timmar. Spelar ingen roll om jag är full när jag lägger mig eller pigg eller trött. 4h sen vaknar jag. Det som är bra med dom är att jag blir aldrig "bakis" på dom.

Propavan kan hjälpa men precis som du säger så hela förmiddagen är man typ i zombie-mode... Atarax totalt kass. Ingen effekt öht.

Du låter som en "nervig" typ, precis som jag. Bensodiazepiner brukar vara guld då eftersom de tar udden av "nervigheten" men man är fortfarande normal och fungerar i vardagen. Jag står på xanor men det är nog ingen optimal variant för dig eftersom den är så kortidsverkande och lämpar sig bäst för människor med panikattacker o dyl. Stesolid tror jag på i ditt fall.

Varför är de så aviga mot att skriva ut mer Stesolid åt dig??
Citera
2018-05-20, 16:59
  #5
Medlem
tomchis avatar
Testa ayahuasca
Citera
2018-05-20, 17:58
  #6
Medlem
Lägg ner allt och testa centralstimulantia istället för att se om du har adhd.
Citera
2018-05-20, 18:24
  #7
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Verkligen.hm.
Låter verkligen superjobbigt för dej, stackare...Kan känna igen lite, men ska försöka tipsa om vad som hjälpt mej.
Håller med om att Propavan har en extremt lång halveringstid. Har känts så sjukt ibland att jag har tagit den när jag suttit på restaurang, för att inte behöva ta den för sent...Många bygger snabbt upp ett beroende av Imovane, så tar du fler tabletter varje dag under några veckor, minskar effekten. Försök ta ett uppehåll på några dagar i månaden.
Det som däremot hjälpt mej ( inte helt men lite) är allt som är avslappnande för hjärnan. Meditation, mindfulness, skogspromenader och yoga. Jag har en hjärna som alltid gått på högvarv, och har sedan tonåren haft sömnproblem.
För att reda ut vad det är som oroar eller stressar dej ( kan vara något omedvetet) vore det bra om du kunde hitta en bra terapeut eller psykolog. Psykiatrin har för mej mest inneburit fler mediciner som varit verkningslösa.
Jag hoppas verkligen du kan hitta lugnet någonstans. Lycka till !

Visst är det sjukt att man ska behöva ta sömntablett när man fortfarande är igång med sin dag! Om jag verkligen tog Propavan kl. 17 som jag skrev ovan skulle jag nog kunna somna kl. 20, alltså 12 timmar till kl. 08 nästa dag. Men sjukt att man ska behöva sova mycket mer än man behöver för att få sova alls. Nu vet jag inte om jag kommer få ut mer Imovane alls, har redan "levt på lånad tid" kan man säga, de ville sätta ut Imovane redan förra året. Men om jag skulle få det skulle jag hushålla med det. I höstas började jag med yoga och det var fantastiskt, särskilt yinyoga kunde få mig till nya höjder. Men sen i december pga. flera incidenter som högkänsliga jag tog åt mig så mycket av så är yoga helt verkningslöst. Jag har gått åtta ggr under våren, varje gång har jag stirrat upp i taket och tänkt på annat. Meditation och mindfulness har sällan funkat för mig, och när jag mår såhär dåligt blir jag mest frustrerad. Det är som att mitt mående är så katastrofalt och "beyond" att sådant ska fungera på mig. Pga. det fysiska som ångest gör med kroppen så kan jag helt enkelt inte ta till mig det. Jag har gått hos psykolog mycket och på senare år har det fungerat riktigt bra, men sedan december har det känts som att min psykolog inte riktigt räcker till. Dels för att det känts som man inte riktigt kommit någonstans, dels för att hon så sällan har tid. Nu har jag t.ex. inte tid förrän 28 juni och sen går hon i pension! Vårdcentralen har fixat så jag fått träffa en kurator och nästa gång ska vi göra en GAD-utredning. Dock blir det aldrig någon kontinuitet varken med läkare eller psykolog då det är sådant extremt tryck på vården samt att det är svårt att kombinera ett vanligt jobb med regelbundna besök. Men går jag ner till 60 % så frigörs ju en del tid. Egentligen tror jag att jag vet vad roten till mitt mående är, det handlar om barndomen men eftersom de personer de gäller är totalt oemottagliga för konfrontation (jag har försökt) så kan jag omöjligt lösa det mer än att försöka acceptera. Tack för ditt stöd!

Citat:
Ursprungligen postat av VisaPapprenSchnell
Det är lustigt det där hur mediciner slår olika på olika personer. Imovane ger mig ingen ångestlindring alls men de hjälper mig att somna, det lustiga är att de nätter jag använder dom sover jag aldrig mer än 4 timmar. Spelar ingen roll om jag är full när jag lägger mig eller pigg eller trött. 4h sen vaknar jag. Det som är bra med dom är att jag blir aldrig "bakis" på dom.

Propavan kan hjälpa men precis som du säger så hela förmiddagen är man typ i zombie-mode... Atarax totalt kass. Ingen effekt öht.

Du låter som en "nervig" typ, precis som jag. Bensodiazepiner brukar vara guld då eftersom de tar udden av "nervigheten" men man är fortfarande normal och fungerar i vardagen. Jag står på xanor men det är nog ingen optimal variant för dig eftersom den är så kortidsverkande och lämpar sig bäst för människor med panikattacker o dyl. Stesolid tror jag på i ditt fall.

Varför är de så aviga mot att skriva ut mer Stesolid åt dig??

Det är väl egentligen bra att Imovane endast funkar som insomning så man inte lockas att ta dem på dagen. Men låter jobbigt att endast sova 4 h per natt. Och du kanske inte är så villig att kombinera Imovane med Propavan om du också upplever zombieeffekten? Har inte riktigt det problemet utan det är insomningen som är jobbigast. Dock vaknar jag ofta, genomsvettig och panikslagen av märkliga drömmar, men kan oftast somna om.

Jag är sannerligen en nervig typ. På jobbet kan jag typ hoppa högt bara någon interagerar med mig. Folk måste ju tro att man är helt galen. Som tur är har jag jobbat upp en hyfsad social kompetens som kompenserar något. Egentligen, om läkare hade åsikten att en del människor behöver ta benzo dagligen för att fungera normalt, så skulle jag lätt göra det. Xanor har hjälpt mig, men har aldrig fått det utskrivet och har lite för mycket att förlora för att göra det på annat sätt längre. Stesolid verkar vara det starkaste läkarna i min stad vill skriva ut. Och även det tycker jag har vissa brister, om jag anstränger mig kan jag känna ett lätt lugn av 5 mg och av 10 mg känner jag mig lätt berusad. Minns att jag skulle till apoteket och var rädd att uppfattas som just berusad av 10 mg, så var tvungen att "gå av mig" en sväng innan. Men visst vore det bättre att få ta 5 mg på jobbet än inget alls, även om jag tycker det har marginell effekt. Anledningen att jag inte får det längre är nog för att all benzo (även benzoliknande preparat som Imovane) bedöms vara för korttidsbruk. Och 7-9 år är ju inte korttidsbruk direkt. Har naturligtvis fått det av olika läkare och med uppehåll emellan. De nuvarande, på vårdcentral, tycker det är synd att jag "som är så ung" (31) ska bli beroende. Beroende är jag ju redan eftersom jag inte fungerar utan. De är hårdare på vårdcentralen också, funderar på att byta till privatklinik, men just nu tycker jag det är bäst att ha samma läkare som skrivit sjukintyget ifall det blir krångel med FK.

Citat:
Ursprungligen postat av tomchi
Testa ayahuasca

Är det sånt man åker på ett läger och tar och spyr i grupp? Verkar svårt att få tag i om inte annat?
Citera
2018-05-20, 19:07
  #8
Medlem
Sqrbankens avatar
Din problematik låter precis som den jag hade, plus minus vissa aspekter. De gav mig aldrig benso* utan psykosmediciner jag testade en gång och aldrig mer.

Av en händelse fick jag en utredning för ADHD och se där, jag hade svår ADD (Kortfattat så vänds hyperaktiviteten inåt istället för utåt) och står nu på amfetaminer och har aldrig mått bättre.

* Nåväl; imovane fick jag men tänker på de "renodlade" varianterna.
Citera
2018-05-20, 19:29
  #9
Medlem
Har inga råd, men du är inte ensam. Jag kunde ha skrivit samma text
Citera
2018-05-20, 20:08
  #10
Medlem
Prova lyrica en månad och se om det blir bättre, hjälper även om du ska trappa ut stesoliden.
Citera
2018-05-20, 20:23
  #11
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Zenshy
Lägg ner allt och testa centralstimulantia istället för att se om du har adhd.

Är redan utredd, har inte.

Citat:
Ursprungligen postat av Sqrbanken
Din problematik låter precis som den jag hade, plus minus vissa aspekter. De gav mig aldrig benso* utan psykosmediciner jag testade en gång och aldrig mer.

Av en händelse fick jag en utredning för ADHD och se där, jag hade svår ADD (Kortfattat så vänds hyperaktiviteten inåt istället för utåt) och står nu på amfetaminer och har aldrig mått bättre.

* Nåväl; imovane fick jag men tänker på de "renodlade" varianterna.

Jag har inte AD(H)D. Trodde verkligen på ADD, men hade för lite besvär i barndomen enligt utredarna. Vad skönt att du fick rätt diagnos! Att hyperaktiviteten vänds inåt, betyder det i form av ångest m.m.?

Citat:
Ursprungligen postat av jhes
Har inga råd, men du är inte ensam. Jag kunde ha skrivit samma text

Tack, det är skönt att veta att man inte är ensam!

Citat:
Ursprungligen postat av Seua
Prova lyrica en månad och se om det blir bättre, hjälper även om du ska trappa ut stesoliden.

Ja, jag hoppas jag får ut det efter morgondagens läkarbesök.
Citera
2018-05-21, 14:09
  #12
Medlem
För mej fungerade kombin Imovane 7,5mg/Propavan 25mg bäst, men otroligt "meckigt" att jämt behöva hålla reda på tider och doser...men bättre än att inte sova alls. Försökte hålla mej till 1/2 -1 av varje och Propavan ca 3-4 timmar innan Imovane.
Du verkar som många andra ha en överaktiv hjärna. Jag har märkt att jag egentligen inte kan dricka kaffe, ens på morgonen-möjligen en liten kopp väldigt tidigt. Likaså för mycket socker och choklad kan påverka sömnen. Prova att testa en vecka hur du mår om du skippar koffein och socker. Kunde inte heller meditera innan jag började med yoga. Märkte om jag yogade först kunde jag stilla tankarna såpass att det gick att sitta i stillhet åtminstone 10-15 minuter. Morgonen funkar annars bäst, aldrig kvällstid. Alkohol ingen höjdare förstås, men gräs ska vara bra...
Citera
  • 1
  • 2

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback