Citat:
Ursprungligen postat av
notknapparen
Brukar man verkligen göra skattning av psykopati? Farlighet?
Skattningsskalor är ett instrument som används inom psykiatrin, ett hjälpmedel för att kunna sätta diagnoser. Vissa kriterier ska vara uppfyllda och mätskalor anger svårighetsgrad.
Gällande psykopati används ofta skattningen Psychopathy Checklist-Revised, förkortad PCL-R.
Självskattningsskalor är vanliga där klienten får svara på frågor rörande sin livssituation, sitt mående mm.
Eftersom de med psykopatisk personlighetsstörning sällan söker sjukvård, så sker oftast en diagnosticering i samband med att ett brott har begåtts. Det tar tid att ställa diagnoser, ingenting som görs i en handvändning eller med hjälp av enbart checklistor som bockas av. Charm, vältalighet, behov av spänning ex, är egenskaper som vem som helst kan ha utan att för den skull ha psykopatiska drag. Och ett visst mått av förmågor att manipulera som är en form av överlevnadsstrategi, har vi allihopa.
I S:s fall tycker jag mig se (liksom många andra) ett stor dos kylighet av det grymma slaget, på det emotionella området. Tillsammans med en oförmåga till både medlidande och äkta ångerkänslor. Han vet rent intellektuellt om att han ska undanhålla otroheten för att slippa obehagligheter och repressalier, men smygandet krockar inte med hans samvete. Så har jag uppfattat honom.
Citat:
Vad menar du skilja på vad som är störning och vad som är sjukdom? Jag uppfattar det som att med allvarlig psykisk störning menar just psykisk sjukdom, en sådan som gör att du inte fattar riktigt vad du gör.
Från rättsmedicinalverket:
"Paragraf 7-undersökning
Paragraf 7-undersökning är en läkarundersökning av en brottsmisstänkt när domstolen anser att personens psykiska tillstånd bör undersökas. Undersökningen genomförs av en specialist i psykiatri.
Om en person begår ett brott som kan leda till fängelsestraff kan domstolen döma till rättspsykiatrisk vård istället för fängelse om personen
*hade en allvarlig psykisk störning när brottet begicks och
*har behov av rättspsykiatrisk vård.
När domstolen anser att en brottsmisstänkt persons psykiska tillstånd bör undersökas begär den oftast en paragraf 7-undersökning som ett första steg, främst för att bedöma om det finns behov av att gå vidare med en rättspsykiatrisk undersökning som är en mer omfattande utredning.
Domstolen kan även begära en typ av paragraf 7-undersökning som heter paragraf 7-vård. Vid en sådan undersökning ska läkaren även bedöma om det finns förutsättningar för domstolen att döma den misstänkte till rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning."
Allvarlig psykisk störning enligt det juridiska begreppet kan innefatta både sjukdomar som ex bipolär sjukdom och schizofreni, vissa personlighetsstörningar, hjärnskador, demens, NPF, impulsgenombrott av psykotisk karaktär mm. Däremot måste det finnas ett samband mellan det begångna brottet och den psykiska störningen.
Utöver diagnosticerade psykiska störningar kan patienten givetvis ha annan personlighetsstörning.
För att återgå till din undran: sjukdom leder till rättspsykiatrisk vård. Personlighetsstörning som ex narcissism klassas inte som sjukdom utan som en mängd avvikelser hos personligheten, vilket inte ses som behandlingsbart inom psykiatrin, varför personen döms till fängelse.
Till S: Det finns vittnesmål i FUP, chattar och hans egna udda berättelse om jagandet efter tre mörka män i skogen, som antyder att han var rejält ur gängorna och hyperstressad dagarna innan samt dagen därpå när han hade glömt ta med sig arbetsmaterial, vilket enligt ett vittne var ovanligt. Tvärtom var S punktlig och strukturerad i det mesta.